Studien fÀster vikt pÄ hur det moderna arbetslivet skiljer sig ifrÄn tidigare former av arbetsliv. Skillnaden ligger i att det moderna arbetslivet innebÀr stÀndiga förÀndringar gÀllande yrkesroller och organisation medan tidigare form av arbetsliv snarare kunde beskrivas som statiskt. Denna uppsats studerar hur flexibilitet pÄverkar tvÄ organisationer och deras anstÀllda. Studien har fokuserats pÄ hur anstÀllda inom respektive organisation uppfattar sin yrkesroll inom sin organisation. Vid en given yrkesroll skapar detta förvÀntningar pÄ den anstÀllde ifrÄn kollegor och arbetsgivare.

Vi ville i den hÀr kvalitativa studien studera om individer konsumerar olika utifrÄn sina yrkesroller. Om individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredstÀllelser? För att fÄ svar pÄ vÄra funderingar sÄ har vi intervjuat individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att fÄ perspektiv pÄ om och konsumtionen skiljer sig Ät och hur. Vi har Àven visat pÄ olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhÄlla oss till under studiens gÄng. Dessa teman gÄr som en röd trÄd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status.

x.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur webbplatsen Newsmill pÄverkat det svenska debattklimatet pÄ internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera Àr det i debattforum pÄ nÀtet de offentliga samtalen Àger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nÀra anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill.

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hÀvdar att forskning om sÄvÀl yrkesrollen som fritidshemmet Àr bristfÀllig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begrÀnsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen Àr otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma lÀroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007), dÀr fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya lÀroplanen vÀcktes en debatt kring legitimation, nÄgot som LÀrarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ hur vÀl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stÀmmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser pÄ sin yrkesroll.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare sÀger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frÄgeformulÀr skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolÄr 1- 3. FormulÀret bestod av öppna frÄgor. Urval av respondenter till studien gjordes frÄn fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lÄng arbetserfarenhet.

Titel: Redovisningskonsultens förĂ€ndrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen Ă€mnar ta reda pĂ„ vilka förĂ€ndringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssĂ€tt. Uppsatsens primĂ€rdata bestĂ„r av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: FörĂ€ndringarna kommer förmodligen till en början att gĂ„ lĂ„ngsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses Ă€r att redovisningskonsulten kan Ă€ven fĂ„ en mer affĂ€rsrĂ„dgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter dĂ„ möjliga "jĂ€vsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

Author: Jonathan Wanér HedbergTitle: AngÄende Individualismen ? Facebook: Individualistens KollektivYear: 2014/2015Abstract: This essay seeks to understand how the expression of individualism can be seen in different ways in people?s use of the social network Facebook. Ten interviews with Facebook users have been performed. The analysis of these has been able to illustrate how Facebook users through Erving GoffmanŽs impression management prepares and presents their individualism to a collective, i. e.

Abstract JÀrvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. LÀrarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förÀndrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. FrÄgor som arbetet avser att besvara Àr: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gÀllande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framtrÀder dessa diskurser? Den teoretiska utgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr socialkonstruktivism, som anser att den sociala vÀrlden Àr socialt konstruerad.

The purpose of our study is to examine whether social welfare secretaries experience obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thinks is right. And if so, what are the reactions and what strategies do they use to manage this. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with five social welfare secretaries, which all work in southern Sweden. The social welfare secretaries both work at a children- and youth department and at a social allowance department.

The aim of this study is to examine what social workers consider as ?challenging behaviour? among adolescents, but also to examine the connection between investigation and intervention in cases where such behaviour is being displayed. The questions of the study are to examine what social workers think of the instrument of assessment BBIC (Children?s Needs in Focus) and how the usage of BBIC affect social workers understanding of challenging behaviour. Moreover, it is a qualitative study and the respondents are all social workers with various length of professional experience who work with making decisions in juvenile welfare cases.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.

Vi har i detta examensarbete valt att undersöka hur fritidspedagogens roll har pÄverkats av förÀndringarna i skolan och pÄ fritidshemmet under Ärens gÄng och vilka effekter förÀndringarna har fÄtt. I litteraturgenomgÄngen beskrivs de största förÀndringarna för fritidspedagogens yrkesroll under en period av 30 Är. Genom kvalitativa intervjuer genomfördes undersökningen med tre verksamma fritidspedagoger, för att visa om det som stÄr skrivit i litteraturgenomgÄngen stÀmmer överens med verkligheten. Resultatet av undersökningen visade bland annat att förÀndringarna Àr oerhört stora för yrkesrollen pÄ grund av att fritidspedagogerna idag bÄde arbetar i skola och pÄ fritidshem till skillnad frÄn förr dÄ de endast arbetade pÄ fritidshem. Avsikten med detta examensarbete Àr att göra alla lÀrare oavsett inriktning medvetna om fritidspedagogens förÀndrade yrkesroll och hur den har pÄverkats av dessa förÀndringar..