Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga Framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar Framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

In 1997, the Swedish parliament adopted a decision on Vision Zero (nollvision) in the road and transport system. Vision Zero means that no one should be killed or seriously injured in traffic accidents in the road transport system (Prop. 2003/04: 160). For the Transport Administration in Sweden (Trafikverket), this means increased demands on security and signage at road work sites around the country. This in turn means increased demands on the contractors that carry out road work for the Transport Administration.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Denna uppsats är ett examensarbete inom ämnet Biomekanik. Studenterna Ingrid Bertilsson och Viktor Larsson har utfört ett utvecklingsprojekt i samarbete med Hälsoteknikcentrum Halland (HCH). Projektet har med en användarcentrerad utvecklingsprocess arbetat fram en funktions prototyp av ett växlat rullstolshjul och en reglerande lösning. Funktionsprototypen har också möjliggjort tester. Denna prototyp är utvecklad för att avhjälpa de rullstolsburnas problem med lutande plan och svårmanövrerad terräng.

En inventering är ett enkelt sätt att snabbt se vad som borde göras på enskilda platser ute i trafiken för att uppnå de krav som ställts när det gäller säkerhet, tillgänglighet och Framkomlighet. Tydliga drag i tankesättet hos planerarna kan väldigt snabbt skönjas ute i trafiken vid övergångsställena. Att många av övergångsställena i Piteå gjordes innan lagen beträffande gåendes företräde vid obevakade övergångsställen (1 Maj, 2000) antogs syns också. Nya övergångställen har utformats efter den nya lagstiftningen och anpassats mer efter ett nytt tänkande vilket kommer visas i rapporten som olika exempel. Dessa exempel visar hur det skulle kunna se ut om man utrustade övergångsställena med trafiksäkerhetshöjande åtgärder utan att inkräkta alltför mycket på fordonstrafikens Framkomlighet.

Volvo CE har varit nummer ett på dumpermarknaden sedan introduktionen av den ramstyrda dumpern 1966, mycket tack vare hög kvalitet. I dag blir dock aktörerna allt fler samtidigt som de tar allt större marknadsandelar. Detta medför att konkurrenskraft och framåtsträvande blir allt viktigare inom dumperbranschen. Differentiallåsningsmekanismer är en vital del av dumperns drivlina. De ger maskinen egenskaper så som Framkomlighet, prestanda, verkningsgrad och komfort.

Performance of an intersection affects the total travel time in a traffic network. An intersection with good performance can easily be described by its contribution to lower travel time than in a comparable intersection. The travel time is of importance in the cost calculations when a specific intersection is to be chosen and designed. It is important to be able to make correct and precise performance calculations so that the cost calculations will not be incorrect. For that purpose the software Capcal, which is a traffic model for intersection analysis on performance, is used in Sweden.

I've been studying the entrance to Iittala Outlet in Vingåker with the purpose of finding a way to make the entrance more distinct and also increase the accessibility, the orientation and the availability. With interviews and notations as a method I've determined the extent of the problem and the motions of the visitors at the outlet area. With further support from previous research and litterature I've made a design proposal. The design proposal contains a relocation of the parkinglots that opens up visible walkways to Iittala Outlet..

This report is about how accessibility in Eskilstuna's central trade street Kungsgatan can be improved, based on my background as spatial configuration designer, and by Eskilstuna's residents' opinions. In this report I explain what methods I have used, and how I attained my results. The goal of this project was to create ideal accessibility in the central part of Kungsgatan in Eskilstuna. Since Fristadstorget was rebuilt, and since the city is growing in terms of housing and residents, accessibility will in the near future be even more limited for visitors than it is today. My design proposal is designed based on street conditions, residents' opinions and Eskilstuna's existing ideas..

1997 antog riksdagen propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället (prop.1996/1997:137). För att stödja landets kommuner i arbetet att nå upp till visionen tog Svenska Kommunförbundet fram trafikplaneringshandboken Lugna gatan 1998. I Luleå kommun fanns ett intresse att tillämpa analysmetoden ?Trafiknätsanalys?, som finns beskriven i Lugna gatan, för Luleå Centrum. Syftet med detta examensarbete är att å Luleå kommuns vägnar utföra analysen och med den som bas ta fram en geometrisk gatuklassificering för olika gatutyper.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.