Sökresultat:
660 Uppsatser om Framtidens bostäder - Sida 36 av 44
?Jaha, vad skall vi hitta pÄ idag? Och kanske nÄgot annat imorgon?? : En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mÄl
Sammanfattning_____________________________________________________________________Författare: Magnus Andrén och Jani LyyskiTitel: ?Jaha, vad skall vi hitta pÄ idag? Och kanske nÄgot annat imorgon?? - En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mÄl.VÀxjö universitet Antal sidor: 96_____________________________________________________________________InnehÄllSyftet med detta arbete Àr att studera strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mÄl, kritiskt granska idrottsföreningars arbete med dessa begrepp samt ge förslag pÄ utvecklingsmöjligheter.Följande frÄgestÀllning har legat till grund för att uppnÄ syftet:? Vilka teorier finns gÀllande begreppen vision, verksamhetsidé och mÄl?? Hur arbetar idrottsföreningar med begreppen vision, verksamhetsidé och mÄl?- Hur utformas dessa begrepp?- Hur implementeras dessa begrepp?- Hur genomsyras verksamheten av begreppen?? Vilka skillnader/likheter finns mellan litteraturen och idrottsföreningars arbete med begreppen vision, verksamhetsidé och mÄl?? Hur kan idrottsföreningar utveckla dessa begrepp och fÄ in dem i sin verksamhet?Rapporten skrivs inom ramen för Coaching och Sport Management programmet vid VÀxjö universitet och riktar sig till idrottsorganisationer som strÀvar efter att antingen hitta ett verktyg för att ge föreningen en röd trÄd eller att skapa intressanta resonemang kring valda begrepp inom strategiomrÄdet. Vidare anser vi att arbetet passar styrelser och ledning i föreningar men ocksÄ den enskilde medlemmen.Arbetet inleds med en problemformulering dÀr vi presenterar vÄr hypotes. Detta mynnar sedan ut i en metoddel vilket kan ses som operationen i arbetet. Relevant litteratur och teori presenteras i förhÄllande till idrottsföreningar i nÀstkommande kapitel.I resultatet har det framkommit att idrottsföreningar anvÀnder begreppen slumpartat, inaktivt, pÄ olika nivÄer och utan profilering.
Att möta alla elevers behov av sprÄkutveckling : Hur nÄgra lÀrare i Àmnet svenska som andrasprÄk ser pÄ genrepedagogik och dess arbetssÀtt
LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.
Religionsundervisning ur fas med samtiden : en kvalitativ granskning av pedagogisk praktik i en ÄlÀndsk grundskola
PĂ„ Ă
land lever i dag mÀnniskor frÄn ett tjugotal olika lÀnder. De bÀr med sig sin kultur, och Àven om de inte aktivt utövar den, ocksÄ sin religion. Jag blev nyfiken pÄ huruvida den ÄlÀndska skolans tillÀmpning av de normativa texter som grundskolelagen och lÀroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmÀnheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. MÄlet med den nya lagen Àr att alla religiösa samfund i Finland skall vara jÀmlika och autonoma. Till samfundsstatusen Àr kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.
Blandstaden som planeringsideal
Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför
framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara,
trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för
alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass.
Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv
frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den
viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya
stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6).
För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika
stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden
som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner
med stor kunskap om respektive plats intervjuades.
Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av
materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar.
De
huvudsakliga
slutsatserna
av
arbetet
Ă€r
att
blandstaden
blivit
det
nya
stadsbyggnadsidealet
som
en
reaktion
mot
de
zonerade
stÀder
som
det
tidigare
planeringsidealet
har
gett
upphov
till
och
som
vi
idag
ser
stora
nackdelar
med.
Skillnaden
mellan
förÀndringsprojekt
drivna
av
kommunen
och
kommersiella
övervÀganden
var
inte
sÄ
stora
som
jag
förvÀntat
mig,
dÄ
Ă€ven
kommunen
i
praktiken
Ă€r
driven
av
vinstintressen
och
verkar
uppmuntra
gentrifieringsprocessen.
StrÀvan
efter
socialt
blandade
stÀder
bottnar
i
en
strÀvan
efter
en
mÄngfasetterad,
attraktiv
och
stimulerande
miljö
(Bellander
2005,
s.25).
PĂ„
lÄng
sikt
Ă€r
arbetet
för
en
socialt
blandad
stad
en
metod
att
förebygga
motsÀttningar
mellan
olika
grupper
i
samhÀllet.
Fördelarna
med
en
social
blandning
Ă€r
dock
mer
komplexa
Ă€n
vad
man
kan
tro,
dÄ
konsekvenserna
av
att
göra
nedgÄngna
omrÄden
mer
attraktiva
kanske
inte
nödvÀndigtvis
gynnar
de
boende
utan
i
vÀrsta
fall
tvingar
dem
att
flytta
ifrÄn
sina
hem.
