Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför mÀnniskor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda pÄ sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som Àr sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ studenternas förestÀllningar kring yrket.Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvÀrsnittstyp. Data samlades in genom en enkÀtundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var nÀrvarande under en helklassförelÀsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanstÀlldes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.Resultat: Resultatet visar att det som frÀmst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket Àr viljan att arbeta med mÀnniskor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket.

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsutbildningar vĂ€nder sig frĂ€mst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom Ă€mnet mĂ„nga gĂ„nger Ă€r vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och dĂ€rmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhĂ€llet medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det Ă€r viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhĂ€llet.Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vĂ„rdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrĂ„n roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gĂ€llande interprofessionellt samarbete i förhĂ„llande till varandra vid patientbehandling pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgrĂ€nser och rollöverlappning beror till stor del pĂ„ vilket omrĂ„de inom vĂ„rden som professionen arbetar, men har Ă€ven att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som pĂ„verkade samarbetet dĂ„ informationsutbytet mellan professionerna krĂ€ver mer tid Ă€n vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar pĂ„ samarbetet Ă€r bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror Ă€ven pĂ„ arbetsplatsens struktur, det vill sĂ€ga hur planering, beslutsfattande, mĂ„lsĂ€ttning, möten, kommunikation och utvĂ€rdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation Ă€r en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett pĂ„ vilket sĂ€tt teamet arbetar. Genom att professionerna kĂ€nner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och Ă€r till viss del nödvĂ€ndig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete Ă€r nödvĂ€ndigt för att möta patientens behov..

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

With an estimated 250 ethnic groups, Nigeria, no doubt, has been grappling with the problem of pluralism of ethnic nationalities. It is not news in Nigeria that extreme ethnic consciousness of its citizens has led to the victimization of one ethnic group by another. This victimization has come in the form of exclusions in the distribution of both wealth and power in the country.Amidst all the exclusions, the unity of the country has been ironically regarded as sacrosanct, and should not be negotiated. It is often said that fate brought all the ethnic nationalities in order to form one great country. I subscribe to this belief that fate brought us together for the above purpose, especially now that several countries around the world are merging in one way or the other to form a formidable force to reckon with both politically and economically.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssÀljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger pÄ hur butikssÀljarna sjÀlva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. DÄ vi har utfört denna studie utifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrÄn en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och vÀrdigt liv hos Àldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet frÄn analysen Àr att inflytande för Àldre i samhÀllet gÄtt frÄn en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den Àldre som nÄgot skiljt frÄn samhÀllet och att man försöker tillskriva Àldre nya roller..

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Äldre mĂ€nniskor Ă€r mer utsatta för nutritionsbrist Ă€n yngre och har en högre risk för att utveckla undernĂ€ring. UndernĂ€ring Ă€r fortfarande mycket underskattat, vilket kan innebĂ€ra att vĂ„rdpersonal inte inser, hur allvarligt nĂ€ringsmĂ€ssiga problem kunde bli. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan i sin yrkesroll kan identifiera malnutrition hos Ă€ldre mĂ€nniskor, samt beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till malnutrition. Metod: för att uppnĂ„ syftet med studien gjordes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och CINAHL dĂ€r 15 artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, sammanstĂ€lldes och analyserades utifrĂ„n en manifest innehĂ„llsanalys.

SyfteUppsatsen har till syfte att undersöka pÄ vilket sÀtt den nya överenskommelsen mellan lÀkemedelsindustrin och lÀkarkÄren kan komma att förÀndra relationen. Vi vill utifrÄn denna fallstudie Àven skapa en grundlÀggande förstÄelse för hur ett formaliserat regelverk pÄverkar liknande relationer. MetodUndersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie baserad pÄ djupintervjuer. Vi har intervjuat sju personer med olika anknytning till relationen mellan lÀkemedelsindustrin och lÀkarkÄren. Vid undersökningen har vi anvÀnt oss av en abduktiv ansats.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.