The aim of the study is to investigate reasoning about variation in learning, made by Waldorf, Freinet- and Bifrost pedagogues. The focal points are how the pedagogues reason about variation in learning and why they want to use variation. It is a qualitative study, and it is done through interviews with one Waldorf pedagogue, one Freinet pedagogue and one Bifrost pedagogue. The conversation with each pedagogue is complemented by literature that describes and discusses each pedagogue?s specific teaching method. The results of the study are linked to different theories and reasoning by scientists and professors.

Structuring education so that students can discover connections between schoolwork and their everyday lives is a crucial task for a teacher. This is especially true in today?s school system that seeks to foster a spirit of lifelong learning, since educational motivation depends on being able to connect to the tasks at hand. In a system where these connections are not present, students will be motivated only by institutional mechanisms such as test results and grades. This leads to them using a number of techniques for ?optimizing the system? by getting maximal results for minimal effort. This essay looks at two pedagogical movements that aim to decrease the gap between schoolwork and students? reality.

AimThe aim of this study is to discuss process orientated education by identifying and describing general elements in two alternative pedagogies that in different ways attempt to separate themselves from the didactics in the traditional school. The questions are:1. How do the general elements for example the pupil, the knowledge and the lesson, in classroom education appear at a Waldorf and a Freinet school respectively?2. How do the general elements for example the teacher, the lesson planning and the overall goal, that teachers obey to and create in their lesson?s planning appear at the two schools respectively?MethodThe study is based on four days of observations in one ninth grade class at a Freinet school and a corresponding amount of time in one eighth grade class and one ninth grade class at a Waldorf school.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad barn i en skola i ett mångkulturellt samhälle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har även genomfört en pilotstudie där jag har haft tillgång till provtexten som låg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska våren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska våren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete är Lev Vygotskij och Célestin Freinet.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde påverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning är så viktigt och för att vi båda känner starkt för bildämnet har vi valt att integrera bild och skrivning, då vi ville undersöka om bilden är nyckeln till en ökad motivation och glädje inför skrivandet på ett kreativt sätt. Vi har hämtat tankegångar från främst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat våra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjärdeklass. Resultatet mättes genom enkäter, observationer och intervjuer.

The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children?s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were:What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool?Which role does the teacher believe that they should take regarding children?s learning?What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions?To carry out this study, I used a qualitative research method.

Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet är att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen: · Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara för sig själva ska utformas för att de ska trivas bra där? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat på vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frågeställningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande? · Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan? Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children?s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were:What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool?Which role does the teacher believe that they should take regarding children?s learning?What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions?To carry out this study, I used a qualitative research method.

Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära, en ny kultur där Internet spelar en central roll växer fram. Detta nät tillhandahåller oss med fakta, information, diskussion, virtuella världar och communities. Arbetet belyser de förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas på nätet och hur det genom Internet går att skapa nya lärandeformer där eleverna möts på ett område som intresserar dem. Arbetet visar också exempel på hur det går att använda sig av Internet i undervisningen och vilken inställning lärare i vår undersökning har till detta. Frågeställningarna vi arbetat med är: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? Hur används datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lärare på Internet i undervisningen? Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen? För att få svar på dessa frågor har vi bland annat gått ut med enkätundersökningar till elever och lärare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lärarintervju.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6.

Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade kockar, har de tillräckliga yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra kockars och två arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte.Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte.Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.