Sök:

Sökresultat:

4785 Uppsatser om Framtida kontorsförvaring - Sida 24 av 319

Inom vilka omrÄden behövs framtida biogassatsningar? : Future support to biogas production in Sweden

Energimyndigheten har frÄn Regeringen blivit tilldelad 100 miljoner kronor att fördela som investeringsstöd för att frÀmja en effektiv och utökad produktion, distribution samt anvÀndning av förnybara gaser sÄsom biogas. Myndigheten har samtidigt fÄtt i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi och föreslÄ ÄtgÀrder som pÄ kort och lÄng sikt kan bidra till ökad anvÀndning av biogas. Denna strategi ska ocksÄ tjÀna som ett underlag för fördelning av olika former av stöd inom sektorn.Syftet med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla information som kan bidra som underlag vid upprÀttandet av den sektorsövergripande biogasstrategin. Ett annat syfte Àr att bidra med underlag för Energimyndighetens bedömning av var ett investeringsstöd kan ge störst effekt för den fortsatta utvecklingen inom biogasomrÄdet. Detta stöd avser den senaste, ovan nÀmnda, utlysning som Energimyndigheten gjort inom omrÄdet.

Scenarion och potential för energieffektivisering i Uppsala kommuns bostÀder fram till Är 2050 : Ett arbete inom FÀrdplan 2050 för ett klimatpositivt Uppsala

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga potentialen för energieffektiviseringar i smÄhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar bÄde befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ?FÀrdplan för ett klimatpositivt Uppsala Är 2050? (kallad FÀrdplan 2050), detta med uppdrag av NaturvÄrdsverket. MÄlet med FÀrdplan 2050 Àr att ta fram en lÄngsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utslÀppen av vÀxthusgaser med 45 % per invÄnare till Är 2020 jÀmfört med Är 1990.

Tidigt förÀldrastöd i grupp : spÀdbarnsförÀldrarnas upplevelser och tankar

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

stadens vÀrden - en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden

I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i framtiden.

Intryck av TranÄs stad frÄn Södra stambanan : En idéstudie avseende omvandlingen av omrÄdena nÀrmast jÀrnvÀgen

TranÄs Àr en mindre kommun belÀgen i norra SmÄland. InvÄnarantalet i hela kommunen uppgÄr till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i TranÄs tÀtort. Kommunen har mÄnga fördelar, som till exempel dess geografiska lÀge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. NÀr kommunikationer förs pÄ tal i kommunen Àr det oundvikligt att inte nÀmna Södra stambanan som strÀcker sig genom TranÄs kommun och TranÄs tÀtort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras TranÄs av 121 tÄg av vilka 70 utgörs av persontÄg.

Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma och

Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfÀlt dÄ denmedicinska kunskapen och vÄrdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte Àr i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvÄrden upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter pÄ ett bÀttre sÀtt. Syftet med studien Àr att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehÄller Ätta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation.

Att stödja generationsskiften bland privata skogsÀgare : virkesköparnas instÀllning och arbetssÀtt hos SCA Skog i VÀsterbottens förvaltning

En tredjedel av Sveriges skogsÀgare Àr över 65 Är men bara 12 procent tÀnker genomföra ett generationsskifte inom de nÀrmsta Ären. Generationsskiften anses vara en svÄr och komplex frÄga pÄ grund av de mÄnga aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frÄgor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sÀtt för virkesköpare att skapa nya kontakter och sÀkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlÀgga den allmÀnna instÀllningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i VÀsterbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssÀtt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssÀtt vid generationsskiften.

Hur pÄverkar restaurering av lövÀngar naturvÄrdsintressanta epifytiska lavar?

Ett ökat medvetande om Àldre fodermarkers naturvÀrden under de senaste tvÄ decennierna har lett till att t.ex. lövÀngar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter pÄ hamlad resp. ohamlad ask och lönn pÄverkats av restaureringar utförda i lövÀngar i SkÀraskog och Varshult, Kronobergs lÀn. Lokalerna Äterinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades.

De direkta bekÀmpningssystemens död?

De direkta bekÀmpningssystemen har stundtals ifrÄgasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnÀtverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gÀllt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmÄgor som de direkta bekÀmpningssystemen har idag sÀgs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekÀmpningssystem med precisionsförmÄga. Ett av nyckelorden hÀrvidlag ÀrlÄngrÀckviddighet, d v s porté pÄ 100 km och dÀröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekÀmpningssystem pÄ det framtida slagfÀltet.

