Sök:

Sökresultat:

1667 Uppsatser om Fri rörlighet för kapital - Sida 38 av 112

Ekonomisk tillvÀxt och populationstillvÀxt : leder minskad vÀrldspopulation till lÀgre ekonomisk tillvÀxt

Jag förutsÀtter att den mÀnskliga populationen kommer att minska pÄ mycket lÄng sikt, nÄgot som mÄnga populationsekonomer hÄller med om. De största hoten mot ekonomisk tillvÀxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förÀndringarna och fÀrre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillvÀxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillvÀxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

PrestationsmÀtning i tjÀnsteföretag

Idag produceras och konsumeras tjÀnster i mycket större utstrÀckning Àn varor. TjÀnstesektorn stÄr idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i vÀrlden. Trots detta Àr de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmÀtningssystem utvecklade för tillverkande företag. TjÀnstens karaktÀristik Àr unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta pÄ att en tjÀnst konsumeras i samband med att den produceras.

Klass, utbildning och reproduktion: tre studenters tankar och upplevelser av mötet med högre studier

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrÄn klass, har endast förÀndrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer Àr arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svÄrigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan hÀrledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Jag har utgÄtt frÄn att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet pÄ högre utbildning Àr med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. DÀrför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att lÀsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjÀlp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenÀrer, frÀmst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstÀmmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Kriminellas Revansch i SamhÀllet- Hinder eller HjÀlp för att Ätererövra ett "Svenssonliv"

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.

Innovationskommunikation i börsnoterade företags Ärsredovisningar: En fallstudie av Europeiska IT-företag

IT-branschen karakteriseras av snabb teknisk utveckling och krĂ€ver externt finansiellt kapital för att driva forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att innovativa IT-företag ska lyckas fĂ„ tillgĂ„ng till extern finansiering Ă€r transparens angĂ„ende innovationsverksamheten i Ă„rsredovisningen av stor betydelse. PĂ„ grund av hög konkurrens pĂ„ marknaden uppstĂ„r dilemmat att hitta rĂ€tt balans mellan transparens och sekretess i Ă„rsredovisningen. Företaget behöver uppnĂ„ transparens för att minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess investerare för att fĂ„ tillgĂ„ng till externt kapital, men samtidigt kan detta ocksĂ„ utnyttjas av konkurrenterna vilket kan försvaga företagens konkurrensfördelar. Årsredovisningen Ă€r en av de viktigaste kanalerna för kommunikation av innovationsinformation till investerare.Syftet med denna studie Ă€r att öka förstĂ„elsen för kommunikation av innovationer i extern redovisningsinformation avsedd att minska informationsasymmetri hos företag med hög- respektive lĂ„g barriĂ€r mot imitation genom att (1) beskriva kommunikation av signaler om innovation i börsnoterade innovativa företags Ă„rsredovisningar och (2) identifiera och analysera signaleringens betoning och karakteristik (3) samt att utveckla en modell för signalering av innovation förhantering av informationsasymmetri.

Planer Àr inget, Planering Àr allt : En kvalitativ studie hos SMF i norra Sveriges inland

Denna studie har som mÄl att ta fram en teoretisk modell för hur smÄ- till medelstora företag i norra Sveriges inland pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning pÄverkas av deras lokalisering och att utifrÄn det formulera en teoretisk modell som ska hjÀlpa denna typ av företag att förbÀttra anvÀndandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas pÄ de problem vi finner hos dessa företag samt pÄ befintliga teorier..

Den effektiva institutionen

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet Àven i icke-demokratiska lÀnder. Med teoretiska utgÄngspunkter i Putnams numera klassiska teori frÄn Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag frÄn Linz och Stepans ?fem arenor? frÄn Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset frÄn The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det gÄr att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet Àr demokratiskt eller ej..

Finansiering av smÄ företag i den medicintekniska branschen : En undersökning kring problematiken av ett stort kapitalbehov i introduktionsfasen

MÄnga smÄ företag upplever svÄrigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krÀvs bÄde kontakter, tur och tÄlamod för att lyckas. Att finna finansiering Àr ofta ett omfattande och tidsödande arbete för smÄföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov lÄngt innan de kan visa upp en fÀrdig produkt eller försÀljningsintÀkter. Detta Àr ett stort problem dÄ externa finansiÀrer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄföretag i medicintekniska branschen har pÄ externt kapital samt i vilken utstrÀckning det anvÀnds för finansiering av företagen i introduktionsfasen.Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av smÄföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och undersökningen bygger pÄ intervjuer med Ätta smÄ medicintekniska företag, en affÀrsinkubator och en investerare. Vid analysen anvÀndes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten bestÄr till största delen av offentlig finansiering och riskkapital.

VĂ€rdering av skogsfastigheter enligt IAS 41

IAS 41 Àr en vÀrderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgÄngar. Detta innebÀr att alla jord- och skogsbrukstillgÄngar ska redovisas till verkligt vÀrde vid varje bokslutstillfÀlle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB sÄ har den reviderats. Den har bÄde fÄtt visst nytt innehÄll samt en del av det gamla har behÄllits. Den största förÀndringen Àr dock att tillgÄngen ska vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde.Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ hur aktiva inom branschen har sett pÄ IAS 41 innan, under och efter förÀndringen i standarden.