Planeringsverktyget
blandstaden
verkar
fungerar
bra
i
den
bemÀrkelsen
att
man
kan
frÀmja
funktionsblandning
som
i
sig
Ă€r
en
viktig
faktor
för
en
stimulerande
och
trygg
stadsmiljö.
Det
Ă€r
dock
inte
lika
sÀkert
att
blandstaden
Ă€r
det
mest
effektiva
verktyget
för
att
Ästadkomma
en
social
blandning.
DÀrför
Ă€r
mitt
förslag
pÄ
fortsatt
kunskapsutveckling
inom
omrÄdet
att
undersöka
resultat
av
alternativa
planeringsverktyg
för
att
frÀmja
social
mÄngfald
som
?Social
Housing?..
Ljudemission frÄn vindkraftverk
I takt med att samhÀllet vÀxer behövs nya alternativa energikÀllor, inte bara för att tÀcka upp det nya behovet av energi utan Àven för att substituera till exempel kolkraften som ger betydande utslÀpp i vÄr miljö. Vindkraften kommer dÀrmed med all sannolikhet ha en betydande marknadsandel i framtidens energimarknad.Utbyggnaden av vindkraft hindras bland annat av den utbredda misstro som finns kring vindkraftens effekter för boende omkring vindkraftverken. Speciellt kan ljud frÄn vindkraftverken upplevas som störande. Ljudemissionen frÄn ett vindkraftverk Àr den ljudeffekt verket ger upphov till. Syftet med projektet var att utreda sambandet mellan mÀtbara variabler och ljudeffektnivÄn samt utreda möjligheten att beskriva ljudeffektnivÄn frÄn ett vindkraftverk med en semi-empirisk modell.
MiljövÀrdering vid projektering: en nulÀgesanalys
Byggsektorn stĂ„r för för en betydande miljöpĂ„verkan pĂ„ grund av sektorns stora omfattning. DĂ„ samhĂ€llet strĂ€var mot en hĂ„llbar utveckling har krav börjat stĂ€llas pĂ„ att sektorns resursförbrukning och miljöpĂ„verkan mĂ„ste minska. Ett sĂ€tt att Ă„stadkomma denna förĂ€ndring Ă€r att anvĂ€nda sig av miljövĂ€rdering vid val av byggnadsmaterial. I rapporten redovisas resultaten av kvalitativa analyser, vilka baseras pĂ„ intervjuer med bestĂ€llare, konsulter, arkitekter och entrprenörer utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: • PĂ„ vilket sĂ€tt arbetar ni med miljöfrĂ„gor inom företaget idag? • Vilka miljövĂ€rderingsparametrar anvĂ€nder ni er av idag vid projektering av byggnader? • Vilka visioner har ni om framtidens projekteringsskede för byggnader? Miljömedvetenhet och miljöarbete anses som viktigt av byggbranschens aktörer, i sina visioner ser de miljön som ett konkurrensmedel och att energiaspekter kommer att bli mycket viktiga vid projekteringen.
Svenska doktriner i fredsframtvingande operationer : en utmaning för svensk grundutbildning?
Det övergripande mÄlet för Försvarsmakten Àr att kunna försvara Sverige och svenska intressen, mot devÀpnade hot som finns idag och kan uppstÄ i framtiden. För att klara det krÀvs ett modernt och flexibeltinsatsförsvar vilket innebÀr att mer resurser skall lÀggas pÄ insatsförmÄga och mindre pÄ administration.Regeringen skriver i propositionen ?VÄrt framtida försvar? att ett vÀl fungerandepersonalförsörjningssystem Àr en av de viktigaste förutsÀttningarna för insatsorganisationens förmÄga.Detta krÀver bland annat ett nytt utbildningssystem för totalförsvarspliktiga. Syftet med denna uppsats Àratt via litteraturstudier och intervjuer beskriva och analysera om grundutbildningen av svenskainsatsförband Àr tillrÀcklig för att kunna möta framtidens krav och den vÀgledning som ges i vÄradoktriner. Uppsatsen skall ge ett svar pÄ om försvarsmaktens doktriner Àr tillÀmpbara i en internationelloperation.
Visualiseringsmediernas betydelse vid försÀljning av
Sammanfattning
Titel Visualiseringsmediernas betydelse vid försÀljning av nyproducerade bostÀder ? En studie av modeller i Virtual Reality och fullskala.
Författare Jennifer During
Helena FÀllÄs
Syfte Denna uppsats syftar till att utreda om modeller i Virtual Reality och fullskala kompletterar befintliga visualiseringsmedier i försÀljningen av nyproducerade bostÀder, genom att dessa stödtjÀnster skapar ökad förstÄelse för bostadens utformning och dÀrmed ökar nyttan för kunden. Vidare syftar uppsatsen till att utreda hur projektsÀljare och privatpersoner stÀller sig till anvÀndandet av denna typ av modeller samt om kvaliteten pÄ företagets tjÀnster dÀrmed kan anses öka.
