Problem statement and purpose:The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest.Method and material:We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden.Results:The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It?s also in the debates the first-time voter?s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested.

Budskap om kost och hÀlsa förs fram via mÄnga olika medier och kanaler. Det rÄder en hÀlsotrend i samhÀllet, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla Äldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor Àr en uppenbar faktor för hÀlsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sÀmre. Denna studie syftar till att med hjÀlp av medborgare i KungÀlvs kommun kartlÀgga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsÀttningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

Tyskar reser mest i vÀrlden. I Sverige Àr Tyskland en av de största mÄlmarknaderna. Genom globaliseringen har sprÄk och kommunikation fÄtt en viktig roll i samhÀllet, vilket ökar kravet pÄ kommunikation. Inom turismbranschen anvÀnds engelska som det frÀmsta kommunikationssprÄket. DÄ inte alla behÀrskar engelska, kan sprÄk innebÀra kommunikationsproblem.

By studying a place or a phenomena research contributes to the creation of the image of the thing that he or she studies. Also, planning is seen as a democratic tool, a way to ?make? democracy. In order to see what democratic ideals that is being express it becomes important to study the research about democracy in Botkyrka. It is from this thinking this study about democracy and research has been formed.

Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utformad genom tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr sÀrskilt Lipsky (1980), Korsell (2003) och Sahlin (1994) ansetts tillÀmpbara. I denna utgÄngspunkt Àr stereotypförestÀllningar av relevans och Àrenden kan delas in i kategorier. Klientelet simplifieras dÀrmed och görs till en del av förestÀllningar om en viss stereotyp, vilket sedan kan pÄverka utfallet, alltsÄ om Àrendet vidarebehandlas eller ej. Detta medför ett rutinbaserat arbete dÀr effektivitet lÀttare kan uppnÄs.Studiens resultat stÀmde vÀl överens med den tidigare forskningen och dÀrmed utgÄngspunkten, och indikerar att selektionen ibland sker genom en indelning av lÀtta och svÄra Àrenden. De lÀtta selekteras fram för att pÄvisa Ästadkommet resultat.

Arbetet Àr ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, pÄ Linnéuniversitet. VÀxjö kommun Àr just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanstÀlla hela IT-organisationen för att göra servicen för anstÀllda och medborgare bÀttre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammastÀlla IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar Àr Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förÀndringar har önskemÄlet om ett enklare sÀtt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.

Knut Wicksell var en briljant ekonom som frÀmst visade pÄ nya tillÀmpningar pÄ andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag pÄ en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhÀngare av, som resulterar i en ekonomisk teori som gÄr att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förÀdla individerna; att genom politiska ÄtgÀrder förbÀttra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhÀllsmedborgare.PÄ ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och dÀrmed ge de möjligheter att lyfta sig sjÀlv upp ur fattigdom och misÀr. VÀgen gÄr genom kunskap och barnbegrÀnsning; dessa tvÄ faktorer ger individen ett större vÀrde inom samhÀllet eftersom han inte lika lÀtt gÄr att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen frÄn smÀrta och orÀtt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjÀmning inom samhÀllet.

Det rÄder en stor överkonsumtion i de rika lÀnderna i vÀst. Det finns fortfarande mÀnniskor som svÀlter trots att den totala produktionen och konsumtionen berÀknas överstiga jordens lÄngsiktiga bÀrkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnÄ hÄllbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fÄtt den effekt som önskats och nu Àr det dags att satsa pÄ konsumenterna. I mars i Är, 2006, överlÀmnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande mÄlet enligt propositionen Àr ?trygga konsumenter som handlar hÄllbart?.

