Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka fem nyutexaminerade lÀrares upplevelser av förÀldrakontakt i skolan. Studien baseras pÄ intervjuer med fem nyutexaminerade lÀrare som arbetar pÄ olika skolor inom samma kommun. Vi har enbart undersökt hur dessa fem lÀrare upplever förÀldrakontakten, skolorna som lÀrarna arbetar pÄ Àr inte av intresse för den hÀr studien. Vi inleder uppsatsen med att ge en historisk tillbakablick pÄ hur synen pÄ förÀldrakontakt mellan skolan och hemmet har utvecklats och förÀndrats genom tiderna. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp synen pÄ samverkan mellan förÀldrar och lÀrare ur olika perspektiv.

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om lÀrarna kÀnner till vilka regler som gÀller vid anvÀndande av IT i skolan. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder och dessa Àr enkÀter och intervjuer. Resultaten visar att nÀstan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten Àr hög för de etiska regler som rÄder vid anvÀndning av IT i skola. BÄde det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs Àr stort. NÀr det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rÄdande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer pÄ personalen Àn personalen sinsemellan.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större Ă€n deras befogenheter. Förutom lagar, bestĂ€mmelse och riktlinjer, rĂ€knade enhetscheferna upp bĂ„de ekonomiska och teknis-ka begrĂ€nsningar som hindrade dem frĂ„n att genomföra sitt uppdrag pĂ„ ett för dem tillfreds-stĂ€llande sĂ€tt. Dessa begrĂ€nsningar pĂ„verkade till viss del Ă€ven kommunikationsstrukturen pĂ„ arbetsplatsen. Studien visar att mĂ„nga faktorer pĂ„verkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svĂ„rt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil nĂ€r man som mellanchef har begrĂ€n-sade möjligheter att pĂ„verka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansĂ„g att det finns för fĂ„ empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal Ă€ldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska kĂ€nslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna kĂ€nslor och bilder utifrĂ„n sina preferenser? För att ta reda pĂ„ detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrĂ„n en bild eller kĂ€nsla, dĂ€refter lĂ„tit ett antal mĂ€nniskor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gĂ„ng har jag insett att det tenderar mot att varje mĂ€nniska skapar sina egna kĂ€nslor och bilder vid musiklyssnande utifrĂ„n vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten pĂ„ att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som fĂ„r oss att reagera likartat pĂ„ vissa typer av musik.

The aim of this study was to explore whether the patients? expectations of physiotherapy correspond with the physiotherapists? view of their own professional role. Two separate questionnaires were used, one to the patients and one to the physiotherapists, which questions were able to compare. Totally 41 patients and 6 physiotherapists answered the questionnaires. The low number of answers from the physiotherapists made it impossible to fulfil the purpose.

Syftet med denna uppsats var att beskriva under vilka omstÀndigheter skolpsykologer upplever att deras kompetens tillvaratas i elevhÀlsan. Sju intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Incident Technique och analyserades med innehÄllsanalys. Resultatet visade att 1) insats som genererar psykologisk insikt hos mottagaren, 2) kontroll över yrkesroll, 3) anpassning till given organisationsform, 4) ledning som har psykologisk kunskap och 5) vÀlfungerande elevhÀlsoteam Àr viktiga omstÀndigheter för att psykologisk kompetens ska tillvaratas. Resultatets vÀrde för att förstÄ skolpsykologers psykosociala arbetsmiljö diskuterades och en generell slutsats som drogs var att resurser behöver prioriteras till utvecklingsarbete av elevhÀlsan..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas sjÀlvupplevelser gÀllande grÀnsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tÀnkas uppstÄ i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar tvÄ fokusgruppsintervjuer dÀr fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfÀlle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter Àr en rotlös grupp som, i brist pÄ arbetsledning, ofta Àr helt utelÀmnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstÀrker svÄrigheten i yrket Àr att yrkesrollen inte Àr den samma nÀr assistenten byter tjÀnstgöringsstÀlle till en annan brukare, utan Àr knuten till en specifik brukare.

I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

The work as a personal assistant is sometimes associated with certain problems. Studies have shown that personal assistants often experience indistinct rules and roles concerning what should or should not be included in their duties. This study was undertaken to evaluate problems associated with the profession as a personal assistant, how widespread they are and how they are dealt with. Specifically, the study evaluates if the personal assistants have to do duties that they consider they are not assigned to do. Different roles (formal as informal) are also discussed which may be of current interest in this study, but also how we see people on basis of ethics and moral.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

I den hÀr studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien Àr att undersöka diakoners syn pÄprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen Àr att diakonerna Àr mycket positivt instÀllda till profetisk diakoni, men de harsÀllan tid att Àgna sig Ät den ? kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bÀra och svÄra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress.

Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvÀgledare kan agera nÀr vi stÀlls inför etiska frÄgestÀllningar. I uppsatsen förklaras Àven vad etik egentligen Àr och vad som Àr skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen Àr kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkÀter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvÀgledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera nÀr man stöter pÄ ett etiskt dilemma, de har givit sin syn pÄ om de etiska frÄgestÀllningarna har ökat eller minskat under de senaste Ären och de har Àven givit förslag pÄ vilka etiska frÄgestÀllningar som man stöter pÄ dÄ och dÄ som yrkesverksam studie- och yrkesvÀgledare..

Det svenska föreningslivet och den föreningsmÀnniska som bÀr den, framstÀlls bÄde i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framtrÀder i texterna och hur framstÀlls den gode medborgaren som bÀr denna demokrati ? I analysen framtrÀder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsÀttning för demokrati, uttalas ocksÄ en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden.