Abstract One of the essential conditions of the co-operating within the EU is that homogeneous conditions of competition prevail within the entire common market. The competition policy in the EU should guarantee that the competition is not distorted in a way that would prevent or create difficulties for the free mobility of goods and services between the member countries. The policy of competition should also guarantee that no new protectionistic obstacles will be formed, regardless of if it is being done by actions taken by member countries or as a result of actions taken by companies in order to set limits to the competition. Companies putting to an abuse their dominant position on the common market, or on a substantial part of it, is irreconcilable with the idea of the common market in case it could interfere with the trading between member countries, and is thus prohibited. The purpose of this dissertation is to describe the collective dominance from the view of the commission's interpretation of the practice of article 82 in the EG - treaty.

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjÀnst upplever sin yrkesroll och hur de ser pÄ möjligheten till avancemang inom organisationen. FrÄgestÀllningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstÄs utifrÄn teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser pÄ huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrÄn en tematisk ansats.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? ÖvervĂ€ger nytta eller moral?Med utgĂ„ngspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden Ă€r konstruerad, vilket dĂ€refter anvĂ€nds till att utforma det analysverktyg som anvĂ€nds för att undersöka och jĂ€mföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med bĂ„de nytta och moral. I den generella motivbilden övervĂ€ger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framtrĂ€dande plats.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Vi lever i en förÀnderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och fÀrre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en lÀroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute pÄ förskolorna.Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tÀnker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll pÄ förskolan. Syftet med arbetet Àr att fÄ fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad fritidspedagoger vill nÄ med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslÀrare samarbetar. Vi vill Àven ta reda pÄ om utbildningen har nÄgon betydelse nÀr det gÀller synen pÄ samverkan och hur fritidspedagogen respektive klasslÀraren ser pÄ sin yrkesroll. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi skickat ut enkÀter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslÀrare. För att fÄ en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vÄr empiri frÄn fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi anvÀnt oss av historik kring fritidspedagogyrket, LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lÀrarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt nÄgra av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nÄ med sina aktiviteter Àr att fÄ bra sammanhÄllning i gruppen och att eleverna ska kÀnna glÀdje och trygghet i skolan.

The subject of this study is the ?work strategy? (arbetslinjen); the idea that work and active measures are preferred over cash benefits. The aim of the study is to investigate why the work strategy, which has been almost undisputed for nearly a century, has had widely changing contents over the years, what measures have been taken and which groups have been included. It also attempts to find out whether there is a correlation between unemployment rates, society and the different aspects of the work strategy. The study is conducted as an idea analysis, mainly of dissertations on the work strategy and public inquiries, and covers five time periods from the 1920?s until today.

En förmÄn uppfattas vara muta i en situation men inte i en annan. Det Àr ofta svÄrt att sjÀlv avgöra om det Àr frÄgan om muta eller inte. Brottsbalkens lagbestÀmmelser gÀllande bestickning och mutbrott Àr inte precisa utan har stor tolkningsvidd. Uppsatsens syfte var att undersöka hur muta uppfattas enligt rÀttspraxis mot folklig moral. Vi har anvÀnt rÀttsdogmatisk metod samt sociologisk metod för vÄr undersökning, som genomfördes med hjÀlp av enkÀter.

Personliga trÀnarna Àr en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjÀlpa individer pÄ olika nivÄer nÀr det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populÀrt och mÄnga utbildar sig idag till personlig trÀnare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig trÀnare, och dÀrför kan det vara vÀsentligt att undersöka hur det talas om personliga trÀnare dÄ det konstruerar och reproducerar berÀttelsen om den verklighet de lever i och att det pÄverkar förstÄelsen av yrkesrollen. Syftet Àr att belysa vilka versioner som framtrÀder av hur personliga trÀnare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien Àr inspirerad av socialkonstruktivism har dÀrför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgÄngspunkt i professions- och kompetensteori.

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ÂŽstretchedÂŽ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Author: Linnea BrundellMentor: GĂĄbor BoraCourse: Media and communication studies, C- level, advanced course. Communication, ethical and moral ? a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies.Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase. Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre BourdieuÂŽs field theories, JĂŒrgen Habermas theories on representation and theories about the company?s values.Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material. Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents. .

The world is yet to experience world peace, a peace that is hindered by ongoing conflicts that escalate into wars around the globe. Therefore, peace can only be possible if conflicts are restricted and resolved to prohibit war, creating and maintaining peace. This study will be constructed around this assumption, but will include a moral variable and answer: is there a moral conflict-solving road to peace?The study will be directed around appeasement, economic sanctions and war as conflict resolving agents for peace. I will construct a typology with common features by using empirical material; a topology that will then be analyzed using two opposing ethical theories, consequentialism and common morality.The analysis will be constructed around the above mentioned question.

MilitÀr och polis har vid en hastig överblick en gemensam nÀmnare, nÀmligen legal vÄldsanvÀndning som en vÀg att lösa sina respektive uppgifter. Vad stÀller detta för krav i frÄga om etik och moral pÄ respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats Àr att identifiera vilka likheter och skillnader i krav pÄ etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en officer för att sedan beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en polis. DÀrefter sker en jÀmförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i frÄga om krav pÄ att behÄlla sin etik i perioder dÄ den inte sÀtts pÄ prov och efter lÄnga tider av passivitet i verksamheten.