Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhĂ€llet och hur detta identitetsarbete pĂ„verkas av massmedier med fokus pĂ„ reklambilder och tv program.Massmedier Ă€r framtrĂ€dande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam pĂ„ att framhĂ€va livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens vĂ€rden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhĂ€llet idag utnyttjar och pĂ„verkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sĂ€lja sina produkter. UtifrĂ„n denna ansats undersöker jag ocksĂ„ hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet Ă€r Ă„ ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och sjĂ€lvförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhĂ€llet. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tĂ€nkas leda till att ungdomar i det moderna samhĂ€llet fĂ„r allt svĂ„rare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r tagna ur diskussioner av frĂ€mst JĂŒrgen Habermas och Thomas Ziehe.

Sammanfattningsvis kan jag utifrÄn mina resultat till stor del bekrÀfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gÀllande den sociala och geografiska bakgrunden för prÀsterskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktÀr och den geografiska rörligheten var begrÀnsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den nÀst vanligaste. Dessa tvÄ var generellt sett större Àn akademisk, militÀr eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förÀndring över tid, dÀr den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmÄn för bÄde den militÀra, akademiska och borgerliga bakgrunden.

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.

Syfte: Vi vill ta reda pÄ om det verkligen gÄr att möta de olika lÀrstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bÀttre om de fÄr arbeta lÀrstilsinriktat. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlÀrare med skolsvÄrigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgÄr frÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmodell.Teori: VÄr forskning bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lÀrare och elev utgör grunden för att arbeta med lÀrstilar och samspel och kommunikation Àr tvÄ honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. SÀljö poÀngterar miljöns betydelse för inlÀrning vilket vi ocksÄ fokuserar pÄ i vÄr studie. Vi beskriver Gardners framgÄngsrika forskning som bygger pÄ olika intelligenser.

LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.

Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgÄtt entydlig omorientering prÀglat av New Public Management i sitt sÀtt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förÀndring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav förÄterrapporteringen i Ärsredovisningen till regeringen. FörÀndringarna innebÀr bland annaten fokusförskjutning frÄn mÄlstyrning till resultatrapportering, ökade krav pÄ verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att sjÀlv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven pÄverkatutformningen av Sidas Ärsredovisningar Ären 2008-2010.AvgrÀnsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges lÀsaren en djupareförstÄelse för hur administrativa rutiner och förhÄllningssÀtt kan pÄverka en organisationoch dess arbetssÀtt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förÀndring, dÀr det rÄder vissosÀkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har dÀrför valt att göraen fallstudie av hur förÀndringen har pÄverkat Äterrapporteringen frÄn en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen pÄ intervjuer medfackexperter frÄn Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremÄl fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förÀndringar av myndigheten och dess struktur.

SammanfattningDenna rapport behandlar införandet av standardiserat arbete i produktionssystemet hos företaget Inission Munkfors AB. Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17), som ges vid Fakulteten för hÀlsa, natur & teknikvetenskap pÄ Karlstads universitet.Företaget Inission Munkfors AB har som mÄl att frÄn Är 2012 till Är 2017 kunna fördubbla omsÀttningen och halvera ledtiden, med samma personalstyrka som Är 2012 (75st anstÀllda). Detta kallar företaget "Inspirit 2x2 2017", och strategierna för att nÄ mÄlen Àr att: skaffa fler och rÀtt kunder, ha en unikt bra leveransprecision och alla medarbetare ska vilja vara med. Detta ska uppnÄs genom att bl.a. tillÀmpa standardiserade arbetssÀtt, som Àr en av Toyotas 14 principer.Denna studie fokuserar pÄ monteringsprocessen av ett specifikt elektronikskÄp.

Problem eller avvikelser uppstÄr i en organisation nÀr dess standard, mÄl eller riktlinjer inte kan uppnÄs. För att effektivt kunna minimera problemens inverkan i framtiden kan en grundorsaksanalys tillÀmpas. En grundorsaksanalys avser en systematisk analys vars, syfte Àr att förstÄ varför avvikelsen uppstod frÄn början för att kunna identifiera dess underliggande orsak och utveckla systematiska ÄtgÀrder [7]. Grundorsaksanalysens syfte Àr att finna den underliggande orsaken till varför ett problem har uppstÄtt och pÄ sÄ sÀtt eliminera dess inverkan i framtiden. Grundorsaksanalys ingÄr som en viktig del i kvalitetsledning och bör behandlas av organisationens kvalitetsledningssystem.

Problembakgrund: Men hÀnsyn till vÀrldens utveckling anses det av bÄde forskare samt av ledare att förÀndring har en stor betydelse för organisationerna. Det gÀller att stÀndigt kunna anpassa sig och följa omvÀrldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förÀndringar dÄ dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur ledare med hjÀlp av det transformella ledarskapet kan pÄverka en inkrementell förÀndring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet pÄverka inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet bestÄr av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hÀnsynstagande samt idealt inflytande.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.

MÄnga djurparker erbjuder nÀrkontakt med djur. Det kan innebÀra att besökarna tillÄts klappa traditionella husdjur eller gÄ in till mer exotiska djur i anlÀggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det hÀr kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel pÄ denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar dÀr smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförÀndringar, dÄ jag förutsÀtter att de kommer under behandling istÀllet för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar Àr ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fÄglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret frÄn nÀshÄlan och via feces.

SammanfattningDenna rapport behandlar införandet av standardiserat arbete i produktionssystemet hos företaget Inission Munkfors AB. Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17), som ges vid Fakulteten för hÀlsa, natur & teknikvetenskap pÄ Karlstads universitet.Företaget Inission Munkfors AB har som mÄl att frÄn Är 2012 till Är 2017 kunna fördubbla omsÀttningen och halvera ledtiden, med samma personalstyrka som Är 2012 (75st anstÀllda). Detta kallar företaget "Inspirit 2x2 2017", och strategierna för att nÄ mÄlen Àr att: skaffa fler och rÀtt kunder, ha en unikt bra leveransprecision och alla medarbetare ska vilja vara med. Detta ska uppnÄs genom att bl.a. tillÀmpa standardiserade arbetssÀtt, som Àr en av Toyotas 14 principer.Denna studie fokuserar pÄ monteringsprocessen av ett specifikt elektronikskÄp.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ stÀller sig till att anvÀnda populÀrkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populÀrkulturen och medieanvÀndandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tÀnker kring anvÀndandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika omrÄden av populÀrkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utlÀggningar, men samtidigt innehÄllit specifika och kompletterande frÄgor. Studien Àr kvalitativt inriktad, och tonvikten lades pÄ analyser utifrÄn vad som sades pÄ intervjuerna.PopulÀrkultur och medier pÄverkar de flesta mÀnniskors sÀtt att leva idag, och diskussionerna kring detta Àr mÄnga.

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr uppvÀxta med förÀldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bÀttre uppvÀxt ekonomiskt Àn tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig Älder och Àr dÀrför relativt svÄra att göra intryck pÄ. Den hÀr generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet nÀr de vÀxte upp, vilket ocksÄ lÀmnat stort ansvar pÄ individen. De vill ofta bÄde förverkliga sig sjÀlva och förÀndra vÀrlden, och ser ofta positivt pÄ framtiden. De Àr vana vid att vÀlja och kan dÀrför upplevas som krÀvande i jobbsituationer.