Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer kÀnner hög tillfredsstÀllelse i sitt arbete. Detta innebÀr att bÄde individ, företag och samhÀllet i stort har nÄgot att vinna pÄ att individen kÀnner hög tillfredsstÀllelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka unga vuxnas lönearbetares kÀnsla av tillfredstÀllelse i sin yrkesroll och att sedan utifrÄn vÄra informanters karriÀrberÀttelser försöka att hitta orsaker och samband mellan kÀnslan av tillfredstÀllelse och vÀgen till arbete. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsstÀllelse och beslutsfattande för att tolka och koda vÄrt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som Àr i Äldern 25-35 Är och som har en tillsvidareanstÀllning.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssÀljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger pÄ hur butikssÀljarna sjÀlva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. DÄ vi har utfört denna studie utifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrÄn en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Studiens innehÄll: Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar undersköterskor att avancera till chefspositioner samt hur de som chefer upplever och hanterar sin yrkesroll. Studien omfattar chefer som tidigare arbetat som undersköterskor i samma eller i en verksamhet liknande den dÀr de nu innehar en chefsposition. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts:? Vad motiverar individen att ta steget frÄn undersköterska till chef? ? Hur anvÀnds undersköterskekompetensen i chefsyrket?? Hur upplever och hanterar cheferna ledarollen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvalitativ metod anvÀnts. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex chefer inom den kommunala Àldre- och handikappomsorgen med för studien lÀmpliga bakgrunder.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför mÀnniskor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda pÄ sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som Àr sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ studenternas förestÀllningar kring yrket.Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvÀrsnittstyp. Data samlades in genom en enkÀtundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var nÀrvarande under en helklassförelÀsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanstÀlldes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.Resultat: Resultatet visar att det som frÀmst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket Àr viljan att arbeta med mÀnniskor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket.

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsutbildningar vĂ€nder sig frĂ€mst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom Ă€mnet mĂ„nga gĂ„nger Ă€r vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och dĂ€rmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhĂ€llet medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det Ă€r viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhĂ€llet.Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vĂ„rdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrĂ„n roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gĂ€llande interprofessionellt samarbete i förhĂ„llande till varandra vid patientbehandling pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgrĂ€nser och rollöverlappning beror till stor del pĂ„ vilket omrĂ„de inom vĂ„rden som professionen arbetar, men har Ă€ven att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som pĂ„verkade samarbetet dĂ„ informationsutbytet mellan professionerna krĂ€ver mer tid Ă€n vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar pĂ„ samarbetet Ă€r bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror Ă€ven pĂ„ arbetsplatsens struktur, det vill sĂ€ga hur planering, beslutsfattande, mĂ„lsĂ€ttning, möten, kommunikation och utvĂ€rdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation Ă€r en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett pĂ„ vilket sĂ€tt teamet arbetar. Genom att professionerna kĂ€nner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och Ă€r till viss del nödvĂ€ndig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete Ă€r nödvĂ€ndigt för att möta patientens behov..

With an estimated 250 ethnic groups, Nigeria, no doubt, has been grappling with the problem of pluralism of ethnic nationalities. It is not news in Nigeria that extreme ethnic consciousness of its citizens has led to the victimization of one ethnic group by another. This victimization has come in the form of exclusions in the distribution of both wealth and power in the country.Amidst all the exclusions, the unity of the country has been ironically regarded as sacrosanct, and should not be negotiated. It is often said that fate brought all the ethnic nationalities in order to form one great country. I subscribe to this belief that fate brought us together for the above purpose, especially now that several countries around the world are merging in one way or the other to form a formidable force to reckon with both politically and economically.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssÀljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger pÄ hur butikssÀljarna sjÀlva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. DÄ vi har utfört denna studie utifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrÄn en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och vÀrdigt liv hos Àldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet frÄn analysen Àr att inflytande för Àldre i samhÀllet gÄtt frÄn en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den Àldre som nÄgot skiljt frÄn samhÀllet och att man försöker tillskriva Àldre nya roller..