Metod Uppsatsen Àr framarbetad bÄde med en kvalitativ och med en kvantitativ metod. Genom att göra djupintervjuer med projektsÀljare pÄ Peab Region Bostad samt med sakkunniga personer inom omrÄdena för Virtual Reality och modeller i fullskala, har intervjupersonernas kunskaper och instÀllningar kunnat inhÀmtas.
Utmattning av jÀrnvÀgsbroar av armerad betong: JÀmförande berÀkning för tvÄ befintliga plattrambroar
MÄnga befintliga jÀrnvÀgsbroar i Sverige nÀrmar sig sin berÀknade livslÀngd. Det finns ocksÄ en önskan att öka tÄglasterna, antalet tÄgöverfarter och tÄghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bÀrighetsutredningar ge resultat som stÀmmer vÀl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att fÄ fall av brott har observerats i broar av armerad betong pÄ grund av utmattning. Detta examensarbete jÀmför tre utmattningsmodeller pÄ tvÄ plattrambroar av armerad betong belastade med jÀrnvÀgstrafik, en frÄn 1972 och en frÄn 1995.
Lösdrift : ett alternativ för framtidens ridskola?
Box- och spiltstallen uppkom under militÀrtiden, de har sedan följt med till dagens samhÀlle och klassas som det traditionella inhysningssystemet. Box- och spiltstall Àr det vanligaste inhysningssystemet som anvÀnds pÄ svenska ridskolor. Under senare tid har fler inhysningssystem börjat komma fram, sÄ som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift Àr lÀmpligt som inhysningssystem pÄ ridskola. De tycker att det inte Àr tillrÀckligt sÀkerhetsmÀssigt och att ridskolan ska stÄ tillgÀnglig som fritidsgÄrd för eleverna, vilket de inte anser Àr möjligt med lösdrift som inhysningssystem.
Annonsering pÄ framtidens plattformar : En kvalitativ fallstudie om annonseringsbranschen, prissÀttning, affÀrsmodeller och MBIS annonsstyrningstjÀnst Adder
AnvÀndandet av smarta telefoner och lÀsplattor har ökat signifikant de senaste Ären. Detta medför att flera utnyttjar internet pÄ sina enheter och sÄledes blir exponerade med en mÀngd annonser. Utvecklingen har gjort att företag tvingas anpassa sig till mobilannonsering eftersom intÀkterna frÄn annonser i traditionella medier minskar kontinuerligt. Vi fick ett öppnat intresse för detta i och med kontakt med företaget MBIS som Àr verksamma inom branschen med sin produkt Adder. Vi fann det intressant att undersöka hur företag inom branschen fungerar och vilka tendenser vi kunde se i aktörernas affÀrsmodeller.
Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkÀtstudie om en grupp elevers upplevda lÀrandemiljö i Är 8
Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.
Distribuerat ingenjörsarbete: en möjlighet för Ferruform?
Distribuerat ingenjörsarbete (DING) Àr ett arbetssÀtt som förmodligen kommer att anvÀndas mer och mer i framtiden. Syftet med detta examensarbete Àr att hitta en passande utrustning och ett arbetssÀtt för att implementera DING i offert- och orderprocessen vid avdelningen för Konstruktion/utveckling pÄ Ferruform AB i LuleÄ. Under detta examensarbete har flera mötesstudier gjorts pÄ aktiva projekt rörande avdelningen för Konstruktion/utveckling. BÄde telefonmöten och fysiska möten har studerats. Projektmötena Àr vÀldigt lika varandra angÄende innehÄll och tillvÀgagÄngssÀtt samt att fysiska ritningar Àr vanligt förekommande för diskussionsstöd.
SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?
I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen
som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det
idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ
konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en
viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora
kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden
försvinner med en minskad storlek?
Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ
kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett
rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka
funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana
parker.
?Det kÀndes som om att man blev minderÄrig? En studie om handlingsutrymme pÄ sÀrskilda boenden i förhÄllande till sexualitet.
Studien har genomförts med en kvalitativ metod och bestÄr av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ ett sÀrskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrÄn de regler och förhÄllningsÀtt hos personalen som rÄder dÀr och hur de agerade utifrÄn det handlingsutrymmet. I studien anvÀnde vi oss av Layders teori om sociala domÀner för att bÀttre kunna förstÄ forskningsomrÄdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begrÀnsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svÄrigheterna som visade sig bestod i att fÄ ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att fÄ igenom att ha sin partner övernattandes krÀvdes att man sjÀlv utkrÀvde ökat handlingsutrymme.