During the last few years the western world has seen an increasing interest in the topic of atheism, with bestselling books by writers like Richard Dawkins, Sam Harris and Christopher Hitchens. The critic of religions that these writers have brought to the table have not gone unmet, with writers like Dinesh D'Souza rushing to the defence of Chrisianity.Taking on the arguments of New York Times bestselling author Dinesh D'Souza in the current debate on the existece of God and the usefullness of religion, I here examine the claim by D'Souza that atheism, in fact, is responsible for the worst mass murders of history. In taking D'Souza's arguments and analyzing them on its own philosophical merits, with methods like the process of elimination and information evaluation (i.e source criticism), I will here show just exactly how persuasive these arguments prove to be. In the following pages we will not only discuss the role of atheism in 20th centuary totalitarianism, but also answer questions like ?Was Hitler an atheist or a theist??, ?Is atheism responsible for the worst crimes of history?? and ?Are people who believe in God in fact more moral the those who do not??.

Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och ÄtgÀrder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrÄn social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/ÄtgÀrderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan ÄtgÀrderna till största del inte överensstÀmmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrÄn social desorganisation och fÀrre i broken windows-teorin.

 Kristdemokratin Àr ett underutforskat omrÄde inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfÀrdats som utdöende pÄ grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmÀrksammat att kristdemokratiska partier förÀndrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.Syftet med uppsat­sen Àr att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förÀndrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.NÄgra av de slutsatser som dragits efter en jÀmförelse av programanalyserna, Àr att partiet har tunnat ut den frÄn början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gÄtt frÄn att framhÄlla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhÀllet till att i stÀllet betona vikten av en allmÀngiltig etik som vÀrdegrund i samhÀllets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats Àven om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.  .

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Syftet med denna uppsats Àr att svara pÄ frÄgan hur lÀsare och media reagerade pÄ bloggen Black Ascot i egenskap av en litterÀr bluff, Àven kallad en litterÀr fabrikation. MÄlet Àr Àven att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar pÄ att bli lurade. För att uppnÄ syftet undersöks lÀsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar Àven om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterÀra utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gÀllande framförallt autenticitet och moral uppstod sÄvÀl i media som bland lÀsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i bÄda undersökningsgrupperna tyder resultatet pÄ att en majoritet av blogglÀsarna uppskattade bloggen Àven som en litterÀr fabrikation.

Uppsatsens syfte Àr att se erfarenheter av ett bostadsomrÄde ur ettförÀldraperspektiv och hur erfarenheten pÄverkar förÀldern i val gÀllande barnen. Genom att fÄ enökad förstÄelse för hur förÀldrarollen pÄverkas av ens bostadsomrÄde, kan förÀlderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har förÀldrar för upplevelse av BiskopsgÄrden som bostadsomrÄde?- Hur upplever förÀldrarna relationen mellan boende i BiskopsgÄrden?- Hur agerar förÀldrar utifrÄn sina erfarenheter av omrÄdet i frÄgor gÀllande sina barn?Metod och material: Syftet och FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 förÀldrar.Huvudresultat: FörÀldrars upplevelser av BiskopsgÄrden prÀglas av strukturell problematik, sÄsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever ocksÄ kriminalitet i omrÄdet somproblematiskt.

Den hÀr uppsatsen handlar om dyslexi. UngefÀr 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa Àr 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det Àr oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgÄngen som misslyckad eller inte, beror pÄ hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptÀckts.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det Ă€r att vara hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjĂ€nstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie Ă€r bland annat GranĂ©r (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som anvĂ€nts för att fĂ„ svar pĂ„ syftet var personliga intervjuer med hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjĂ€nstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dĂ„varande socialchefen. UtifrĂ„n intervjuerna framkom det att hemtjĂ€nstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansĂ„g att detta Ă€r en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omvĂ€xlande arbete.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

I denna studie beskriver vi hur det som tjej kan vara att leva i en hederskultur utifrÄn organisationers och kommunala tjÀnstemÀns erfarenheter. Studien lyfter Àven fram de enskilda organisationernas och de kommunala tjÀnstemÀnnens arbetssÀtt kring förÀndrings-arbetet av hedersproblematiken. Hedersproblematiken Àr ett komplext socialt problem som kan vara svÄrt att hantera för de involverade i sitt arbete. Vid vÄr urvalsprocess hade vi i förvÀg kriteriet att respondenterna skulle ha kommit i kontakt med tjejer som levt eller lever i en hederskultur och pÄ nÄgot sÀtt jobbat med dessa. Studien har sin grund i en kvalitativ metod dÀr intervjuer har utgjort studiens insamling av empiri.

Den hÀr undersökningen handlar om skolpersonals syn pÄ hedersrelaterat förtryck mot barn i Äldrarna 7-21 Är. Syftet Àr att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebÀr för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig pÄ fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer pÄ förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hÀnvisningar till tidigare forskning pÄ omrÄdet och genom teorin om universella vÀrden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat vÄld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ omvÄrdnad i hemmet. Till analysen har anvÀnts tio internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1995-2002. Dessa analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att vara ensam, hjÀlplös och skuldtyngd men ÀndÄ se arbetet meningsfullt, att vara öppen och Àrlig, att planera och prioritera tiden ger en kÀnsla av kontroll samt att förebygga och lindra fysiska symptom. En tÀnkbar omvÄrdnadsintervention i palliativ omvÄrdnad Àr att sjuksköterskan fÄr kontinuerlig yrkesmÀssig vÀgledning för att vÀxa i sin yrkesroll och kunna fortsÀtta att ge god omvÄrdnad till patienter och deras nÀrstÄende i livets slut.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrdenberÀttar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förstÄelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktÀriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden. DefrÄgestÀllningar som sedan valts har prÀglat hela studien och fungerat som hjÀlpför att kunna besvara syftet. FrÄgestÀllningarna handlade om vad kuratorernasjÀlva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihÀlso- och sjukvÄrden samt hur kuratorerna sjÀlva sÄg pÄ utvecklingen av sinyrkesroll inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att besvara frÄgestÀllningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, dÀr ambitionen varit att lÄta kuratorerna fritt berÀtta hur deupplever kuratorsrollen.