Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Äldre mĂ€nniskor Ă€r mer utsatta för nutritionsbrist Ă€n yngre och har en högre risk för att utveckla undernĂ€ring. UndernĂ€ring Ă€r fortfarande mycket underskattat, vilket kan innebĂ€ra att vĂ„rdpersonal inte inser, hur allvarligt nĂ€ringsmĂ€ssiga problem kunde bli. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan i sin yrkesroll kan identifiera malnutrition hos Ă€ldre mĂ€nniskor, samt beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till malnutrition. Metod: för att uppnĂ„ syftet med studien gjordes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och CINAHL dĂ€r 15 artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, sammanstĂ€lldes och analyserades utifrĂ„n en manifest innehĂ„llsanalys.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

SyfteUppsatsen har till syfte att undersöka pÄ vilket sÀtt den nya överenskommelsen mellan lÀkemedelsindustrin och lÀkarkÄren kan komma att förÀndra relationen. Vi vill utifrÄn denna fallstudie Àven skapa en grundlÀggande förstÄelse för hur ett formaliserat regelverk pÄverkar liknande relationer. MetodUndersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie baserad pÄ djupintervjuer. Vi har intervjuat sju personer med olika anknytning till relationen mellan lÀkemedelsindustrin och lÀkarkÄren. Vid undersökningen har vi anvÀnt oss av en abduktiv ansats.

I denna uppsats har mÄlet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lÀrare sÀger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hÀvdar att deras förkunskaper i Àmnet ser ut och sedermera hur de sÀger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielÀrare - tre svensklÀrare och fyra samhÀllskunskaps- och historielÀrare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lÀrarna har fÄtt med sig nÄgon kunskap om de nationella minoriteterna frÄn sin lÀrarutbildning. Detta har lett till att lÀrarna fÄtt inhÀmta kunskaper pÄ eget hÄll. Resultatet visar att alla lÀrarna i studien sÀger sig undervisa om minoriteterna, men upplÀgget pÄ undervisningen ser olika ut sett till innehÄll och var det fÄr plats i terminsplaneringen. Mycket beror pÄ klassens komposition dÄ flera av lÀrarna vÀljer att styra undervisningens innehÄll mot det som kÀnns relevant för demografin i klassrummet.

Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Syfte och frÄgestÀllningarAvsikten med uppsatsen Àr att se om det sker nÄgon förÀndring hos idrottslÀrarstudenter under utbildningens gÄng vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment.Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas nÀrhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförÀndringar.Mina frÄgestÀllningar har berört nÄgra undervisningsmoment, yrkets status och pÄverkan frÄn grupper i nÀrmiljön.MetodUndersökningsgruppen har varit lÀrarstudenter pÄ GIH i slutet av deras utbildning. FrÄgorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkÀtstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestÄtt av 21 frÄgor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under vÄren 2008.ResultatResultaten visar att det sker förÀndringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstÀrks positivt.

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa förstÄelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen av de möjligheter och svÄrigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgÄngspunkt i att de befinner sig i spÀnningsfÀltet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande ÄtgÀrder.     Vid insamlingen av empirin anvÀndes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att fÄ svar pÄ studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet Àr studien  hermeneutiskt inspirerad.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

PÄ senare tid har företags skattefrÄgor fÄtt en större betydelse dÄallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsstÀlla sinaintressenter mÄste de minska pÄ skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstÄr för atthantera företagets skattefrÄgor Àr de omrÄden som skattestrateginska beröra..

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.