Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat nĂ€rma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvĂ€rdig medlem i förhĂ„llande till de övriga medlemslĂ€nderna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera Ă„r av kritik, uteslutande och förnekande frĂ„n EU: s hĂ„ll beslöts det att Turkiet fĂ„r frĂ„n och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets vĂ€g mot Europa har varit allt annat Ă€n rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsĂ€ttningar frĂ„n europeiskt hĂ„ll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spĂ„r genom historien fram till idag.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.

FÀngelset har varit den frÀmsta formen av bestraffning i modern tid. SamhÀllets straffmetoder har gÄtt frÄn kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla mÀnniskor frÄn kriminella till laglydiga medborgare. En del av denna förvandling berÀknas ske genom arbete och sysselsÀttning under fÀngelsetiden.Med det stÀngda rummet som utgÄngspunkt har min undersökning sökt svar pÄ om, och i sÄ fall varför hantverk Àr viktigt i kriminalvÄrden. UtifrÄn denna undran behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningen:PÄ vilka sÀtt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag tillsammans med en grupp interner pÄ en kriminalvÄrdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt dÀr vi arbetat med tygpÄsar som utgÄngspunkt.Ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fÀngelset som institution har legat till grund för analysen av materialet.

Inom ramen för den översiktliga planeringen Àr samrÄd och utstÀllning de frÀmsta, lagstadgade tillfÀllena i plan-och bygglagen dÀr medborgarna kan lÀmna synpunkter pÄ ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog Àr att de som bor och anvÀnder ett omrÄde dagligen har en god lokalkÀnnedom om platsen och pÄ sÄ sÀtt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses dÀremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har Àven visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelÄlders, vita mÀn medan kvinnor och barn Àr grupper som inte har lika stora möjligheter att pÄverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer Àven svÄrigheter med att integrera kulturella resurser i samhÀlls-planeringen. Eftersom samhÀllsplanering innebÀr sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att sÀkerstÀlla medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhÀllsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning Àr en samhÀllsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhÀllsplaneringen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om den didaktiska demokratin och rÀttvisan (vilket i mÄngt och mycket i uppsatsen ses som lÀrares förestÀllningar om en demokratisk och rÀttvis undervisning) ? sett utifrÄn ett antal enskilda samhÀllskunskapslÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr konstruerade med tre didaktiska huvudfrÄgor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rÀttvisa. Didaktisk demokrati och rÀttvisa Àr alltsÄ tvÄ egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frÄgor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frÄgestÀllningar.

Den hÀr uppsatsen har tvÄ syften. Det ena Àr att studera möjligheter till medborgarinflytande i 4 och 5 kapitlet plan- och bygglagen. Det andra syftet Àr att dels presentera de mest anvÀndbara förhandlingsmetoderna i USA, dels studera erfarenheterna frÄn olika aktörer i USA, samt beskriva hur man kan förmÄ olika aktörer att överhuvudtaget komma till en förhandling vid liknande fall som plan- och bygglagen behandlar. För denna magisteruppsats har en deskriptiv metod anvÀnts. I uppsatsen berörs inte den svenska miljörÀtten, dvs.

?RÀtten till familjeÄterförening har ansetts utgöra en del av rÀtten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skÀl till att EU-domstolen har tillerkÀnt rÀttigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven pÄ respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mÄl om immigration betonat att medlemsstaterna Àr skyldiga att ta hÀnsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rÀtt att röra sig fritt och uppehÄlla sig i medlemsstaterna framgÄr dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrÀttsliga skyddet för denna rÀtt hÀrleds istÀllet till rÀtten till bevarandet av familjens enhet - en rÀtt som har ansetts vara en grundlÀggande rÀttighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.

Vid upplevd patientnöjdhet Àr det viktigt att kunna mÀta, definiera och utvÀrdera kvalitet inom primÀrvÄrden. Det senaste Ärtiondet har primÀrvÄrden Àndrats frÄn ett offentligt vÄrdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trÀdde i kraft har patientens stÀllning stÀrkts, lagen möjliggör nÀmligen att patienten sjÀlv fÄr vÀlja utförare av vÄrdtjÀnsten. Det Àr dÀrför av vikt för vÄrdgivare att faststÀlla de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, dÄ patientens tillfredstÀllelse Àr den som avgör konkurrensförhÄllandet mellan organisationer.Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera de faktorer som pÄverkar patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad. Vidare Àr syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det Àr förknippat med om de Àr listade hos en offentlig eller privat vÄrdenhet.

1 INLEDNING Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt. Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land. LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna. I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.

NÀrbyrÄkrater Àr de tjÀnstemÀn inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det Àr sÄledes dem du som medborgare kommer i kontakt med nÀr du Àr i behov av stöd frÄn samhÀllet. Det som avgör vilken hjÀlp du fÄr Àr dels lagar och regler men Àven nÀrbyrÄkraten sjÀlv, dÄ de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. DÀrför Àr det inte konstigt att diskussionerna stÀndigt gÄtt mellan huruvida man bör utöka eller minska nÀrbyrÄkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förÀndrats under 2000-talet dÄ flera organisatoriska förÀndringar har Àgt rum under denna period.För att besvara vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förstÄelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars Är 2000 enades de aktuella medlemslÀnderna om att unionen Är 2010 ska vara vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hÄllbar ekonomisk tillvÀxt med fler och bÀttre arbetstillfÀllen och en högre grad av social sammanhÄllning. Den fria rörligheten framhÄlls av mÄnga ekonomer och samhÀllsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillvÀxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan pÄ unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, pÄ den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande pÄ tvÄ svenska utlandsskolor i Spanien har gÀllande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgrÀnserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av sÄvÀl studie- och yrkesvÀgledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

PÄ senare tid har det blivit allt vanligare med förÀndringsarbeten dÀr kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att bÄde handla och vitsas i. I mÄnga fall uppstÄr dock problem i samband med nya förÀndringar. Det kan i sin tur leda till att motstÄnd uppstÄr frÄn olika aktörer, vilket Àr nÄgot som ledarna mÄste handskas med pÄ olika sÀtt. NÀr vi ser till den forskning som finns inom Àmnet förÀndringsarbete och motstÄnd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förÀndring mÄste ledningen arbeta med att involvera intressenter och fÄ deras synpunkter pÄ de olika förslagen som tas fram. De som Àr negativt instÀllda mÄste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mÄl som finns angÄende projektet pÄ ett sÄdant övertygande sÀtt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs Àven att motstÄnd kan uppstÄ bland annat nÀr ledningen inte Àr lyhörd och inte tillÄter medarbetarna vara med i beslutsfattandet.

AbstraktPÄ dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad stÀlls höga krav pÄ att individen sjÀlv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsÀttning. DÀrmed stÀlls det krav pÄ att medborgare utvecklar sig sjÀlva och sin kompetens för att bli attraktiva pÄ arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anstÀllbarhet. En grundförutsÀttning för att anstÀllbarhet ska fungera och skapa vÀlfÀrd Àr att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anstÀllbarhet. Samtidigt som anstÀllbarhetsdiskursen vÀxer har en expansion skett av alternativa former för arbete, sÄsom inom den vÀxande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till. Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.