Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om en höjning respektive sänkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal avkastning på den underliggande aktien. Vi har även för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken på den onormala avkastningen. I uppsatsen används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast använt oss av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras på en eventstudie som undersöker om någon onormal avkastning uppstår.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en påvisbar onormal avkastning omkring det datum då företagsledningen annonserar om utdelningsförändring. Studien syftar även till att analysera om det kan finnas någon skillnad i onormal avkastning mellan de fall Affärsvärldens utdelningsprognoser stämmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns någon onormal avkastning har en eventstudie genomförts. Händelsefönstret i eventstudien består av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar är signifikanta har vi använt oss av hypotesprövning och t-test.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angående företagsförvärv för det förvärvande företagets aktieägare. Vidare jämför vi om avkastningen blir annorlunda beroende på företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvärvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssätt med hjälp av en eventstudie. Data består av aktiekurser från 34 bolag som jämförs med index. Eventfönstret som studeras är tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras på bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts.

Syfte: Syftet med denna uppsats är en analysera och kartlägga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrån de prestationsmått författarna ställt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jämföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare ämnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgår för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treårsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) där författarna valt ut åtta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att säkerställa undersökningen har undertecknade använt teoretiska modeller såsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. Således kan inte några generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

I studien behandlas värdeinvesteringsstrategier på den svenska aktiemarknaden med utgångspunkt i Greenblatts (2006) Magic Formula Investing. Syftet med studien är att se om det är möjligt att effektivisera Magic Formula Investing med hjälp av fundamentala signaler som kan hjälpa till att prognostisera bolags framtida vinster och aktieavkastning och därmed nå en högre onormal avkastning. Från Piotroskis (2000) vetenskapligt beprövade investeringsmodell F_SCORE används nyckeltal för att se om en effektivisering av Magic Formula Investing är möjlig. Studiens resultat visar att en utvecklad Magic Formula Investing med Piotroskis (2000) B/M och ACCRUAL kan hjälpa investerare att nå en ökad onormal avkastning med i genomsnitt 10 % per år. Resultatet uppnår statistisk signifikans och därmed dras slutsatsen att en effektivisering av Magic Formula Investing på den svenska marknaden är möjlig.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden.

Genom en eventstudie undersöks huruvida onormal avkastning i samband med pressrelease angående företagsförvärv genereras i händelsefönstret hos det förvärvande företaget. Vidare testas valda koefficienters signifikansnivå för den onormala avkastningen genom en multipel regressionsanalys..

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det föreligger något positivt samband mellan svenska tillväxtmarknadsfonders avgifter och avkastning under perioden 2002 till 2006. Metod: Metoden som har tillämpats för undersökningen är av det kvantitativa slaget. Regressionsanalyser har genomförts för att utreda huruvida sambandet mellan fonders kostnader och avkastning ser ut. De fonder som ingår är svenskförvaltade tillväxtmarknadsfonder med historik om fem år (2002 till 2006), där det juridiska sätet är lagt till Sverige. Slutsatser: I motsats till tidigare forskningsresultat i ämnet pekar studiens resultat, trots brister i undersökningen, på ett positivt samband mellan de undersökta fondernas avgifter och avkastning.

Analys av portföljer, sammansatta av hög-, mellan- och lågrisk aktier..

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av händelsestudiemetodik undersöka om förändringar av The Federal Funds Rate ger avvikande avkastning på Stockholmsbörsen. Teorin utgörs av den effektiva marknadshypotesen, där vi utgår från den semistarka formen av marknadseffektivitet, aktiers räntekänslighet samt investerares beteende vid makroekonomiska nyheter. Undersökningen visar att det finns avvikande avkastning på Stockholmsbörsen vid förändringar av The Federal Funds Rate. Resultatet varierar dock mellan A- och O-listan..