Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framstÀller och konstruerar mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd. Hur talas det kring mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor analyseras, med diskursteori som bÄde metodologisk och teoretisk utgÄngspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gÀllande i den politiska debatten. Analysen visar pÄ att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framstÀllningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgÄngspunkt för diskursen..

Kinesiska myndigheter Äterkommer stÀndigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utlÀndska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist pÄ demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer pÄ orterna Xiangyun och Midu följer upp pÄ tidigare undersökningar av den Àldre generationen pÄ samma platser, samt undersöker vilken av ovanstÄende brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar pÄ vissa generationsskillnader, men Àven pÄ att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhÄllningssÀtt till politiskt styre över det demokratiska alternativet..

The communication with government and municipality through Internet has in-creased during the last couple of years. Therefore we have chosen to focus our bachelor thesis in this particularly area and the needs for usable web services for the citizens. In this bachelor thesis we are studying a increasing group users, namely elderly citizens. During the study we have analysed E-governments ser-vices usability through usability tests. The combination of conversations and meetings with individuals, observations of interactions and literature studies give us the opportunity to explore the users needs.

Den hÀr studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat Är 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifrÄga till denna hÀndelse. Min studie inriktar sig Àven pÄ att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv nÀr det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin röstrÀtt. Jag intresserar mig Àven för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett sÄ fÄtal avvÀljarna anvÀnde dennes röstrÀtt..

Under det kalla kriget hÄrdbevakades sammanslutningar pÄ den yttersta vÀnsterkanten av de svenska sÀkerhetstjÀnsterna genom kontroversiella metoder sÄsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare Äsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att sÀkra det rÄdande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okrÀnkbar rÀtt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att sÀkerstÀlla att dessa friheter inte utsÀtts för krÀnkningar.

Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utlÀndska medborgare procentuellt Àr överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstÄ varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat nÀrmare pÄ olika teorier som förklarar varför vissa mÀnniskor blir kriminella. För att fÄ en bÀttre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med tvÄ invandrare som hamnat i kriminalitet, och jÀmförde deras egna Äsikter om varför de hamnat i kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berÀttelser, men det Àr dock svÄrt att dra nÄgra slutsatser med endast tvÄ intervjuer som underlag. Resultatet talade ÀndÄ för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en mÀnniska vÀljer..

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner pÄ sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats pÄ sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rÀtt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att pÄverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video pÄ sociala medier..

Min uppsats FrÄn fondhot till borgerligt grÄ visar nÄgra intressanta aspekter pÄ det politiska sprÄket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen Ären 1982 till och med 2002. FrÄn att nÄgon-ting upplevs som ett hot till att nÄgonting (annat) upplevs som grÄtt pekar onekligen pÄ en drastisk dimensionsförskjutning i sprÄkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i sprÄkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förÀndras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jÀmlikhet, rÀttvisa, solidaritet, samhÀlle, vÀlfÀrd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, Àr borgerlig det med flest belÀgg och dessutom av starkt blockskiljande karaktÀr. FrÄn att de borgerliga sjÀlva vacklat inför att anvÀnda ordet, anvÀnde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp pÄ fyra partier. Det nÀrbeslÀktade ordet borgare upplevdes sannolikt av bÄda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen fÄ belÀgg.Ordet löntagarfonder anvÀndes med fÄ undantag endast 1982 och dÄ huvudsakligen i Expressen, en företeelse vÀrd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vÀnsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit frÄn ledarartiklarna.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkÀnnande av undertecknande lÀnders domstolar och domar i civila och kommersiella mÄl, för att dÀrigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rÀttssÀkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas grÀnser. SÄledes Àr det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omstÀndigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.MedlemslÀndernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevÀrt frÄn varandra, inte minst nÀr det kommer till tiden det tar för en process att handlÀggas. Italien och Belgien har utpekats som tvÄ lÀnder dÀr handlÀggningstiden Àr avsevÀrt mycket lÀngre Àn i andra medlemslÀnder. Den lÄnga handlÀggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmÀrksammats pÄ det patentrÀttsliga omrÄdet.Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrÄngsmakaren.

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Vi undersökte hur arbetet för anstÀllda inom myndigheter pÄverkas av den pÄgÄende utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att utrÀtta Àrenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de myndighetsanstÀlldas arbete pÄverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ÀndamÄl valde vi att utföra intervjuer med anstÀllda vid tvÄ svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjÀnster hos e-myndigheter.

Personer som saknar förmÄga att uppleva emotioner tar sÀmre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer Àr förÀndringar i kroppens inre tillstÄnd som upptrÀder dÄ vi stÀlls inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion Àr att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lÀr vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som nÄgonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare sjÀlvbestÀmmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utstrÀckning ger sina brukare sjÀlvbestÀmmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren sjÀlvbestÀmmande. Enligt 1994 Ärs handikappsreforms huvudmÄl skall brukaren ha sjÀlvbestÀmmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhÀllet pÄ lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnÄs med hjÀlp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta Àr möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt dÄ LSS, vilken Àr en rÀttighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..