Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..

This study examines how the Swedish state has communicated security, threats,and citizen responsibility to the population through different versions of thebrochures ?If Crisis or War Comes?. Drawing on securitization theory and UlrichBeck?s theory of the risk society, the study analyzes how threat perceptions, protected referent objects, and the role attributed to individuals have changed overtime. The analysis is based on a deductive qualitative content analysis of sixbrochures published in 1943, 1952, 1961, 1989, 2018, and 2024.The findings demonstrate a clear transformation in the construction of threats,shifting from a predominant focus on conventional military conflict during theSecond World War and the Cold War to a more diversified threat landscape in thetwenty-first century, including societal disruptions, propaganda, cyber threats,environmental risks, and pandemics.

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..

SammanfattningAtt utbilda och erbjuda förÀldrar stöd i förÀldraskapet Àr inget nytt fenomen, utan har skett pÄ olika sÀtt sedan 1600-talet. Synen pÄ förÀldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja förÀldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, rÄd, utbildning och kurser kring förÀldraskapet. Hur förÀldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. DÀrmed fÄr vi en viss bild av förÀldrarollen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

I lÀroplanskommitténs betÀnkande rörande den nya lÀroplanen 1994 sÄ skrevs det mycket om lÀrarens roll som förmedlare av vÀrdegrunden till eleverna, vad det var som lÀraren skulle förmedla och i viss mÄn hur det skulle ske. VÀrdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgÄngen i alla Àmnen och inte endast förekomma i ett eget Àmne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss sÀrstÀllning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade vÀrderingarna till eleverna sÄ skulle lÀraren anvÀnda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och vÀsterlÀndsk humanism?. BetÀnkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz dÀr han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebÀr.NÀr man jÀmför den moderna forskningen rörande vÀrdegrundsarbetet i skolan med betÀnkandet och dess mÄlsÀttning kan man se att samma vÀrderingar premieras, men att demokratiaspekten har fÄtt en mycket större roll Àn vad som kanske var meningen, nÄgot som kan bero pÄ att demokrati Àr nÄgot som krÀver mer tid att lÀra ut Àn andra vÀrderingar som Àr mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom lÀraryrket och vi undersöker varför lÀrarstudenter vid Malmö högskola vÀljer att utbilda sig till lÀrare. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgot rationellt investeringsbeslut bakom lÀrarstudenternas beslut att lÀsa till lÀrare eller om det finns andra faktorer, sÄsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkÀtundersökning som bestod av 3 sakfrÄgor och 10 ÄsiktsfrÄgor. Totalt deltog 277 av 880 första Ärs lÀrarstudenter vid Malmö högskola i vÄr undersökning. Vi har analyserat lÀrarstudenternas motiv till att vÀlja lÀraryrket dels utifrÄn en arbetsmarknadsekonomisk teori, nÀmligen humankapitalteorin, och dels utifrÄn fyra generella motivationsteorier, som Àr behovsteori, balans- eller jÀmviktsteorin, förstÀrkningsteorin och förvÀntningsteorin. Som motiv till att bli lÀrare har flertalet av lÀrarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, pÄverka och förÀndra samhÀllet, sprida kunskap samt att de tycker att lÀraryrket Àr ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lÀrarstudenterna har svarat att de upplever att lÀrarlönen Àr lÄg och ingen har valt lÀraryrket pÄ grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket sÀger emot humankapitalteorins beslutsregel. VÄr slutsats Àr att mycket tyder pÄ att det inte Àr ekonomiska faktorer som motiverar lÀrarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lÀrare. Flertalet av lÀrarstudenterna har angett orsaker som gÄr att relatera till inre motivation..

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nĂ€sta steg enligt Jimmie Åkesson Ă€r att fĂ„ 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras frĂ€mlingsfientlighet och annat, tycker jag det Ă€r angelĂ€get att undersöka vad partiet stĂ„r för. Syftet med detta arbete Ă€r dĂ€rför att undersöka och besvara frĂ„gan:Vilken syn har Sverigedemokraterna pĂ„ demokrati och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, och visar de samma förhĂ„llningssĂ€tt till demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har anvĂ€nt för att göra denna undersökning Ă€r olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn pĂ„ demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; mĂ€nniskosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, dĂ€refter konstruerade jag en modell dĂ€r jag kunde besvara mina delfrĂ„gor genom att i tur och ordning titta pĂ„ vilken syn pĂ„ nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Slutligen gjorde jag en innehĂ„llslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit pĂ„ deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till Ă€r att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, de delar inte den mĂ€nniskosyn och syn pĂ„ kultur, som prĂ€glar demokratiteorier och FN.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers sjÀlvförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgÀngliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA Àr huvudsakliga kÀllor. Engelska och svenska kÀllor har analyserats. NÄgra teoretiska ansatser har pÄverkat urvalet. Georg H.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd hos personal inom öppen hÀlso- och sjukvÄrd i Landstinget i Uppsala lÀn. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns pÄ arbetsplatserna, vad personal i sÄ fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien Àr av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anstÀllda vid vÄrdcentraler i Uppsala lÀn besvarade enkÀter med frÄgor angÄende kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgÄng till och önskan om information gÀllande papperslösa. Insamlad data har sammanstÀllts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder pÄ att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hÀlso- och sjukvÄrd angÄende lagstiftningen om papperslösas tillgÄng till sjukvÄrd. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgÀnglig pÄ arbetsplatsen gÀllande papperslösa, och sÄ gott som alla önskar information av nÄgot slag.

Skolan har tvÄ uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vÄr utbildning till samhÀllskunskapslÀrare blivit medvetna om att samhÀllskunskapen har ett sÀrskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhÀllskunskap dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vÄr studie Àr att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhÀllskunskapsprov. Metoden fördetta Àr en syftesrelaterad textanalys dÀr vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen fÄr för en elevs demokratiska utveckling.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rÀdsla m.m. hos somatisk vÄrdpersonal och om patienter som kÀnner sig avskrivna frÄn den somatiska vÄrden med att det Àr den psykiska ohÀlsan som Àr orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vÄrdpersonal upplever problem med att vÄrda den fysiska hÀlsan hos patienten, dÄ deras specialitet Àr den psykiska hÀlsan.  Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohÀlsa erfar den somatiska vÄrden och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hÀlsa. Studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

DÄ vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet vÀcktes vÄr nyfikenhet för deras verksamheter pÄ ett större samhÀlleligt plan. DÀrför har vi hÀr utgÄtt frÄn att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stÀmmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. VÄr uppfattning Àr att utvÀrderingar och rapporter pÄ ett otillrÀckligt sÀtt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill dÀrför Àven undersöka hur vÀl förankrad denna politik Àr i Brobyggarnas verksamheter. VÄra syften med uppsatsen Àr att stÀlla Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads mÄlsÀttningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundlÀggande utgÄngspunkter för vÄr studie. För att underlÀtta lÀsarens förstÄelse för vÄra diskussioner och resultat har vi Àven redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att vÄra viktigaste slutsatser Àr, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvÄras genom begrÀnsningen av antalet bostadsomrÄden, istÀllet för att Àven arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen pÄ grund av fokuseringen pÄ vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

Avsikten med uppsatsen Àr att studera och analysera hur planerare ser pÄ sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebÀr i det hÀr fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samrÄd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen Àr att forskningen visar att planerarna Àr osÀkra till hur de ska anvÀnda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan frÄga Àr det sÄ stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har faststÀllt att medborgarinflytande Àr en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna Àr osÀkra pÄ hur de ska förhÄlla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

UtlÀnningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirÀttslig. Sedermera har lagstiftningen fÄtt Ànnu ett ÀndamÄl, nÀmligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL Àr tillÀmplig pÄ envar, som inte Àr svensk medborgare och sÄledes Àven pÄ statslösa. Den svenska UtlL vill dock sÄ lÄngt som möjligt tillförsÀkra utlÀnningar en rÀtt att komma in i landet och vistas hÀr. Lagen anger bl.a.