Sökresultat:
5029 Uppsatser om Framtida möjligheter - Sida 14 av 336
De framtida förÀndringarnas pÄverkan pÄ e-tjÀnsteföretag och deras bransch
FramvÀxten av internationaliseringen och IT-utvecklingen ökar allt mer, vilket kommer att medföra nya möjligheter samtidigt som konkurrensen kommer att bli tydligare. För e-handelsföretag Àr behovet och utmaningen att skapa en kunskapsbas för traditionella och framsynta beslut. Beslut som kan komma att visa sig ha avgörande inverkan pÄ företagens framtida tillvÀxt och konkurrenskraft. Detta medför att företag inom e-handelsbranschen stÀndigt mÄste uppdatera omgivningens hotbilder för att kunna möta framtida konkurrens. Inom EU arbetar man med att försöka öka möjligheterna för bland annat e-handel.
Matematikundervisning pÄ de yrkesförberedande programmen - en studie i hur undervisningen i Matematik A anpassas efter elevens vardagsliv, studieinriktning och framtida studier
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..
MilitÀrtjÀnstgöring, martyrskap eller McDonald 's ? Om hur studenter pÄ Göteborgs universitet uppfattar att socialtjÀnsten framstÀlls pÄ utbildningen.
Syftet med min uppsats var att undersöka vilka bilder socionomstudenter pÄ termin 3 och 4 uppfattade att socionomutbildningen pÄ Göteborgs universitet gav av SocialtjÀnsten. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag haft 4 fokusgruppsintervjuer med studenter. Jag har undersökt hur studenterna uppfattar att bilden av socialtjÀnsten framstÀlls, i relation till socialtjÀnsten som samhÀllsfunktion och socialtjÀnsten som framtida arbetsplats. Jag har analyserat mitt material med ett avstamp ur Bourdieus teorier om fÀlt, habitus och kapital. Det framkom i min studie att socialtjÀnsten framstÀlldes som en viktig samhÀllsinstans, men med oförmÄga att fullfölja sitt uppdrag, pÄ grund av inkompetens, stress och otillrÀckliga resurser.
Hur kan mÄltiders klimatpÄverkan minska? : Hinder och mo?jligheter fo?r va?xtbaserad kost vid offentliga matserveringar.
MÀnniskans utslÀpp av miljö och klimatpÄverkande vÀxthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra Ären. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav mÀnniskor har pÄ sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utslÀppen Àr betydande, speciellt köttproduktionen, som stÄr för 18 procent av vÀrldens totala vÀxthusgasutslÀpp. Genom att minska den mÀngd kött som ingÄr i mÀnniskors mÄltider och gÄ mot att Àta mer vÀxtbaserat, som inte innehÄller köttprodukter, kan matens miljöpÄverkan minska. Ett viktigt omrÄde Àr offentliga matserveringar, vad som serveras dÀr har en inverkan pÄ mÀnniskors matvanor och deras syn pÄ mat.
Kina - ett framtida hos mot USAs dominans?
Kina har under de senaste dryga tjugo Ären stÄtt för en imponerande ekonomisk tillvÀxt samtidigt som militÀren moderniserats. USA har noga följt Kinas utveckling och pÄ senare tid har röster höjts för att stoppa Kinas frammarsch, som ses som ett framtida hot mot den nationella sÀkerheten. Denna uppsats har som mÄl att försöka besvara frÄgan huruvida det Àr troligt att Kina inom en tjugoÄrsperiod kommer att fÄ den ekonomiska och militÀra styrkan som krÀvs för att pÄ allvar utmana USAs globala dominans. För att lÀttare förstÄ dessa tvÄ lÀnders tidigare agerande och Àven kunna förutsÀga deras framtida relation analyseras deras handlande mot bakgrund av offensiv och defensiv realism. Inom offensiv realism anser staterna att ett aggressivt beteende Àr ett mÄste för att överleva i ett internationellt system som prÀglas av anarki.
Arbetsmilj?preferenser bland IT-anst?llda och deras upplevelse av en god f?retagskultur
Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.
Skolans ansvar för mobbning mellan elever
Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.
Resultatmanipulering vid pensionsredovisning : Sambandet mellan den finansiella stÀllningen och diskonteringsrÀntan
Denna uppsats undersöker redovisningen av företags förmÄnsbaserade pensionsplaner med utgÄngspunkt i standarden IAS 19. Syftet Àr att utreda om det finns tecken pÄ resultatmanipulering nÀr företag berÀknar sina framtida pensionsÄtaganden. DÀrför studerades om det finns ett samband mellan den finansiella stÀllningen och den Ärliga förÀndringen i diskonteringsrÀntan som anvÀnds för att berÀkna företags framtida pensionsskulder. Studien Àr kvantitativ och inkluderar samtliga svenska börsnoterade företag under rÀkenskapsÄren 2004?2010.
HPM som luftvÀrnsvapen mot kryssningsmissiler, en möjlighet?
I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan anvÀndas som enverkansform i framtida luftvÀrnssystem för att bekÀmpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de Àr konstruerade och hur HPM kan pÄverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvÀrnskonceptet Àr uppbyggt och vilka krav pÄ förmÄgor somstÀlls pÄ framtida luftvÀrnssystem. Den undersöker Àven hur ett HPM-system Àr uppbyggt ochvilken verkan det kan ha pÄ elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som stÀlls iluftvÀrnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas frÀmst i scenarier dÀr det stÀlls höga krav pÄ eldhastigheten mot kryssningsmissiler pÄkorta avstÄnd.
