Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade ämnena och vilken betydelse läraren och lärarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i årskurs nio från två olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade ämnena och att dessa till stor del påverkades av lärarens förhållningssätt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos läraren: pedagogisk förmåga, goda ämneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att påverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iårskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vadtidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras.

Vår intention med detta arbete är att undersöka möjligheten att integrera sångteknik och interpretation i sångundervisningen. Våra forskningsfrågor är följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?På vilket sätt påverkar sångteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvägagångssätt finns att tillgå för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sångpedagoger inom afrosång och erhållit deras åsikt om ämnet. Syftet och frågeställningarna i vår undersökning kan efter våra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sångteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom våra informanter ansåg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar är att genom en integrerad undervisning kan man med hjälp av interpretation hitta nya vägar till sångteknisk utveckling, på motsatt sätt kan tekniken påverka uttrycket.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål.Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara.Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ?ämnet?..

Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Genom en enkätundersökning bland lärare i grundskolans senare år undersökte vi i vilken utsträckning och hur lärare använder läromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lärande. Vi kan utifrån vår undersökning se en marginell skillnad i vilken utsträckning lärarna använder läroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lärare väljer själva vilket läromedel de vill använda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi påverkar valet..