Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gÄngen i ett Europaparlamentsval dÀr valdeltagandet var mycket lÄgt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, dÀr valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning dÀr EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen Àr att nÀrmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, nÀrmare bestÀmt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska Àven titta nÀrmare pÄ hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad pÄverkar EU-frÄgan.

I de flesta I-lÀnder Àr sjukvÄrdssystemen uppbyggda sÄ att de pÄ ett eller annat sÀtt ska kunna hjÀlpa alla medborgare, oavsett inkomst. SjukförsÀkringar finns för att kostsamma sjukvÄrdsbehandlingar ska kunna bli tillgÀngliga för fler mÀnniskor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försÀkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen Àr i de flesta fall den omvÀnda, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvÄrd eller en sjukförsÀkring.Denna uppsats Àr en litteraturstudie av sjukförsÀkringssituationen i Indien. Framför allt studeras lÄginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter betrÀffande finansiering av sjukvÄrd.Studien visar att det i U-lÀnder, som Indien, Àr svÄrt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsÀkring för de allra fattigaste pÄ grund av att eventuellt tillgÀngligt kapital i första hand mÄste gÄ till vÀsentliga ting som mat.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjĂ€nst och hur sekretessen pĂ„verkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhet som samverkar mellan skola och socialtjĂ€nst har gjorts för att se hur sekretess pĂ„verkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har anvĂ€nts en kvalitativ metod i studien dĂ€r det har intervjuats tvĂ„ skolkuratorer, tvĂ„ socialsekreterare och en socialpedagog frĂ„n en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jĂ€mförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit Ă€r att sekretessen mellan skola och socialtjĂ€nst ses bĂ„de som en hjĂ€lp men Ă€ven ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna.

AbstractThe purpose of this essay is to examine the organizational culture at a specific hotel. To do this we have chosen to use interviews with both managers and employees. We have also done some minor observations and also studied written documents. The questions are as follow:? How is the organizational culture seen by managers and employees?? In which way is the organizational culture described in documents?? What differences and similarities are visible when comparing the opinions of employees and managers and the description in documents?It is mainly Edgar H.

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fÄtt ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare frÄn andra EU-lÀnder kan ta arbete i Sverige. Men vilka Àr egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framstÀlls EU för olika yrkesgrupper? Dessa frÄgor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhÀllsdiskussion. PÄ de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrÄgasÀtter invanda förestÀllningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och sÀkerhet - allt detta hÀnger i allt större utstrÀckning pÄ aktörer utanför varje enskilt lands grÀnser och pÄ beslut som inte Àr understÀllda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strÀvar efter att Ästadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begrÀnsad rörlighet, frÄn landsbygd till staden, och Àr enligt kosmopolitismen inte lÀngre aktuella.

Studien syftar till att belysa synen pÄ arbetslöshet som samhÀllsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen pÄ den arbetslöse, vÀrdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgÄr ifrÄn en massmedial arena under valrörelsen Är 2006 och med ett empiriskt material hÀmtat frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt och anvÀnder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer tvÄ bilder av synen pÄ arbetslöshet; antingen Àr det individens skyldighet att vara anstÀllningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrÄn synen pÄ arbetsmoral samt hur statens ÄtgÀrder för att bekÀmpa arbetslöshet blir legitima. .

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.

NÀr vi pratar om vÀrdegrund och om skolans vÀrdegrund sÄ finns det vissa vÀrden som inte Àr förhandlingsbara, för att de Àr sjÀlvklara för vÄr mÀnskliga samlevnad. Ett av de viktiga Àr ett alla mÀnniskors lika vÀrde i betydelsen demokrati och detta vÀrde utgör en slags minsta gemensamma nÀmnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras pÄ uttrycket ?demokratisk vÀrdegrund?. Syftet med studien Àr att beskriva och tolka hur lÀrare uppfattar och förstÄr skolans demokratiska vÀrdegrund i betydelsen allas lika vÀrde, dels i lÀrsituationen, dels i mötet lÀrare-elev. I studien har jag anvÀnt mig av intervjuer.

Grundtanken i deliberativ demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jÀmlika medborgare. MÄlet med denna deliberation Àr att nÄ en rationell konsensus, och krÀver att deltagarna sÀtter sina personliga intressen, vÀrderingar och perspektiv Ät sidan, samt fokuserar pÄ det allmÀnna bÀsta. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik gÄr huvudsakligen ut pÄ att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhÀllets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation fÄr bedrivas, och dÀrmed riskerar att marginalisera vissa mÀnniskor. Jag diskuterar ocksÄ hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

I Sverige har man sedan flera Ă„r tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetssprĂ„k. Idag Ă€r det till och med lag pĂ„ att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska fĂ„ insyn i derasarbete. I och med Sveriges intrĂ€de i EU stĂ€lls svenskan inför nya utmaningar.ÖversĂ€ttarna inom EU mĂ„ste exempelvis följa punktregeln vid översĂ€ttning avvissa typer av dokument, vilket innebĂ€r att en mening i kĂ€lltexten ska motsvaraen mening i mĂ„ltexten. Denna regel vĂ„llar problem för de svenska översĂ€ttarnaeftersom den ofta innebĂ€r att de svenska meningarna mĂ„ste packas med sĂ„mycket information att textens lĂ€sbarhet försĂ€mras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de Ă€r ett svĂ„rt bakslag förmyndigheternas sprĂ„kvĂ„rdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta nĂ€rmare pĂ„ svenska översĂ€ttningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar Ă€vendĂ€r.

Bakgrund Idag vÀntar mÄnga Svenska medborgare pÄ ett eller flera nya organ. Organ doneras av personer som har avlidit i total hjÀrninfarkt. IntensivvÄrdssjuksköterskorna vÄrdar bÄde organdonator och nÀrstÄende till organdonator. Mötet mellan nÀrstÄende och intensivvÄrdssjuksköterskan Àr ett mycket speciellt möte dÄ de nÀrstÄende Àr i en sorg- och krissituation. Syftet Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av mötet med nÀrstÄende till patienter som avlidit akut och som blivit organdonatorer.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. VĂ„r erfarenhet sĂ€ger att vissa pedagoger blir stressade av att anvĂ€nda multimedia i verksamheten. De sĂ€ger ofta att utbildningen pĂ„ multimediatekniken Ă€r minimal, samt att multimedia, ska fĂ„r för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter dĂ„ blir Ă„tsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig Ă„lder med digitalkompetens, sĂ„ har det inte hĂ€nt mycket pĂ„ den fronten.

SamhÀllets digitalisering innebÀr stora möjligheter till spridning och Äterbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken Äterfinns en stor grupp Àldre, nÄgot som pÄverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang ÀrÀldres möjligheter att Äka kollektivt och pÄ egen hand planera och genomföra resor, nÄgot somförutsÀtter en god tillgÄng till och förstÄelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser hÀr att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker nÀrkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig pÄ en situerad ansats tillmÀnniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebÀr att tÀnkandet baserar sig pÄmultimodala konceptuella erfarenheter.