Litteraturens plats och lÀsningens betydelse i förskola och förskoleklass

Skolverket (2011) har visat pĂ„ att svenska skolbarns lĂ€skunskaper sjunker. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka litteraturens och lĂ€sningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrĂ„n pedagogers förestĂ€llningar om litteratur och lĂ€sning fĂ„ förstĂ„else för vilken betydelse deras stĂ€llningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat pĂ„ miljöns möjligheter för barnets identitet som lĂ€sare, som vi utgĂ„r ifrĂ„n formas av pedagogernas förestĂ€llningar om barn, litteratur och lĂ€sning. Teorier om literacy och critical literacy dĂ€r nyfikenhet och intresse inför lĂ€saktiviteter stĂ€lls emot teori om sprĂ„klig medvetenhet och den tekniska fĂ€rdigheten att kunna lĂ€sa, för att se eventuella tendenser pĂ„ hur pedagogernas arbetssĂ€tt format barnens framtida lĂ€skunskaper. Även andra lĂ€randeteorier samt redskap för lĂ€sning presenteras för att fĂ„ en vidare förstĂ„else av problemomrĂ„det som vi undersöker.

Bank eller fondbolag? : En jÀmförande studie av fondförvaltare

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

KartlÀggning och förbÀttringar av vÀrdeflöden genom vÀrdeflödesanalys : En empirisk fallstudie

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

Har mediebyrÄer framtidstro pÄ papper som kommunikationsmedel?

Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hĂ„rt med minskande upplagor som följd, bĂ„de i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Årligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar Ă€r en stor del av tidningars och tidskrifters totala intĂ€kter. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en indikation om den framtida efterfrĂ„gan pĂ„ kommunikationspapper genom att undersöka mediebyrĂ„ers framtidstro pĂ„ tryckbaserade kommunikationskanaler som bĂ€rare av reklambudskap. Studien baserades pĂ„ ett antal telefonintervjuer med anstĂ€llda pĂ„ mediebyrĂ„er. Studien utfördes vĂ„ren 2012 och tolv mediebyrĂ„er intervjuades utifrĂ„n en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyrĂ„erna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyrĂ„er, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge rĂ„d Ă„t annonsörer i kommunikationskanaler, utan egen position, Ă€gande eller sĂ€ljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges MediebyrĂ„er, 2012). MediebyrĂ„erna anser att de digitala kommunikationskanalerna Ă€r de som i huvudsak kommer att anvĂ€ndas i framtiden.

Metod för identifiering av slöserier samt kostnadseffektiva förbÀttringsmöjligheter: en fallstudie

Bakgrund: Att utveckla och förbÀttra organisationer genom effektivare anvÀndning av de resurser man har till förfogandet har blivit allt mer betydelsefullt under de senaste decennierna. Genom fokusering kring de aktiviteter som tillför vÀrde hos kunden i slutprodukten kan företag reducera och eliminera oönskade slöserier inom tillverkningsprocessen. Ett verktyg som utvecklats och anvÀnds för att eliminera dessa oönskade aktiviteter sÄ som lagerhÄllning Àr Value stream mapping (VSM). Problemformulering: Hur kan man identifiera slöserier samt dess förbÀttringsmöjligheter för att möjliggöra en högre produktionskapacitet genom frigörandet av anlÀggningsyta?š Syfte: Genom anvÀndandet av VSM som modell, identifiera slöserier och kostnadseffektiva förbÀttringsmöjligheter. Metod: Denna fallstudie har utförts pÄ ett företag som arbetar inom metallindustrin. Större delen av datainsamlingen har tagits frÄn företagets egna dokumenterande data samt intervjuer med anstÀllda och observationer under de besök författarna genomförde. Slutsatser: Genom att anvÀnda VSM som en modell har författarna lyckats identifiera fallföretagets största faktorer till slöserier samt ge förslag och underlag till framtida förbÀttrings implementationer av förbÀttringsstrategier.

Var i den textila vÀrdekedjan hör vi hemma?

Textilhögskolan Àr sedan 1982 en del av Högskolan i BorÄs och har i dagslÀget 14 utbildningar varav en Àr kandidatutbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap. Utbildningen ger studenterna en förstÄelse för den textila vÀrdekedjan dÀr de lÀr sig att hantera processer i produkt- och affÀrsidéutveckling inom det textila omrÄdet. Utbildningen bygger pÄ en översikt och inte spetskunskap vilket har resulterat i en ovisshet bland studenter var fokus bör ligga vid karriÀrval. Detta resulterade i uppsatsens syfte; ?Syftet med denna uppsats Àr att se hur svagheter och styrkor i den textila vÀrdekedjan kan omsÀttas i utbildning för att öppna nya arbetsomrÄden inom den textila industrin.? För att undersöka syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer med personer insatta i den textila industrin med erfarenhet av Textile management.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->