I denna uppsats har mÄlet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lÀrare sÀger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hÀvdar att deras förkunskaper i Àmnet ser ut och sedermera hur de sÀger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielÀrare - tre svensklÀrare och fyra samhÀllskunskaps- och historielÀrare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lÀrarna har fÄtt med sig nÄgon kunskap om de nationella minoriteterna frÄn sin lÀrarutbildning. Detta har lett till att lÀrarna fÄtt inhÀmta kunskaper pÄ eget hÄll. Resultatet visar att alla lÀrarna i studien sÀger sig undervisa om minoriteterna, men upplÀgget pÄ undervisningen ser olika ut sett till innehÄll och var det fÄr plats i terminsplaneringen. Mycket beror pÄ klassens komposition dÄ flera av lÀrarna vÀljer att styra undervisningens innehÄll mot det som kÀnns relevant för demografin i klassrummet.

Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Syfte och frÄgestÀllningarAvsikten med uppsatsen Àr att se om det sker nÄgon förÀndring hos idrottslÀrarstudenter under utbildningens gÄng vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment.Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas nÀrhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförÀndringar.Mina frÄgestÀllningar har berört nÄgra undervisningsmoment, yrkets status och pÄverkan frÄn grupper i nÀrmiljön.MetodUndersökningsgruppen har varit lÀrarstudenter pÄ GIH i slutet av deras utbildning. FrÄgorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkÀtstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestÄtt av 21 frÄgor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under vÄren 2008.ResultatResultaten visar att det sker förÀndringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstÀrks positivt.

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa förstÄelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen av de möjligheter och svÄrigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgÄngspunkt i att de befinner sig i spÀnningsfÀltet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande ÄtgÀrder.     Vid insamlingen av empirin anvÀndes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att fÄ svar pÄ studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet Àr studien  hermeneutiskt inspirerad.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

PÄ senare tid har företags skattefrÄgor fÄtt en större betydelse dÄallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsstÀlla sinaintressenter mÄste de minska pÄ skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstÄr för atthantera företagets skattefrÄgor Àr de omrÄden som skattestrateginska beröra..

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Syftet med studien Àr att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svÄra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom omrÄdet svÄra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjÀlp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer nÄr vi förstÄelse för hur chefer och personalansvariga upplever svÄra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frÄgor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svÄra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal Àr svÄra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrÄn denna studie Àr att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svÄra samtal pÄ arbetsplatsen.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever kÀnsloregler i sin yrkesroll, vilket kÀnsloarbete som i sÄ fall utförs, hur det pÄverkar jaget, samt om yrkesrollen krÀver nÄgot iscensÀttande av kön och hur det i sÄ fall pÄverkar eventuellt kÀnsloarbete i mötet med lÄntagare. Hochschilds teori om kÀnsloarbete anvÀnds tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade pÄ dagböcker skrivna av tre av dem.Min studie visar att kÀnsloarbete ingÄr i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de frÀmsta kÀnsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för nÄgot inre och att man blir det man gör.

I denna studie anvÀnder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad pÄ den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan fÄ fram frÄn en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förÀndrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi anvÀnder detta ramverk för att utifrÄn bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förÀndrat bibliotekarierollen pÄ universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestÄr av tre intervjuer med bibliotekarier pÄ Lunds Universitet och Malmö Högskola.

I den hÀr studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ?no cheering in the press box? följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey frÄn rikstÀckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna sÀger sig hÄlla pÄ lag. Dessa lag strÀcker sig frÄn division 4 i Sverige till topplag i olika delar av vÀrlden.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.