PÄ studiebesök i Bregottfabriken : En kulturgeografisk studie kring markanvÀndningen i nordöstra SjösÄs församling
Syftet med detta arbete har varit att kartlÀgga, beskriva och förklara de förÀndringar som skett nÀr det gÀller markanvÀndningen under de senaste hundra Ären. Fallstudien har sÀrskilt fokuserat pÄ Àngs- och hagmarken inom byarna Stora Heda, Lilla Heda och Karryd i nordöstra SjösÄs församling.Studien har studerat förÀndringar i omfÄng och anvÀndning av markslagen, sökt de orsakssamband som kan tjÀna till förklaringar och Àven studerat samtida förÀndringar vilka kan ha en pÄverkan pÄ en framtida anvÀndning.Resultatet visar pÄ ett orsakssamband dÀr minskad djurhÄllning krÀver mindre vinterfoder frÄn ÀngsslÄtter. En förÀndring av den plöjda Äkermarken frÄn sÀd till vall. Detta har flyttat skogs- och hagbetet till vallÄkern eller Àngen för att sedan nÀsten helt ha övergett Àngs- och hagmarken. En ytterligare minskning av antalet betande djur har gjort att det idag Àr koncentrerat till vallbÀrande Äker.
Attraktiva fördelar : - en undersökning om en privat organisations arbete med employer branding, arbetsgivarvarumÀrke och EVP
Ăkande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna attrahera kompetent personal sĂ„ att företaget kan bibehĂ„lla positionen pĂ„ marknaden.Studiens syfte har varit att fĂ„ kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumĂ€rket bedrivs, vilka fördelar som anstĂ€llda uppfattar att en anstĂ€llning i företaget innebĂ€r samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkĂ€ter med personalen, 12 enkĂ€ter med högskoleklass tillhörande mĂ„lgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frĂ„gor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anstĂ€llda organisationens EVP? och vad efterfrĂ„gar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumĂ€rket hos de anstĂ€llda. Den externa strategin sĂ€rskiljer dock inte arbetsgivarvarumĂ€rket frĂ„n varumĂ€rket, och ett starkt EVP saknas dĂ„ identitet, profil och image inte överensstĂ€mmer.Nyckelord: ArbetsgivarvarumĂ€rket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation.
FörvÀntningar pÄ det framtida serviceutbudet inom Àldreomsorgen i LuleÄ kommun, utifrÄn generationsspecifika vÀrderingar och förvÀntnigar
Inom Socialförvaltningen finns det en förestÀllning om nya behov och förvÀntningar pÄ Àldreomsorgen i framtiden, vilket har skapat en osÀkerhet i kommunen. Attityderna till de Àldre kommer i framtiden sannolikt att formas utifrÄn andra vÀrderingar Àn idag. MÀnniskor frÄn olika generationer kan ha olika vÀrderingar vilket kan skapa vÀrderingsförÀndringar med nya förvÀntningar. Fokus i denna uppsats ligger pÄ detta problem och syftet Àr att jÀmföra vilka vÀrderingar och dÀr igenom förvÀntningar som finns i generationerna 1946 och 1966 i LuleÄ kommun, nÀr det gÀller det framtida serviceutbudet. Orsaken Àr att dÄ behoven och förvÀntningarna synliggjorts Àr det möjligt att tillfredsstÀlla dessa.
En busschaufför, en busschaufför, det Àr en man med glatt humör ? En mÄlgruppsanalys för BrÀckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning
Titel En busschaufför, en busschaufför, det Àr en man med glatt humör.En mÄlgruppsanalys för BrÀckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning.Författare Siri JanssonKurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Höstterminen 2013Sidantal 52 sidorAntal ord 16 461 ordSyfte Syftet med studien Àr att undersöka mÄlgruppen för BrÀckegymnasiets framtida marknadsföring av sitttransportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi.Metod Kvantitativ enkÀtundersökning.Material 119 elever i Ärskurs 9 frÄn 4 olika grundskolor i Göteborg.HuvudresultatHuvudresultatet för studien Àr en mÄlgrupp för BrÀckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad pÄ de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tÀnka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). MÄlgruppen bestÄr till största del av tjejer, vilket var förvÄnande eftersom yrket Àr sÄ pass mansdominerat. De bor i lÄgaeller medellÄga resursomrÄden och sitter mycket framför datorn pÄ sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna pÄ musik eller spela datorspel. Youtube Àr det mediet de anvÀnder mest, oftast dagligen.
?Folk verkar tro att vi puffar kuddar och va?ljer soffor? : En studie om utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n tva? av Skandinaviens fra?msta ho?gskolors perspektiv
I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.
Goodwillredovisning - FörÀndringen, Äsikterna och effekterna
Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gĂ€llande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgĂ„r ifrĂ„n en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€mnet. Uppsatsen bygger pĂ„ information inhĂ€mtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förĂ€ndringen i goodwillredovisningen. Ăvrig information har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förĂ€ndringen Ă€r positiv eller negativ rĂ„der det delade meningar om bland respondenterna. FörĂ€ndringen leder dock till att goodwillen bĂ€ttre speglar ett företags förmĂ„ga att generera framtida merintĂ€kter.