I vÀsterlÀndska samhÀllen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig ÄtgÀrd pÄ problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om kommunernas satsningar pÄ ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet pÄverkas av hur kommunerna valt att satsa pÄ demokratiÄtgÀr. Uppsatsen Àr en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska ÄtgÀrder Àr relativt jÀmn, nÄgot högre andel medborgardemokratiska ÄtgÀrder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur mÄnga demokratiÄtgÀrder en kommun satsar pÄ inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiÄtgÀrder Àr vÀl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar sÀrskilt mÄnga medborgare att delta alls..

Under senare tid har trycket pÄ företag frÄn statliga organ, media och vanliga medborgare vad gÀller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse frÄn företag vÀrlden över vad gÀller sociala frÄgor och företagens egna ansvar gentemot dessa. VÄr undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att anvÀnda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi dÀrefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frÄgor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i Ärsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

Jag har valt tre teman ur vÀrdegrundsboken och jÀmför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebÀr att förmedla kultur.Ett konstaterande Àr att skolans kultur och vÀrdegemenskap förmedlande uppdrag Àr motsÀgelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen Àr sammansatt av ett bestÀndighets, kontinuitets och ett förÀndringsuppdrag. Det Àr tÀnkt att skolan ska spegla sitt samhÀlles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionÀr och dÀrmed bana vÀg för ett framtida samhÀlle som pÄ bestÀmda sÀtt skiljer sig frÄn dagens. Det stÀlls krav pÄ att personalen ska förmedla kulturellt bestÀmda vÀrden och upprÀtta kultur som överensstÀmmer med dessa vÀrden.

The aim of this essay is to explore the lived citizenship and its ideal. First, the form and expression of citizenship practice and ideal is explored through a qualitative interwiev study of ten citizens in the southern suburbs of Stockholm. The perception and expectations of the nature of citizenship, presented by the informants, is then compared to their citizen ideal, as well as to the ideal presented and promoted by the Swedish government. The point of departure is theory of democracy. The essay calls attention to an observed lack of empirical studies in the field of deliberative theory of democracy as well as studies that more broadly bring the theory down to empirical earth.

I denna studie undersöker vi hur tvÄ utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrÀtten. Vi lÄter tvÄ diskurser som bottnar i FN-stadgans rÀttighet till sjÀlvförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhÄllit sig till folkrÀtten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrÀttsliga beteende i dessa fall visar vi att bÄda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrÀttsliga termer. Vidare visar vi att folkrÀtten Àr ett tÀnjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjÀlp av en teori om att det internationella systemet i första hand Àr strukturerat av folkrÀtt förklarar vi det bÄda aktörerna sÀger folkrÀttsligt, medan det de faktiskt gör mÄste förklaras med hjÀlp av andra teorier inom internationell politik..

Reformeringen av offentlig sektor har medfört en debatt om huruvida demokrativÀrden fÄtt stÄ tillbaka till fördel för effektivitetsvÀrden inom Sveriges kommuner. Till denna debatt kan Àven tillÀggas att ökad tillgÀnglighet har efterfrÄgats av bÄde politiker och medborgare vilket lett till införandet av kundtjÀnst i den aktuella kommunen som hÀr studeras. Masteruppsatsen har en sociologisk utgÄngspunkt med ett Human Resource Management (HRM) perspektiv och syftar till att beskriva och analysera kommunens inledande process inför införandet av en kundtjÀnstfunktion. BÄde bakomliggande orsaker till varför kundtjÀnstfunktionen ska inrÀttas samt hur en organisationsförÀndring kan organiseras nÀr kommuner vÀljer att starta en kundtjÀnst lyfts fram i relation till begreppen demokrati och governance.Studien utfördes genom kvalitativ metod dÀr informanter frÄn ledning, chef och medarbetarnivÄ berÀttade om sina upplevelser av organisationsförÀndringen samt sina tankar om vad som kommer framöver. En hermeneutisk infallsvinkel med tolkningar lÄg till grund för analysmetoden.Teorier om demokrati, governance och organisationsförÀndringar anvÀnds för att undersöka och analysera införandet av kundtjÀnst inom kommunen.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Sweden is a multi cultural country, where almost twenty percent of the population come from another cultural background. This study examines to what extent people with a foreign origin appear in two local, Swedish newspapers, Barometern and Östra SmĂ„land, and what role they are given. Do they appear as foreigners or immigrants or do they figure as any Swede, irrespective of their origin background?We have made a review by studying pictures of people with a foreign origin, based on name and appearance. During the time period, March 1st ? April 30 th 2010, there were 2206 articles with pictures of people where 189 of them did show people with a foreign origin.

FrÄn och med den 1 januari 2009 gÀller nya regler för beskattning av förmÄn pÄ personal-optioner. Anledningen till de nya reglerna Àr att de tidigare har ansetts strida mot EG-rÀtten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personaloptioner vid en utflyttning frÄn Sverige fick betala skatt pÄ en förmÄn som Ànnu inte erhÄllits, sÄ kallad avskattning. Andra lÀnders liknande bestÀmmelser har underkÀnts av EG-domstolen i rÀttsfall sÄsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rÀttsfallen stÀllning i frÄgan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, Àven RegeringsrÀtten antog samma stÄndpunkt vilket nödvÀndiggjorde ny lagstiftning.

Skolans lÀroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lÀrande. SamhÀllet förvÀntar sig dÀrigenom att elever i skolan ska lÀra sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielÀrare pÄ gymnasienivÄ uppfattar styrdokumentenas krav pÄ ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande pÄ historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar Àven den senaste forskningens syn pÄ elevinflytande och undersöker hur den stÀmmer överens med historielÀrares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en av LuleÄ kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som Àr eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjÀlp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehÄller Àven intervjuer med tvÄ chefer som pÄ olika sÀtt arbetar med hemlöshetsfrÄgor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förstÄelse för myndighetsperspektiven. Den allmÀnna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sÀtta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

Under 2013 och 2014 har det skett en ökning av antalet EU-medborgare som tigger i Sverige. Det har varit ett hett Àmne för offentlig debatt och Äsikterna har varit mÄnga och delade. Det finns flera obesvarade frÄgor och situationen Àr komplex. Behovet av kunskap i Àmnet ses dÀrför som stort. Syftet med denna uppsats var att studera medias framstÀllning av tiggeri och romer, samt att genom intervjuer ge en bild av den verklighet som romerna i UmeÄ upplever.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument pÄ lokal nivÄ. Antagandet att vÀl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkrÀva ansvar av bÄde politiker och tjÀnstemÀn genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer Àr komplexa och dÀrmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte Àr en rÀttvisande bild av verkligheten bekrÀftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer Àr komplexa och att dess informella strukturer och normer gör ansprÄk pÄ utformning av kommunen dÀr den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och dÀrmed sÀkerstÀlla att inga beslut fattas i ett ansvarsmÀssigt tomrum.

Den 11 september 2001 innebar början pÄ en stor förÀndring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare bÄde inom landets grÀnser sÄvÀl som utanför. För att rÀttfÀrdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska sÀkerheten. VÄra tvÄ frÄgestÀllningar behandlar skapandet av "den andre" som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga agerandet efter 11 september.MÄlet i uppsatsen Àr inte bara att besvara frÄgestÀllningarna utan ocksÄ att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. VÄra angreppssÀtt och valda metoder har sina begrÀnsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel pÄ USA:s agerande efter 11 september..