Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat är den kommunikation och det sociala samspel som uppstår i lekvärlden. Genom att analysera och reflektera vårt datamaterial har vi kommit fram till att barnen väljer att leka i mindre grupper och gärna med samma kamrater. Ibland kan barnen välja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara många. Vi märkte en skillnad vid dialogerna i leken, de äldre barnens konversation var innehållsrikare än de yngre barnens. Under forskningens gång har vi sett att fast det sker förändringar i leken fortsätter barnens lektema utan avbrott.

Den fria rörligheten för arbetstagare på EU:s arbetsmarkand är en fundamental rättighet och den gäller även för fotbollsspelare. RSTP:s regler om transferfönster, tränings- och utbildningsersättning, solidaritetsersättning, kontraktslängder och förtida uppsägning av anställningsavtal har i uppsatsen analyserats utifrån perspektivet om den fria rörligheten för arbetstagare. Regleringen med två registreringsperioder är begränsande för den svenska elitfotbollsspelaren men ändå homogena och därmed troligen förenliga med Art. 39 EGF. Argument för att stödja ett system med transferfönster är att sporten är säsongsbetonad och att klubbar har behov av att planera inför säsongen.

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare gränser för medborgare inom EU och också ett flertal ändringar i den svenska regleringen. Den här uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjänster inom EU, med fokus på EG-rätten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrätten påverkas av den fria rörligheten för tjänster. I uppsatsen utreder jag gällande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har också koncentrerat mig på förslaget till tjänstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. Nära knutet till den fria rörligheten för tjänster är begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har väckt mycket uppmärksamhet under det senaste året på grund av en konflikt gällande stridsåtgärder, mellan utländsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundläggande förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverkabarns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga?släppa kontrollen? och låta barnen påverka verksamheten mera..

Syftet med vår studie är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förståelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara våra frågeställningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar vid två förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas på många olika sätt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar.

Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek?Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn.Frågeställningar:1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn?2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år?3.

Sammanfattning:Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett byggrum på en småbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger på vilka barn som är i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna på avdelningen. På denna avdelning visade det sig att det inte gick att se någon specifik grupp som var i byggrummet mer än den övriga gruppen. Tydligt var däremot att barnen främst utforskade materialet.

Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten.

Arbetet är inriktat på förskolebarnens samtal i den fria leken. Syftet med arbetet är att synliggöra vad som sker i kommunikationen mellan barn i deras lek. Ontologiskt ses barnens lek som återspegling av deras världsuppfattning. Kunskap om den kan erhållas genom att iaktta. Den epistemologiska hållningen är empiristisk.

Vare sig det gäller livets små beslut som vilket pålägg man ska ha på sin frukostsmörgås eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut på landet och satsa på en karriär som författare eller inte så lever nog de flesta vanliga människorna i föreställningen av att valet är upp till personen själv. Jag tror faktiskt inte att jag går för långt om jag säger att för varje handling som vi på förhand planerar så är känslan av att vi också kan agera annorlunda ofrånkomlig. Tron på att vi själva ansvarar för vilka vi är och vad vi gör med våra liv är helt enkelt en central del av mångas självbild. Detta till trots, eller måhända just på grund av detta, tillhör frågan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut äldsta obesvarade frågorna i mänsklighetens historia. Så gott som varje filosof från Sokrates och framåt har haft en åsikt i frågan.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande.

Denna uppsats analyserar ?det fria? i en översättning ? alltså de kriterier som utmärker en fri översättning. Dessutom analyseras texttrogenheten utifrån ekvivalensbegreppet.I detta syfte ligger tyngdpunkten på en analys av semantiska tillägg ochutelämningar i måltexten. Dessutom studeras översättning av engelska namn, talspråk, svordomar och metaforer, samt ändring av syntaxen i måltexten. Materialetbestår av de två svenska översättningarna av Jack Kerouacs roman On the road, nämligen På drift från 1959 och På väg från 2008, som jämförs med originaltextenoch med varandra.