Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika former av belöningssystem anvÀnds för att öka motivationen hos sÀljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anstÀllda i sÀljande företag.Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjÀlp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sÀljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsÀljning. Vi valde att först gÄ igenom befintliga teorier för att skapa en förstÄelse för Àmnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssÀttet.VÄra slutsatser Àr att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem Àr fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullstÀndigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag Àr omöjligt att sÀga, och det Àr upp till företaget sjÀlvt att utvÀrdera vilken lÀmplig mix utav belöningar som Àr bÀst lÀmpad för det specifika företaget..

PÄ senare tid har en debatt i samhÀllet flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. DÀr skandalerna i nÀringslivet skylls pÄ handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vÀgledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsÀttning för studien Àr att ledningens uppdrag Àr förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har Àgarna rÀtt att vÀcka skadestÄndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhÀllets krav pÄ moral, etik och pragmatik.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade AktiebolagskommittĂ©n fram ett förslag till Ă€ndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmĂ€la brottsmisstanke till Ă„klagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmĂ€lningsplikt vid misstanke om brott trĂ€dde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmĂ€lningsplikten trĂ€dde i kraft har revisorer fĂ„tt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörĂ€ndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dĂ€r revisorer sĂ„gs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Detta projekt har varit ett som har haft bÄde sina höga och lÄga punkter. Vi pÄbörjade detta projektet med viljan att skapa ett spel som var vÄrt, som representerade oss och som vi vill spela. Vad vi slutligen bestÀmde oss att göra var ett spel som fokuserade pÄ story och spel-kÀnsla som hade en mystisk stÀmning och sin egen stil. Detta tillsammans med ett par bra koncept och idéer sÄ pÄbörjade vi att arbeta pÄ Angel Thesis, ett action RPG. Vi har under projektets gÄng stött pÄ mÄnga svÄrigheter, nÄgot som om och igen testat gruppens moral.

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

This paper analyses the pricing on spare parts. Empirical studies have showed that manufacturers of durable goods make an unproportional large profit on its spare parts in relation to the revenue it generates. It is first showed that according to the standard economic model the price on spare part ought to be zero since the producer include an insurance in the price of the main good. Further it is showed that moral hazard alone do not explain the pricing found in the studies. Finally an analysis of whether consumers with present-biased preferences could be a possible explanation is made.

Dialekter jÀmnas allt mer ut och utprÀglade dialekter Àr sÀllsynta i dagens samhÀlle. I denna utjÀmning har skolan spelat en stor roll dÄ det under 1800-talet föresprÄkades en utrotningspedagogik pÄ grund av sprÄkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen Àr skolans sprÄknorm Ànnu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lÀrare hanterar motsÀttningen mellan skolans sprÄknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att fÄ en uppfattning om hur de förhÄller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lÀrare i de lÀgre Ärskurserna pÄ Gotland förhÄller sig till dialekter genomfördes en enkÀtundersökning och en intervjuundersökning.

NÀr det gÀller marknadsföring genom TV sÄ har tittartiden ökat markant bland den yngre generationen i takt med utbyggnaden av kanaler och sÀndningstider. Samtidigt blir marknadsföringens etik och moral allt mer bortsÄllad nÀr företag allt mer riktar sina kommunikationskanaler mot denna mÄlgrupp som har svÄrt att sÄlla bort mediebruset. Lagstiftningens svaghet gÀllande marknadsföring resulterar i att den tolkas fritt och kringgÄs av marknadskommunikatörer, medan debatten kring detta pÄgÄr sÄ drabbas den yngre generationen av det kommersiella budskapet. FrÄgan kvarstÄr dock, marknadsföring utformas för att nÄ den slutliga anvÀndaren av en produkt, hur ska denna problematik belysas och ÄskÄdliggöras?.

I den svenska vÄrdpraxisen ses förÀldrar som en grupp individer som Àr med sitt sjuka barn pÄ sjukhuset. Det finns forskning som visar att förÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sina barn samt att de har förvÀntningar pÄ vÄrdmötet. Syfte med detta arbete Àr att belysa förÀldrars upplevelser nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att förÀldrarna vill vara delaktiga i vÄrden av sitt barn, samtidigt som det finns för-vÀntningar pÄ förÀldrarna att medverka.

Individens tro pÄ den egna förmÄgan benÀmns self-efficacy och Àr en viktig del vid avgörandet av hur en uppgift ska lösas, samt av hur resultatet blir. NÀr individer presterar spelar feedback en central roll för om det kommer att skapas motivation att uppnÄ mÄlen eller inte. Ovan nÀmnda begrepp Àr Àven centrala för den kollektiva self-efficacy som Àr gruppens tro pÄ sin förmÄga. Studiens syfte var att undersöka hur en individs self-efficacy pÄverkas vid ett negativt utfall inom ett prestationsomrÄde. En enkÀtundersökning med 81 lagidrottsspelare genomfördes i VÀstmanlands lÀn.

Syftet med vÄr uppsats var att analysera vilken moraluppfattning som ligger bakom olika aktörsgruppers stÀllningstaganden kring hur belöningssystemen i stora svenska företag Àr utformade och huruvida de anses vara etiskt försvarbara. För att göra detta har vi uttgÄtt frÄn tre olika etiklÀror och dessa Àr: konsekvensetiken, pliktetiken och diskursetiken. Vi har kommit fram till att aktörsgruppernas moraluppfattning kan hÀrledas ur alla tre etiklÀror. Dock har vi funnit stöd för en tydligare konsekvensetik hos Àgarna och ledning, samt en mer tydlig pliktetik hos anstÀllda samt stat och myndigheter. Diskursetiken har dÀremot varit svÄrare att hÀrleda..

Kriget Àr ett Äterkommande Àmne och stÀndigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i Àmnet. PÄ mÄnga platser runt om i vÀrlden finns det Àven fortfarande spÄr frÄn krigsÄren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i tvÄ krig: vinterkriget 1938 och fortsÀttningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade hÀndelser har det skrivits i mÀngder, bÄde skönlitterÀrt och historiskt, Àven pÄ individnivÄ dÀr hÄgkomstmaterial samlats in. Det hÀr Àr ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berÀttar om det samt vad dessa berÀttelser sÀger om just individ och kollektiv.

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig pÄinternationella marknader. Det största hindret för smÄ- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess Àr avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. PÄ grund av detta Àr anvÀndandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som Àr mindrekostsam i jÀmförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hÀnsyn till detta ÀranvÀndandet av en agent ett vanligt tillvÀgagÄngssÀtt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mÄl pÄ grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent Àr anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka utvecklingsmöjligheter för anvÀn-dande av enkÀter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjÀlp av en enkÀt som innehÄller ett antal frÄgor kring anvÀndningsom-rÄden för enkÀter och formulering av enkÀtfrÄgor till elever. EnkÀten har besvarats av ett antal lÀrare i grundskolan och pÄ gymnasiet. LÀrarna anger att enkÀter kan anvÀn-das för att ta reda pÄ elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gÀller formulering av enkÀtfrÄgor beskriver lÀrarna i denna studie tre vÀrden som man bör ta hansyn till, nÀmligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frÄ-gorna berör, d.v.s.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..