Jordens invÄnare stÄr idag inför flera svÄra globala miljöproblem som inom kort mÄste lösas, vÀxthuseffekten och förtunningen av ozonlagret Àr tvÄ tydliga exempel pÄ detta. Detta medför en stor utmaning mot de liberala demokratierna och de traditionella medborgarskapsidealen nÀr en stor del av miljöpÄverkan sker i den privata sfÀren och föroreningarna inte respekterar nationalstatens grÀnser. Inom ekologismen har ett nytt medborgarskapsideal utvecklats som stÄr i kontrast till de traditionella medborgarskapsidealen. Den teoretiska utvecklingen av det ekologiska medborgarskapet stÄr bl.a. professor Andrew Dobson för som enligt honom Àr ett försök att lösa de problem som bl.a.

The purpose of this study is to investigate whether the schools? pupils have the capacity to understand societal change through social consciousness. In order to investigate that a theory has been developed specifying what social consciousness means and how it is used. The theory has been used as a tool in an ideology critical analysis of the steering documents on which the schools? work is based.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Den hÀr undersökningen bygger pÄ fyra djupintervjuer av samhÀllskunskapslÀrare i Är 7 - 9. Syftet med undersökningen Àr att Är 7 - 9 lÀrare i samhÀllskunskap ska ge sin Äsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsomrÄdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nÄ dit. Den hÀr undersökningen Àr gjord utifrÄn Folke Vernerssons undersökning om lÀraruppfattningar i boken "Undervisa om samhÀllet". Den hÀr undersökningen visar att samhÀllskunskapslÀrarna vÀljer att undervisa om samma kunskapsomrÄden som tidigare undersökningar visar. LÀrarnas motivering för deras val av kunskapsomrÄden Àr att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan.

Sverigedemokraterna har enligt vissa vunnit frÄgan angÄende invandring och tagit den till sin egen. Vilket har inneburit uppmÀrksamhet och diskussioner i olika medieenheter sedan valet Är 2006. Under mandatperioden har detta icke riksdagsrepresenterade parti blivit omtalat och diskuterats, att invandringsfrÄgan har givits ansenligt spelrum har gjort att andra frÄgor kommit i skymundan. Vi anser dÀrför att studiens syfte som beskriver hur Sverigedemokraterna konstruerar kön och sexualitet Àr av betydelse. Undersökningens angreppssÀtt har genomförts genom en metodtriangulering utifrÄn metoden innehÄllsanalys. De texter som ligger till grund för undersökningen Àr partiets handlings/ principprogram, SD- kuriren och den fantastiska fyrans publicerade blogginlÀgg under Är 2010. Resultatets visar att partiet kategoriserar in mÀnniskor beroende pÄ kön samt efter religiös tillhörighet.

Denna uppsats Àr ett resonerande argument kring massmedias roll i det demokratiska samhÀllet.Vi diskuterar inledningsvis ett antal demokratiideal generellt, med syftet att ur dessa kunna identifiera ett gemensamt karaktÀrsdrag: att demokrati krÀver politiskt medborgerligt engagemang. Detta karaktÀrsdrag anvÀnds sedermera för att fÀlla ett normativt pÄstÄende kring massmedias roll och innehÄll. Detta normativa pÄstÄende appliceras slutligen pÄ tre stycken skilda demokratiska ideal med utgÄngspunkt i en specifik massmedial innehÄllstyp, personcentrering..

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Den fria rörligheten för personer Àr en grundlÀggande rÀttighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rÀttsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krÀvs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkÀnns av vÀrdlandet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartlÀggning av hur erkÀnnandeprocessen ser ut i samtliga medlemslÀnder. KartlÀggningen Àr baserad pÄ tio variabler som hÀrletts ur direktiv 89/48/EEG.

Medborgarskapspolitik har varit och Àr fortfarande ett vÀl diskuterat omrÄde inom de svenska partierna, inte minst inom Sverigedemokraterna (SD). Under 2004 tillsattes en utredningsgrupp[1] av Socialdemokraterna vars frÀmsta syfte var att se över medborgarskapslagstiftningen och utröna om det Àr möjligt att Äterkalla ett svenskt medborgarskap efter omprövning om det skulle visa sig att medborgarskapet förvÀrvats under felaktiga grunder eller pÄ annat otillbörligt tillvÀgagÄngssÀtt. Förslaget kom sedermera att utmynna i SOU 2006:2, Omprövning av medborgarskap.Medborgarskapslagstiftningen har förÀndrats och setts över ett antal gÄnger innan ovan betÀnkande gavs ut. Till en början tillÀts t.ex. inte en person som hade medborgarskap i ett annat land att ha kvar det medborgarskapet vid förvÀrv av ett svenskt medborgarskap för att undvika dubbelt medborgarskap[2] som vid den tiden var Àn mera strikt.

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

Hur skulle samhÀllet se ut om vi inte hade en förestÀllning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÄn Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhÀllet disciplinerar sina medborgare. Detta innebÀr att vi i denna studie utgÄtt frÄn ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vÄrt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. VÄr undersökning har baserats pÄ lÀrares erfarenheter och arbetssÀtt. Denna studie utgÄr dÀrmed frÄn ett lÀrarperspektiv.

Endast 31 procent av svenskarna kÀnde till att nÀsta europeiska val Àger rum under 2009. EU berÀknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som vÀljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det Àr det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jÀmförelse med EU-parlamentsval. Vid de tvÄ senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer Àn dubbelt sÄ högt som vid EU-parlamentsvalet. RÀtten att rösta vid allmÀnna och rÀttvisa val Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet som innefattar att medborgare vÀljer det alternativ som bÀst stÀmmer överens med deras preferenser.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.