Feministiskt initiativ Àr ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera vad media har berÀttat om Fi, utifrÄn en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vÄrt fall tidningsartiklar frÄn de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hÀmtat artiklar ifrÄn har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vÄr analys hittar vi olika mönster och teman, dÀribland tre framstÄende diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jÀmstÀlldhetsdiskursen. Dessa gÄr in och fogas pÄ olika sÀtt för Fis framtrÀdande i medias texter.

Intentionen med denna studie Àr att studera pÄ vilket sÀtt Skolverket problematiserar modersmÄlsstödet och mo-dersmÄlsundervisningen i den svenska skolan. Med diskursanalys som grundlÀggande metodologisk och teoretiska utgÄngspunkten har avsikten varit att genom skolverkets rapport Flera sprÄk fler möjligheter (2002), belysa moders-mÄlsstödets situation, dess intentioner, samt ocksÄ dess konsekvenser för sÄvÀl individen som samhÀllet. DÀrtill Àr syftet att beröra eventuella ideologiska förestÀllningar som framkommer, sÄvÀl Skolverkets som andra aktörer som har del i rapporten. Av analysen har det bland annat framkommit att modersmÄlsundervisningen befinner sig i ett sÄvÀl rumsligt tidsmÀssigt utanförskap i förhÄllande till skolans övriga reguljÀra undervisningsmiljö. Enligt skolverket bör det ligga i skolans intresse att i praktiken införliva och integrera modersmÄlsundervisningen, dels för att skapa bÀttre förutsÀttningar för modersmÄlsstödet som undervisningsmetod, men ocksÄ för att pÄ detta sÀtt skapa en all-mÀn förstÄelse för modersmÄlsundervisningens roll i ett pluralistiskt och demokratiskt samhÀlle.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om PiteÄ-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i sÄ fall vilka dessa överenskommelser Àr. Vi har samlat allt material om ungdomar frÄn PT under en tremÄnadersperiod och utfört en kvantitativ analys pÄ dessa. PÄ 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta stÄr för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta fÄr skulden för samhÀllsproblem, exempelvis alkoholism.

Syftet med arbetet Àr förslaget om virtuella gemenskaper som ett komplement till de kanaler som politiker anvÀnder idag för att nÄ ut till medborgarna. Genom en kvalitativ litteraturstudie tas tolv faktorer fram som anses vara nödvÀndiga för att dessa gemenskaper ska stödja den demokratiska diskussionen. Dessa faktorer operationaliseras för att kunna anvÀndas som analysverktyg för att undersöka redan existerande gemenskaper, vilka valts utifrÄn deras koppling till riksdagen eller kommunala utskott, vars inriktning Àr utbildning, dÄ sÄdan anses vara grundlÀggande för att ge medborgare i en deltagardemokrati möjlighet att kunna bidra till den politiska agendan.Anledningen till förslaget Àr att utvecklingen av elektronisk kommunikation har tillfört ett ökat utbud kanaler som gör det möjligt för anvÀndare av datorer att snabbt hÀmta information, eller göra inlÀgg i debatter bortom det fysiska rummet. Efter analysen gÄr det emellertid att konstatera att nÄgon resurs liknande den som föreslagits i dem tolv faktorerna Ànnu inte finns, sÄ istÀllet avslutas arbetet med en reflektion över vad det innebÀr. Det utesluts dÀremot inte att liknande gemenskaper finns pÄ förslag eller skulle kunna fÄ betydelse framöver..

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare grÀnser för medborgare inom EU och ocksÄ ett flertal Àndringar i den svenska regleringen. Den hÀr uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjÀnster inom EU, med fokus pÄ EG-rÀtten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrÀtten pÄverkas av den fria rörligheten för tjÀnster. I uppsatsen utreder jag gÀllande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har ocksÄ koncentrerat mig pÄ förslaget till tjÀnstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. NÀra knutet till den fria rörligheten för tjÀnster Àr begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har vÀckt mycket uppmÀrksamhet under det senaste Äret pÄ grund av en konflikt gÀllande stridsÄtgÀrder, mellan utlÀndsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundlÀggande förbudet mot diskriminering pÄ grund av nationalitet.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Det sÀgs att den moderna politiken Àr medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nÄs bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. DÀrför Àr betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin sÄg ut i tre svenska dagstidningar veckan efter hans avgÄng i juli 2010. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgÄtt? Hur förÀndras gestaltningen under de dagar som gÄr? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin Ät?Undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med teoretisk utgÄngspunkt i Robert M.

Den hÀr uppsatsen handlar om staters förhÄllningssÀtt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security anvÀnds som referensobjekt i policydokument frÄn Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos lÀndernas kriterier för verkstÀllighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod Àr en jÀmförande fallstudie dÀr verkstÀllighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och stÀllningstaganden anvÀnds kvalitativ textanalys.Fallstudien visar att bÄda lÀnderna ser sig sjÀlva som föregÄngslÀnder inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvÀgagÄngsÀtt för verkstÀllighetshinder till Syrien.

As scholars argue, there has been a rapid diffusion of civic integration policies in Western Europe the last decade. In the light of the debate about the extent of civic integration policies, recent studies have shown that the diffusion is limited to certain countries. Despite a flurry of literature based on civic integration policies, attention drawn to the implication of these policies has been quite inferior. This paper tries to examine what civic integration policies means in relation to immigration. Are civic integration policies used as an informal tool for the purpose of limiting certain groups of immigrants? I argue in this paper that the conditional factor in the civic integration policies creates a barrier for affected immigrants and their possibilities to gain long term residence.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

In the new media society, social media has become an important part of many organizations' daily lives. Organizations, whether public or private, must be where their audience is and many times, these can be found on social media channels like Facebook. Leading researchers in the fields of crisis communication and relationship management believe that social media is a great tool for managing relationships between an organization and its' public, whether it's before, during or after a crisis.The purpose of this study is to examine how the Karlstad municipality use Facebook to manage civic relations before, during and after a crisis. The municipality's approach will be compared to the citizens' experiences of the municipality's communication in different stages of a crisis.The theoretical framework used in this essay is the research on crisis communication and relationship management. How these two frameworks can be integrated with social media like Facebook, is an important part of understanding how the Karlstad municipality make use of Facebook to manage civic relations and communicate before, during and after a crisis.The empirical study consists of a qualitative interview, two qualitative content analysis and an online survey.

Utvecklingen av medborgare samt företags anvÀndande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem Ären. Det ökande InternetanvÀndandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. TjÀnsten Àr berÀknad att tas tillbruk i Sverige Är 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillÀmpa ett antal olika sÀkerhetslösningar, dÀrav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande sÀkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha pÄ anvÀndaracceptansen av denna tjÀnst.

I ett samhÀlle som allt mer belyser vikten av att minska mÀnniskans pÄverkan pÄ sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen pÄ den hÄllbara staden. I den satsningen Àr cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bÀttre fysisk och mental hÀlsa hos sina medborgare utan Àven bidra till en klart bÀttre levnadsmiljö genom bÀttre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning pÄ cykelvÀgnÀtet kan dÀrmed ocksÄ rÀdda liv bÄde genom förbÀttrad hÀlsa men Àven genom större sÀkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte Àr att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett vÀlfungerande och effektivt cykelvÀgnÀt, med frÄgestÀllningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och anvÀndarvÀnligt cykelvÀgnÀt anvÀnds idag? SammanstÀllningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvÀgnÀtet behöver uppfylla för att kunna sÀkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, sÀkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen frÄn NederlÀnderna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.