RIX-systemet Och dess pÄverkan pÄ finansinstitutens marknadsmakt

Titel: RIX-systemet och dess pÄverkan pÄ finansinstitutens marknadsmaktFörfattare: Tom Douglas och Eric NarfströmHandledare: Evert KöstnerKurs: NEG300, kandidatuppsats Nationalekonomi fördjupningskurs, 15 hp, HT-2013Nyckelord: marknadsmakt, oligopol, rÀntabilitet, riksbanken, RIX-systemet, konkurrensSyfte: Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellanmedlemskap i RIX-systemet och rÀntabilitet pÄ eget kapital betrÀffande företag vilka Àr aktiva pÄ den svenska finansmarknaden.Metod: I denna studie anvÀnds bÄde en kvantitativ och kvalitativ metod med insamling av kvantitativ sekundÀrdata frÄn framförallt Svenska Bankföreningen. Kvalitativ data har frÀmst hÀmtats frÄn Riksbanken.Teori: Structure-conduct-performance paradigm (SCP) samt Porters femkraftsmodell ligger till grund för den teoretiska referensram som ligger till grund för studien att tillÀgga till detta anvÀnds Àven konventionell konkurrensteori.Slutsats: Studien visar pÄ att det föreligger ett statistiskt signifikant sambandmellan ett deltagande i RIX-systemet och rÀntabilitet pÄ eget kapital. Title: The RIX-system and its impact on financial institutions market power.Author: Tom Douglas and Eric NarfströmAdvisor: Evert KöstnerCourse: NEG300, Bachelor thesis in Economics, 15 hp, fall 2013Keywords: Market power, oligopoly, return on investment, central bank, the RIX-system, competitionPurpose: This study aims to investigate whether there is a correlation betweena membership within the RIX-system and return on investment regarding companies with in the financial industry of Sweden.Method: In this study, both a quantitative and qualitative approach has been used. Regarding the collection of quantitative data, it has been retrieved mainly from Swedish Bankers' Association. Collection of qualitative data has been collected mainly from The Swedish central bank Riksbanken.Theory: Structure-conduct-performance paradigm (SCP) and Porters five-forces framework underpin the theoretical framework underlying the study.

Ny leasingstandard - Hur pÄverkas transportbranschen i Europa?

Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa stÄr inför en situationdÀr bolags finansieringsmöjligheter kan komma att pÄverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebÀr att all leasing mÄste klassificeras somfinansiell. Detta fÄr effekter i en bransch som i dag redan Àr anstrÀngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing fÄr effekter pÄtransportbranschen i USA. Rapporten Àmnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan fÄ för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utröna hur en omfattande förÀndring avregelverket IAS 17 kan pÄverka en redan anstrÀngd bransch i form avförsÀmrad finansiell stÀllning.AvgrÀnsning: AvgrÀnsning görs till transportbolag i Europa frÄn lÀnder sompresenterar en vÀsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats dÀr författarna utgÄr frÄndata hÀmtat ur Ärsredovisningar via databasen datastream.

SjÀlvvald vÀg i okÀnd mark : En studie om hur Svenska Orienteringsförbundet förhÄller sig till kommunikationsfrÄgor inom den ideella verksamheten

I denna uppsats kommer jag att studera problemet med det minskade intresset för utövandet av orientering i Sverige, och undersöka hur Svenska Orienteringsförbundet har förhÄllit sig till detta problem, samt hur de har jobbat med kommunikationsfrÄgor för att möta denna negativa trend. Jag vill ocksÄ samla och Äterge kunskap om hur engagemang i ideellt föreningsliv har för drivkrafter, samt dess roll i samhÀllet med fokus pÄ socialt kapital.Vad finns det för olika faktorer som bidrar till det minskande intresset för orientering i Sverige?Hur förhÄller sig Svenska Orienteringsförbundet till denna negativa trend, och h.

UtlÀndskt Àgande och utdelningsnivÄer i svenska börsföretag

Den svenska Àgarmodellen, som karaktÀriseras av ett vÀldigt koncentrerat Àgande, Àr pÄ tillbakagÄng pÄ grund av ett alltmer globaliserat Àgande. Det ökade utlÀndska Àgandet i Sverige skulle kunna pÄverka det enskilda företaget pÄ mÄnga olika sÀtt. Denna studie fokuserar pÄ hur den stigande graden av utlÀndska Àgande pÄverkar svenska börsföretags utdelningsnivÄer. Enligt irrelevansteoremet av Modilgiani & Miller (1961) borde investerare vara likgiltiga inför beslutet om ett företag skall ha utdelningar eller inte. Varför utdelningspolicy ÀndÄ spelar roll för aktieÀgare har i teorin förklarats utifrÄn ett flertal olika perspektiv sÄsom informationsasymmetriproblem och skattepreferenser.

FrÄn klubb till förbundsavdelning : Om de socialdemokratiska kvinnornas situation i kvinnoklubbarna under husmoderskontraktets tid

Syftet med uppsatsen Àr frÀmst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svÄrt att fÄ nÀmnvÀrd makt. Att deras makt var svag förklaras ocksÄ av att de kom med i arbetarrörelsen nÀr den fÄtt fast form, en form som mÀnnen skapat. Begreppet vÀgberoende förklarar hÀr kvinnornas svÄrigheter. Viktigt har ocksÄ varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att fÄ umgÄs med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd frÄn sina medsystrar..

Företagens minskade intresse för humankapitalsredovisning

Företagens personal Àr idag en stor resurs, i mÄnga företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgÄng enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag mÄnga olika normgivande organ men det Àr FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanstÀllt de tre kriterier som en resurs mÄste uppfylla för att tillgodorÀknas som en tillgÄng i företagens redovisningar. De tre kriterierna Àr: att resursen skall förvÀntas innebÀra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en intrÀffad hÀndelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen pÄ ett sÄdant sÀtt som FASB krÀver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gÄ hem nÀr arbetsdagen Àr slut eller sÀga upp sig nÀr det sÄ vill.Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tillÀggsnot eller som ett supplement till de traditionella Ärsredovisningarna.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->