Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förÀndras pÄ grund av de externa förÀndringar som stÀndigt sker i branschen.Teoretisk ansats: LitteraturgenomgÄngen Àr uppbyggd kring tvÄ delar. Den första Àr yrkesrollen och den andra Àr yrkesidentiteten.Metodologi: Studien anvÀnder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förstÄelse kring hur redovisningskonsulterna sjÀlva ser pÄ hur förÀndringarna har pÄverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till Àr att fyra externa förÀndringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken pÄverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fÄtt en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och Àven de personliga egenskaperna har förÀndrats..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra nÄgra lÀrares uppfattningar kring etik och moral samt hur lÀraren förmedlar etik och moral till sina elever. DÀrtill beskrivs nÄgra faktorer som dessa lÀrare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.Litteraturdelen bestÄr av kÀllor frÄn tidigare forskning, teoriböcker i Àmnet samt statliga utgÄvor kring skolans samhÀllsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer frÄn nio stycken lÀrare pÄ grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lÀrarens samhÀllsuppgift som vÀrdegrundsförmedlare Àr bÄde svÄr och komplex.

This bachelor's thesis examines three books in the Harry Potter series, Harry Potter and the Philosopher's Stone, Harry Potter and the Order of the Phoenix and Harry Potter and the Deathly Hallows. The aim is to increase understanding for what Harry Potter could contribute in terms of morality in religious studies, and how the story about Harry Potter, as a popular literary phenomenon, can be helpful for this. Lawrence Kohlberg's theory of moral development is central to this essay.I have used an hermeneutic method for the analysis of the Harry Potter books. The result shows that the main character, Harry Potter, can be seen as kind of a role model when it comes to moral development. Pupils may benefit by reading this book series because it can open their eyes to life questions and moral values.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att arbetet för att skapa trygghet och glÀdje hos barnen pÄ förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. GÀllande inflytande kunde vi utifrÄn svaren konstatera att de arbetade kring detta pÄ olika sÀtt. Slutsatser som gjorts Àr att det krÀvs av förskollÀrare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska fÄ inflytande i verksamheten..

This study departs in a critique issued against the ethics of deconstruction that it does not provide good enough advice for how to turn its ehtics into "real life"-actions. Taking up the concept of moral practices as found in e.g. Alisdain MacIntyre, Stanley Hauerwas, James K.A. Smith, and Roland Spjuth, this study turns to medieval theologian Thomas Aquinas as a potential resource. Combining the teachings in Aquinas' Summa Thologica with a look into his life as a Domninican, a list of moral practices is put forth and analyzed in conjunction with Derrida's ethics.

I detta examensarbete utreds hur sex olika lÀroböcker framstÀller och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral Àr enligt de undersökta lÀroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral fÄr i förhÄllande till vÀrldsreligionerna och andra livsÄskÄdningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna anvÀnds en kvantitativ analys, dÀr en sammanstÀllning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillÀgg till detta anvÀnds en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen Àr enligt lÀroböckerna samt hur etik och moral framstÀlls och vad denna framstÀllning gör med textens innehÄll. Den kvalitativa analysmetoden utgÄr frÄn en framstÀllningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska lÀroboksinnehÄll och denna sÀtts i kontrast till den rÄdande etikdidaktiska forskningen och till Àmnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks ocksÄ om en selektiv tradition framtrÀder i materialet. Etik och moral fÄr i de undersökta lÀroböckerna likvÀrdigt utrymme som vÀrldsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet vÀrldsreligionerna upptar utgör nÀstan hÀlften av antalet sidor i varje lÀrobok, vilket inte rimmar med Àmnesplanens lika stora fokus vid sÄvÀl etik och moral som vid vÀrldsreligionerna.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll pÄ olika grundskolor inom en kommun och förutsÀttningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll.Undersökningen Àr kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lÀrare och rektorer för att nÄ syftet. Som teoretisk utgÄngspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummetI studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte anvÀnds fullt ut, pÄ tvÄ av skolorna, enligt specialpedagogerna sjÀlva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förÀndra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. LÀrarna anser dock att kompetensen anvÀnds och de Àr nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas.Det framtrÀder tre olika specialpedagogiska verksamheter dÀr specialpedagogens arbete styrs och genomförs pÄ olika sÀtt.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg nÀr man arbetar med frÄgor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjÀlp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lÀgre skolÄldrarna. FrÄgan som jag stÀller mig, Àr hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lÀgre skolÄldrarna och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ dÄ jag anvÀnder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag Àven fÄ svar pÄ vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka. Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan pÄverka kommunikationen med barnen. I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, dÀr jag har anvÀnt mig av en handdocka som verktyg.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet Àr. Genom att studera yrkesroll och status vill vi fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill Àven studera utbildningens form och innehÄll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda pÄ om och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet Àr gör att fritidspedagogen, i samverkan med klasslÀraren, sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen. UtifrÄn intervjuer med informanter har vi ocksÄ kommit fram till att vissa grundlÀggande kompetenser som de tycker ska ingÄ i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.