Detta Ă€r en D-uppsats inom Ă€mnet sociologi och syftet Ă€r att undersöka hur mĂ€nniskor i glesbygdskommuner i Norrbottens lĂ€n ser pĂ„ de möjligheter och hinder som finns. Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygdskommuner trots en nedĂ„tgĂ„ende befolkningstrend? De frĂ„gestĂ€llningar som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r: Vilka hinder och möjligheter nĂ€r det gĂ€ller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygd? PĂ„ vilket sĂ€tt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att fĂ„ fler mĂ€nniskor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som Ă€r en av de hĂ„rdast drabbade kommunerna i Norrbottens lĂ€n. Metoden som jag har anvĂ€nt Ă€r kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat anvĂ€nt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mĂ€nskliga medvetandet.

I den hÀr uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan anvÀndas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrÄn ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.

Under de senaste Ă„rtiondena har Nepal fĂ„tt utstĂ„ gerillakrig, maktövertagande frĂ„n flera olika hĂ„ll samt en liten period av totalitĂ€rt styre. Landet har fler etniska grupper Ă€n de flesta andra lĂ€nder och rymmer flertalet av vĂ€rldens religioner. I landets politiska sfĂ€r finns representanter för extrem höger sĂ„vĂ€l som extrem vĂ€nster, dĂ€r bĂ„de Marxister och Maoister i dag sitter med i regeringen. Mitt i detta finns journalister och medier, vars förutsĂ€ttningar till fritt verkande denna uppsats Ă€mnar undersöka.Är Nepals press fri att granska makten och fritt informera sina medborgare?Vilka hinder finns för pressfriheten, och vilka Ă€mnen rapporteras det aldrig om?Denna studie baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med ett antal nepalesiska journalister, för att komma nĂ€rmare svaret pĂ„ dessa frĂ„gor samt utröna teman och problem som vidare borde undersökas.Studien kommer att visa att Nepals journalister sjĂ€lva kĂ€nner sig relativt fria, men kĂ€mpar med ett antal frĂ„gor och teman vilka det Ă€r svĂ„rt att rapportera om.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan pÄverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utlÀndska personers möjligheter att kÀnna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhÀlle. Jag har avgrÀnsat mig till att fokusera pÄ de nyanlÀnda flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de sjÀlva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar pÄ om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag krÀver betydligt mer omfattande undersökningar under en lÀngre period, med t ex jÀmförelser av hur de nyanlÀnda flyktingarna efter en viss tid uppnÄtt ett för dem positivt deltagande i det svenska samhÀllet stÀllt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen Àr att söka kunskap om nyanlÀnda utlÀndska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhÀllskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap pÄverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhÀllskontext? Detta har lett till följande frÄgestÀllningar;· Vilka förutsÀttningar och möjligheter har mÄlgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar mÄlgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelÀgenhet, som en yttre angelÀgenhet eller bÄde och?.

Arbetet innehÄller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga Àr ocksÄ medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jÀmför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrÄn barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar Àven genom studier av lekplatsprogrammen pÄ vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner Àr att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utstrÀckning detta verkligen sker gÄr inte att utlÀsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt sÀkerhetsföreskrifter och krav om tillgÀnglighetsanpassning.

Feministiskt initiativ Àr ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera vad media har berÀttat om Fi, utifrÄn en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vÄrt fall tidningsartiklar frÄn de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hÀmtat artiklar ifrÄn har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vÄr analys hittar vi olika mönster och teman, dÀribland tre framstÄende diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jÀmstÀlldhetsdiskursen. Dessa gÄr in och fogas pÄ olika sÀtt för Fis framtrÀdande i medias texter.

BÄde den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mÄl att stÀrka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbÀrare samt att öka mÄngfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjÀnster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillrÀckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), dÀr sektorerna tillsammans ska definiera samhÀllsutmaningar, forma insatser, nÄ gemensamma mÄl och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, FrÀlsningsarmén och BrÀcke Diakoni i syfte att nÄ gemensamma mÄl i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte Àr att undersöka organisationernas syn pÄ samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda pÄ i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers pÄverkansgrad och delaktighet inom samhÀllsutveckling har stÀrks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.