Skolprestation relaterat till motivationsform, självkänsla, stämningsläge och kön
SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte.Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet. Detta ansvar anser de genererar i en självkänsla hos barnen som yttrar sig i ?jag kan själv? och ?allt är möjligt?, och som i sin tur ger barnen styrka i att växa som egna individer i demokratisk anda.?Läroplanen är vår bibel? och genomsyrar allt i verksamheten menar en av respondenterna. Utifrån min analys av resultatet är det i mångt och mycket sant, Lpfö 98 (Skolverket 2010) används som ett levande dokument och används i såväl dokumentation som i temaplanering och som samtalsämne på föräldramöten. Samtliga respondenter verkar bekväma i att omvandla teorier i praktiken, teorier från såväl Lpfö 98, (Skolverket 2010) som Freinets teorier kring barn och dess lärande.