Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.

ÄganderĂ€tten Ă€r ett av de starkaste skydden som svenska medborgare idag Ă„tnjuter. Denna rĂ€tt löper lĂ„ngt tillbaka i tiden och utgör dĂ€rmed en viktig bestĂ„ndsdel i ett fungerande och rĂ€ttssĂ€kert samhĂ€lle. Trots vikten och betydelsen av Ă€ganderĂ€tten kan fastighetsĂ€gares rĂ€tt att bruka och leva pĂ„ sin jord i vissa fall kan begrĂ€nsas. Vid inskrĂ€nkning av Ă€ganderĂ€tten skall ersĂ€ttning utgĂ„ enligt Regeringsformen 2 kap. 15 § 2 st, dĂ€r det fastslĂ„s att den som blir utsatt skall vara tillförsĂ€krad full ersĂ€ttning för förlusten.

In light of the European Union`s 2012 theme year: Active aging and solidarity between generations I wished to gain an understanding of weather elderly immigrant are provided with equal possibilities and access to local community information as the majority population and their participation in activities arranged for senior citizens in the municipality where they live. I have done this by meeting with those who work in this capacity. I also chose to meet with representatives for immigrant organizations in the local community to enquire of their work with senior citizens within their own ethnic group. This is a qualitative study on a phenomenological ground based on nine interviews and four observations. I have had two theories to help me analyze my empirical material.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka FörsÀkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rÀttvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya FörsÀkringskassan?.Metod: Vi utgÄr ifrÄn ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förstÄelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap dÀr vi vÀger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hÀnsyn till varandra. Datainsamlingen bestÄr av bÄde kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder sÄ som primÀrdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkÀtundersökning. SekundÀrdata genom Ärsredovisning och budgetunderlag.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har fÄ studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhÀllet och i kontakt med myndigheter. Den hÀr studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjÀnsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de anvÀnder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien bestÄr av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 Är i Uppsala kommun.

Efter den 11 september 2001 förÀndrades vÄrt sÀtt att se pÄ vÀrlden.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot GenÚvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fÄnglÀgren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mÀnskliga rÀttigheter kontra nationell sÀkerhet i en tid av osÀkerhet till sin spets. FramstÄende akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr Àr ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns grund för ett rÀttfÀrdigande av tortyr och andra typer av brott mot mÀnskliga rÀttigheter. För att uppnÄ mittsyfte anvÀndes följande frÄgor:1.) Kan man rÀttfÀrdiga krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rÀttfÀrdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillÄtas i syfte att bevara den nationella sÀkerheten?Valet av teori föll pÄ realismen dÄ den behandlar de internationella relationerna och staternas stÀndiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mÀnskliga rÀttigheter och dÄ Àven tortyr rÀttfÀrdigas bl.a.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen Àr en viktig del av ett samarbete mellan tvÄ eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet dÄ Àr en del av den demokratiska processen, dÀr legitimitet för beslut som tas mÄste visas. Men det Àr inte alltid lÀtt att urskilja vem som Àr ansvarig, för vad ansvarigheten Àr för och mot vem den Àr riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnÄs nÀr den offentliga förvaltningen, bÄde tjÀnstemÀn och politiker, arbetar pÄ ett sÀtt för att utföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?FjÀrde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? Àr ett samarbete som prÀglas av governance och nÀtverksbildande.

Kiruna kommun stÄr inför en exceptionell planeringssituation dÄ jÀrnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt mÄste förflyttas. Syftet med uppsatsen Àr att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. FrÄgor som avhandlas i uppsatsen Àr ocksÄ hur attraktivitet skapas i en ny stadskÀrna samt hur det Àr möjligt att samtidigt upprÀtthÄlla attraktiviteten i den existerande stadskÀrnan. Vidare studeras ocksÄ dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer sÄsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla pÄverkas av processen.Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och Àr en stad till stor del prÀglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten Àr Àn idag den största nÀringen i kommunen och Àr Àven den som bidrar till att förÀndringar mÄste komma till stÄnd dÄ staden hotas av sprickbildningar.

I ett anstÀllningsavtal finns en plikt för bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebÀr bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhÄlla sig frÄn att skada arbetsgivaren genom att anvÀnda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrÀtt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrÀtten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats frÄn den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affÀrsavtal.

Det blir allt vanligare att samhĂ€llsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post Ă€r det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst pĂ„ dygnet, var man Ă€n befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriĂ€ren.FörsĂ€kringskassans telefonkundtjĂ€nst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjĂ€nst FrĂ„gelĂ„dan inkommer omkring 2 frĂ„gor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrĂ„gad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frĂ„gor det handlar om.

Ekonomprofessionen genomgÄr ofta förÀndringar och dÀrför Àr det naturligt att ekonomens roll förÀndras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en sÄ kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har dÀrmed börjat anta rollen som en affÀrspartner. Offentliga verksamheter sÄsom stat, kommun och landsting Àr stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhÀllsekonomi. Ekonomen har dÀrmed en viktig roll inom den offentliga sektorn dÄ deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlÀgga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssÀtt för att dÀrigenom kunna öka förstÄelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

UtifrÄn forskning och en pÄgÄende debatt i dagens samhÀlle gÄr det att utlÀsa en problematik kring medborgardialog dÀr den potentiella nyttan stÀlls mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess pÄverkan pÄ effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhÄlls. FrÄgan har blivit allt mer aktuell de senaste Ären dÄ planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krÀvs för att tillgodose behovet av bostÀder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmÀrksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), nÄgot som generellt uppfattas som en tidskrÀvande process. Stadsbyggnadsbenchen Àr en samarbetsorganisation i Stockholms lÀn dÀr Ätta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrÄgor. De Ätta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen dÀr strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn pÄ medborgardialog.

UmeÄ Àr valt till Europas kulturhuvudstad Är 2014 och betraktas som den nordligastekulturhuvudstaden. En sÄdan hÀndelse Àr ett utmÀrkt tillfÀlle för att kunna marknadsföra UmeÄ samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsÀttning och (skatte)intÀkter. Det kan ocksÄ gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfÀllen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden.I sin ansökan beskriver UmeÄ kommun att ett av de frÀmsta mÄlen med UmeÄ2014 Àr kulturen ska vara tillgÀnglig för alla medborgare och att graden av medskapande ska vara hög, vilket innebÀr att medborgarna kan involveras i olika utstrÀckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stÀrkt identitet som ger goda förutsÀttningar för en hÄllbar samhÀllsutveckling.Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn pÄ delaktighet och motivation angÄende kulturhuvudstadsÄret. Vi kommer att jÀmföra medborgarnas syn med vad som sÀgs i UmeÄs ansökan för att undersöka hur vÀl dessa överensstÀmmer.Syftet Àr att identifiera de faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att dÀrefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom UmeÄ2014 om vilka ÄtgÀrder som bör vidtas.Studien Àr av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssÀtt för att besvara den valda problemformuleringen om hur UmeÄ kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsÄret, UmeÄ2014.