Scenarion och potential för energieffektivisering i Uppsala kommuns bostäder fram till år 2050
Ett arbete inom Färdplan 2050 för ett klimatpositivt Uppsala
EnergieffektiviseringUppsala kommunFärdplan 2050Energieffektivisering i bostäderEnergieffektivisering i småhusEnergieffektivisering i flerbostadshusPotentiell energibesparing i byggnaderFramtidsscenarion energieffektiviseringPotentiell energibesparing bostäder Uppsala kommun
Syftet med detta examensarbete är att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i småhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar både befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ?Färdplan för ett klimatpositivt Uppsala år 2050? (kallad Färdplan 2050), detta med uppdrag av Naturvårdsverket. Målet med Färdplan 2050 är att ta fram en långsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utsläppen av växthusgaser med 45 % per invånare till år 2020 jämfört med år 1990. Detta för att sedan nå det långsiktiga målet, ett maximalt koldioxidutsläpp på 0,5 ton per invånare senast 2050. Resultaten från examensarbetet kommer ingå i Färdplan 2050 och på så sätt ligga till grund för kommunens framtida energipolitik. I examensarbetet bestämdes tre olika framtidsscenarion: referens-, aktörs- samt ett potentialscenario. Referensscenariot beskriver en trolig utveckling av energianvändningen där en ?spontan? energieffektiviseringstakt på 0,4 % per år för småhus och 0,6 % per år för flerbostadshus antas. Aktörscenariot ska inkludera effekter av åtgärder som lokala aktörer genomför eller planerar att genomföra. För flerbostadshus innebär detta en energibesparing på 5,5 % och för småhus saknas ett riktat initiativ att göra mer än snittet i Sverige. Potentialscenariot var ämnat att baseras på energideklarationer gjorda i Uppsala kommun. Åtgärdsförslagen i energideklarationerna var tänk att ligga till grund för energieffektiviseringspotentialen. Det visade sig att åtgärdsförslagen inte var tillräckliga för att kartlägga den energieffektiviseringspotential som fanns i kommunen. För att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i befintliga byggnader simulerades olika energieffektiviseringsåtgärder på ett antal typhus. Simuleringsprogrammet som användes var VIP-Energy. Simuleringarna resulterade i en potential att minska energiförbrukningen i småhus med 64 % och 45 % för flerbostadshus. Potentialen för framtida byggnader beräknades till ungefär 23 % för bostäder som byggs fram till 2030 och 22 % till år 2050. Slutsatserna av arbetet är bland annat att BBR:s krav på energiförbrukning i byggnader är för låga för att nå klimatmålen. Simuleringarna av scenarion i LEAP visar att det finns en stor potential för energieffektiviseringar i Uppsala kommun. För att nå potentialen krävs dock mer energieffektiviseringsarbete, både i befintliga byggnader och för nybyggnationer.