Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande.Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande.Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv. Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses? Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys. Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015.

SAMMANFATTNING När våra elever är i femtonårsåldern ställs de inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under en mycket lång tid. Det är nu dags att välja ett gymnasieprogram där de ska tillbringa de kommande tre åren. Under dessa år kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär. Valet som de gör till gymnasiet kan därför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga människor har tänkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna när de ska välja ett gymnasieprogram, som lärare på fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi får elever som inte är intresserade av fordon till vårt program. Vad är det egentligen som påverkar eleverna när de gör sina val, är det reklam eller vårt stora medieutbud, har föräldrarnas yrkesval någon påverkan eller kanske kamraterna från den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frågeställning.

I och med att konkurrensen har ökat på marknaden har även reklamen och försök till påverkan från företagen ökat. På grund av att konsumenter överöses med massreklam, har det lett till att det har blivit svårare att övertyga konsumenterna om företagets produkter och image. Efter en företagskris kan det därför vara svårt att vinna tillbaka kundförtroendet. Uppsatsen belyser problemet hur ett företag skall marknadsföra sig efter en kris för att återupprätta sin image. Skandia har nyligen genomgått en krisperiod och syftet med undersökningen var att undersöka just vilka åtgärder Skandia vidtagit efter krisen gentemot sina kunder och allmänheten.

Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda doft som marknadsföringsfenomen?Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag.

Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrinär på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, menunder de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på denkraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsningpå att locka fler turister att besöka nöjesparken.Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sittsätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisternasöker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökningfungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sinmarknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresandeStockholmsturister.Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modellerskapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary.

Syftet med min studie har varit att skapa ökad insikt om vad som påverkar elever att söka till det Musikestetiska programmet. Jag har också velat bidra till ökad förståelse för elevers tankar och känslor generellt inför gymnasievalet och vilka yttre faktorer som kan tänkas påverka dem inför detta. Jag har tagit del av vetenskaplig forskning vad gäller problematik kring gymnasievalet rent generellt såsom: Påverkansfaktorer, stress, samt Studie- och yrkesvägledning (SYV). Jag har som forskningsmetod använt mig av kvalitativa intervjuer med sex elever vid Musikestetiska programmet ur årskurs tre vid en gymnasieskola. Jag har även intervjuat en Studie- och yrkesvägledare vid en högstadieskola.

I dagens samhälle blir människan utsatt för mer information än någonsin tidigare. Företagen konkurrerar om att just deras budskap ska nå fram till konsumenten för att skapa den påverkan som i slutändan resulterar i konsumtion och som företagen tjänar sina pengar genom.Företagen har inte bara problem att sticka ut bland all övrig marknadskommunikation, människor blir även allt bättre på att sålla ut den information de själva är intresserade av. En av de största svårigheterna i sin kommunikation har företagen fått med den generation som precis ska kliva in i vuxenvärlden, de som är födda mellan 1977 och 1994 vilka varit uppvuxna med en ständig ström av information. Denna generation kallas för generation Y och är individer som utvecklat ett kritiskt sätt att sålla bland information och i synnerhet traditionell reklam. Detta tvingar företagen att finna nya vägar för att kunna påverka denna kräsna generation som ses som en viktig framtida konsument.Denna uppsats hade därför som syfte att undersöka en ny möjlig väg för företagen att komma åt generation Y på varpå en frågeställning har upprättats som lyder: Hur kan generation Y påverkas av produktplacering i bloggar?Produktplacering i bloggar var av stort intresse att utforska då generationen består av de människor som är mest aktiv på sociala medier och som läser flest bloggar.

Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer relevanta, och spelmarknaden är högst aktuell i dagsläget. Denna rapport berör området spelansvar och vilket socialt ansvar spelbolag tar. Sverige idag har en reglerad spelmarknad, men genom spel på internet finns det möjlighet att spela på flera olika aktörer. I detta arbete undersöks Svenska Spels förebyggande arbete på nätet mot spelmissbruk gentemot en utomstående aktörs arbete, Betsson. Frågeställningen som rapporten bygger på är:- Hur kan spelbolag idag arbeta mot förebyggandet av spelrelaterande problem?Detta med syfte att få en insikt i spelmarkaden och aktörernas bevarande av folkhälsan.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer.

Primad information är lättare tillgängligt i minnet och kan således lättare bli igenkänt. Förutsättningar för priming är bland annat subliminal perception, mål, tillförlitlighet, icke vaksamt och icke vanemässigt. Studiens syfte är att få bredare förståelse gällande subliminal primings påverkan. Frågeställningen var om kunder i en affär kan manipuleras, primas, till att ta en specifik kulör på plastpåse vid kassan samt om det finns någon könsskillnad vid effekten av priming. Deltagarna var 490 kunder, varav 333 män.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrån relevanta teorier, beskriva, analysera och jämföra marknadsföringen av och genomslaget hos två konsertserier på Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig åt utifrån olika faktorer, är analysobjekten valda med tanke på deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The Critic´s Choice" är fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" är tre konserter inom singer/songwriter-genren. Då internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag också tittat närmare på hur produktions- och marknadsenheterna förhåller sig till varandra. De teoretiska utgångspunkterna är således hämtade ur forskningsområdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen använder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig främst på enskilda intervjuer med fem anställda på Kulturhuset: de båda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som är marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmänt råder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn på marknadsföring.