Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden.

På en konkurrensutsatt arbetsmarknad måste både arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hållbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjälp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anställdas psykosocialaarbetsmiljö men även externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet så som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad från tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). Dessaförväntningar ställer andra krav på arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men även föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vår uppsats är att förstå sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. Vår studie genomförs på en av organisationensdivisioner. Genom att kartlägga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanställakännetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa två områden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning där dessa två områden förs samman är begränsad.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.

Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning då det gäller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat på en konstant nivå enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid då informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kända. När ungdomar börjar på högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast då.

Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom länsverksamhet ortopedi Landstinget i Värmland har ett projekt startats för att förändra organisation och arbetssätt utifrån så kallade patientnärmre vård. Detta är en arbetsmodell som bygger på att vården skall ske i nära anslutning till patienterna och en förutsättning är att selektera bort så mycket vårdadministration som möjligt från sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som är en del i ett större projekt, var att beskriva nuläget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnärmre vård. Enkäter delades ut till patienter och medarbetare där de viktigaste frågeområdena var vårdkvalitet, hälsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens).

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristående kurs i musikskapande där de komponerade och framförde musik. Med utgångspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förståelse för den kompositoriska processen och förutsättningarna för den.

Kina är idag en av världens största handelsnationer. Sedan ordförande Maos död 1976 har landet öppnats upp för relationer med västvärlden. Handelsmässigt sett har Kina nått en större frihet. Syftet med denna fallstudie är att kartlägga graden av politisk liberalisering i Kina, med grundantagandet att liberalisering utgör vägen mot målet ? demokrati.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ?Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck..

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers? negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying.

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem, det är en kronisk sjukdom med allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Studien baserades på åtta internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999 till 2006. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att livet med diabetes typ 2 innebär förlust, förnekelse och brist på kontroll, Att det är viktigt med ett gott bemötande och bra relationer och Att ha lärt sig leva med diabetes typ 2 leder till frihet och självbestämmande.