Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen från Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frågeställningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen på barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

AbstractThis paper is about the philosophies created by Henry David Thoreau (1817-1862) and Friedrich Nietzsche (1844-1900). The purpose is to show the high degree of similarities between Thoreau?s and Nietzsche?s philosphy.At first glance, it seems far-fetched to suggest an affinity between them; the differences in style and choice of subjects, have most certainly contributed to the fact that very few comparisons so far have been made. There is no evidence that one experienced any influence over the other, neither writer seems to have been aware of the other. Also their different areas of use during the 20th century, may have influenced the almost total lack of search for affinity.

The aim with this paper was to find out how the brachycephalic look affects the health of dogs that have these features. Due to limitations in size, it was decided to concentrate on five common brachycephalic breeds in Sweden. Research methods included literature studies, questionnaires, a written interview and online sources. From the results it can be concluded that the way these dogs are built has a large influence on their health, particularly when it comes to respiration and giving birth. .

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg..

In order to get full understanding of management culture and practice one must understand the underlying factors. This thesis examines the philosophical foundations for management in the People's Republic of China with its primary focus on the period 1949 -2012. China with its strong economic development in the recent decades is becoming an increasingly important actor in the world economy. Interaction between China and the rest of the word is considerable and currently Chinese firms increasingly expand outside China. This gives further importance especially for westerners to gain a deeper understanding of Chinese views and customs with regard to management.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats.

I denna uppsats undersöks hur den franska användningen av skiljetecknet kolon skiljer sig från den svenska användningen, samt vilka strategier översättare kan använda sig av för att överföra de franska kolonsambanden. Materialet för undersökningen utgörs av exempel hämtade ur en svensk-fransk skönlitterär parallellkorpus.Undersökningens resultat visar att det franska kolonet kan användas på fler sätt än det svenska. Jag har funnit totalt åtta olika samband som det franska kolonet kan skapa mellan två yttranden, och endast två av dessa samband har svenska motsvarigheter. Jag har också kunnat urskilja fem olika översättningsstrategier som översättarna använder sig av för att hantera franska kolon. Den vanligaste strategin är direktöverföring, vilket innebär att kolonet överförs från källtext till måltext utan något ingrepp från översättarens sida.

Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten.

Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas.

John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare i filosofi anser att de nya ämnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att ämnesplanerna möjliggör en likvärdig bedömning. För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frågor som intervjupersonerna hade fått ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen. I litteraturgenomgången presenteras forskning ur lärarperspektiv om ämnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvärdig bedömning.

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

The ideas of Sokrates and Plato compared with the ideas in the Swedish curriculum from 1994..

In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals? mind and her identity is dependent on the surrounding community.