Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

Titel: Den Ă€ldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av Ă€ldrepedagogers upplevelser av sin yrkesroll Författare: Carolina Vargas Bjelk & Linda Larsby Nyckelord: Äldrepedagogik, Ă€ldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konflikt Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur Ă€ldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för Ă€ldrepedagogen FrĂ„gestĂ€llningar: Hur pĂ„verkar den Ă€ldrepedagogiska utbildningen Ă€ldrepedagogens roll? Har Ă€ldrepedagogen en speciellt förhĂ„llningsĂ€tt som skiljer sig frĂ„n deras kolleger? Vilka hinder möter Ă€ldrepedagogen i sin yrkesroll som Ă€ldrepedagog? Metod: VĂ„r uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgĂ„ngspunkt Ă€r socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi anvĂ€nder dessa teorier för att fĂ„ en förstĂ„else av vad som sker nĂ€r man skapar en yrkesroll, och för att fĂ„ en insikt i vilka konflikter som kan uppstĂ„ mellan olika yrkeskategorier.

Sjuksköterskeutbildningen har förÀndrats med utvecklandet av omvÄrdnadsvetenskap och med det har Àven sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensomrÄden sjuksköterskans yrkesgrund vilar pÄ. Syftet med denna enkÀtstudie Àr att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen pÄbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvÄrdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvÄrdnad som en hjÀlpande och omhÀndertagande aktivitet. De ansÄg att de vetenskapliga och omvÄrdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensomrÄde medan egenskaper som förmÄga att kunna lyssna skattades högt.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.

Reality-tv Àr ett fenomen som överskrider grÀnser och Àr pÄ sÄ vis utmÀrkande i sitt slag. GrÀnsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svÄrare att tyda. Det brukar benÀmnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebÀr underhÄllning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmÀrksammats Àr Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet dÄ sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benÀmns som ?infotainment? sÄ borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa fritidspedagogens yrkesroll i ett historiskt perspektiv och dÀrigenom bidra med fördjupad kunskap. Jag har i mitt examensarbete lÄtit tvÄ fritidspedagoger berÀtta om sitt yrke. De har berÀttat om vilka olika sorters fritidshem de har arbetat pÄ, vilka förÀndringar som verksamheterna har varit med om och hur detta har pÄverkat deras yrke pÄ olika sÀtt. Resultatet visar pÄ att alltmer av fritidspedagogens arbetstid förlÀggs i skolan och fritidshemmets verksamhet blivit alltmer marginaliserat. Planering av verksamheten pÄ fritidshemmet har reducerats pÄ bekostnad av samarbetet med skolan och arbetet som fritidspedagogen utför i skolan.

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa lÀrarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid tvÄ skolor. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra ovan med rÄdande uppfattningar frÄn Skolverket samt jÀmföra utfallet av ovanstÄende med resultatet av en enkÀt utförd pÄ fritidspersonalen vid dessa tvÄ skolor. Vi vÀljer att anvÀnda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestÀmda frÄgor. Vi avser att intervjua fyra lÀrare och delar ut enkÀter till fem fritidsanstÀllda pÄ tvÄ olika skolor. Vi intervjuar Àven personal pÄ Skolverket för att jÀmföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll.

Syftet med mitt projekt Àr att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhÀllsproblem. Genom att föreslÄ en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer sÄ visar jag att problemet finns samtidigt som jag ocksÄ meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sÄdan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo sÀkert inne i staden..

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Arbetet handlar om förskollÀrarens roll i den förÀndrade verksamheten med utgÄngspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt nÀrma oss vÄra frÄgestÀllningar kring Àmnet. Syftet var att undersöka om det skett en förÀndring i aktiviteten samling, finns det en förÀndring och vad kan den i sÄ fall bero pÄ. Syftet var ocksÄ att undersöka i vilken mÄn samlingen speglar förskollÀrarens förÀndrade yrkesroll i strÀvan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna dÀr undersökningen gjordes.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2011.

What role should science play in democracy? Political scientists often assume that it is possible to demarcate between ?instrumental? and ?moral? knowledge, and argue that citizens and/or politicians should use their moral knowledge to agree upon political goals and then apply the instrumental knowledge of scientists to achieve them. This straightforward view is challenged by writers in science studies, who identify three major problems in the use of science in democracy: uncertainty, risk and hidden values. They suggest that these problems could be solved through citizen participation.In this essay I perform an analysis of the internal logic of their suggestion. Is it likely that citizen participation enhances the democratic decision making process so as to reduce the problems? The internal analysis shows that it is rational to advocate citizen participation by reasons of legitimacy.

Abstract - A business to change the world- An analysis of norms Textbooks for International Economics, in Upper-secondary Schools, Sweden 1994-2008 In this paper textbooks, for International Economics in Upper Secondary Schools in Sweden1994-2008, are analyzed with regard to norms related to taking moral responsibility for environment and society. A method for making discourse analysis, previously illustrated by Östman (2008), is used to deconstruct the knowledge content regarding norms about taking responsibility in relation to different social roles. The first question is: what different norms about taking responsibility can be found, in relation to different social roles? Different social roles that can be found in the studied material are: business-people, consumers, politicians/civil servants and citizens. Norms of taking responsibility in relation to the environment and society are studied in this paper in relation to these different roles. The second question is whether a discursive change in the material can be found. One case of discursive change can be found which is related to the role of a business.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.