Sökresultat:
786 Uppsatser om Framgćngsrik reklam - Sida 45 av 53
#Godaremat : En studie om hur en reklamkampanj för ett ekologiskt varumÀrke kan utformas
Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan anvÀndas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har anvÀnt de kunskaper vi fick till att sammanstÀlla en reklamkampanj Ät uppdragsgivaren Zest som Àr en ekologisk matbar i Karlstad. MÄlet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var bÄde visuellt attraktiv och kunde nÄ ut till tÀnkbara kunder pÄ bÀsta sÀtt grundades kampanjen i bÄde teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi anvÀnde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.
Betalar du för en tygbit eller en kÀnsla? : vad Àr det konsumenter efterstrÀvar vid köp av klÀder?
I det samhÀlle som vi lever i idag, konsumerar vi inte enbart för att tillfredstÀlla det grundlÀggande behov som alla mÀnniskor har; vÀrme, mat, vatten. Konsumtionen har idag övergÄtt frÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, intresse, en form av njutning. Vi utsÀtts dagligen för reklam och media som berÀttar för oss vad som Àr det senaste och hur vi ska se ut. Detta Àr nÄgot som pÄverkar oss alla, men vi kan se det extra tydligt i den lite yngre generationen, tonÄringar och uppÄt.Denna rapport har för avsikt att utreda vad det Àr för behov som frÀmst ungdomarna försöker tillfredstÀlla genom sin konsumtion av klÀder. NÀr vi inte handlar klÀder endast för att hÄlla oss varma, vad Àr det dÄ som gör att vi handlar? Jo, det Àr pÄ grund utav det metavÀrde som varumÀrkena laddas med.
Marknadskommunikation Inom Offentlig Sektor ? Att positionera en stad
Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.
Etanolkommunikation - hur budskap, kanal och mÄlgrupp har fört fram ett hÄllbart drivmedel
Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007.
Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.
KÀra dagbok. Hur gÄr det till nÀr man tar guld? : InnehÄllsanalys av Spendrups reklamkampanj
This is a case study of the advertising campaign ?Guld till alla? (Gold to Everyone) embarked upon by Spendrups Bryggeri AB in a bid to promote Norrlands Guld, during the period 2004. The approach used by Spendrups will be compared with theories about communication planning, communication strategies, target group definition and how to create effective advertising. The main purpose of the comparison is to find which central elements that made the campaign successful. The method we have chosen to use is an explanative content analysis with influences from the dialogue analyse.?Guld till alla? was suppose to be an massive and coherent campaign which was to be integrated with large sports events, such as the Ice Hockey World Championship, UEFA European Championship and the Summer Olympic Games, that all took place the year 2004.
Och nu blir det reklamfilm, igen! : En jÀmförande studie av Riksdagspartiernas valfilmer till Riksdagsvalen 2010 och 2014
Problemformulering och syfte: Första gÄngen de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. DÄ tv Ànnu Àr ett av de starkaste medierna Àr det ett effektivt sÀtt för partierna att nÄ ut med sina budskap. DÀrför Àr det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling dÄ vi nu har tvÄ Riksdagsval bakom oss dÀr valfilmer har sÀnts i tv. Genom att undersöka filmerna pÄ djupet Àmnar vi ta reda pÄ hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga vÀljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumÀrke.Teori: I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn den politiska kommunikationen som grund och dÀrefter gjort djupdykningar i sÄvÀl varumÀrkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har anvÀnt tvÄ kvalitativa metoder i vÄr studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valÄr 2010 samt 2014.
"Women's best beautiful" will never be good enough : En retorisk och semiotisk analys av fyra reklamfilmer för skönhetsprodukter.
Title: Women's best beautiful will never be good enough: a rethoric and semiotic analysis of four advertisements for beauty products.Because of the medias central role in peoples lives in the modern society we today live in, they have become a reference in peoples processes of making sence of their subsistences and environments. Commercial companies also want to present an as good image as possible of them towards the recipients through their marketing. Both parts can lead to a distorted picture of the real och everyday and norms and ideals easily form, for example about the correct way a woman should act and be, as the media affect which references should be made available for society.The purpose of this thesis is to examine how four advertisements for beauty products produce ideals and norms of beauty as well as construct and reconstruct femininity through the ways women are represented. The study will also contain the question about how rethoric and semiotic tools are used to strengthen the messages and sell the products. The following questions will be answered within this study:How is femininity being represented in the advertisements?How can the advertisements contribute to the creation of ideals and norms of beauty? How do the companies use rethoric and semiotic tools in the four advertisements to sell their products and/or strengthen their brands?The study will be executed with a qualitative rethoric and semiotic analysis and the theories applied to it are Mediatization theory, Envisionment theory as well as a theory about gender and femininity.   The foremost results of this study has been that women are represented as constantly striving towards a better beauty to be able to also feel better about themselves, gain better self-esteem and to have more fulfilled and successful lives.
Att skapa innovation : En kvalitativ studie av organisatoriska faktorers pÄverkan för innovativa processer
Studien ?Att skapa innovation? Ă€r en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers pĂ„verkan för frĂ€mjandet av innovativa processer samt att besvara frĂ„gestĂ€llningen ?Hur skapas framgĂ„ngsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses frĂ€mst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvĂ„stegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgĂ„ngsrika reklam- och kommunikationsbyrĂ„er genom Regi och Dagens Industris rankning ?Ă
rets byrÄ?.
Medieval, budgetering och schemalÀggning för butikens marknadsföring
MÄnga butiker har idag problem med att fördela sina marknadsföringsmedel. Ofta sÀnder de ut stora mÀngder reklam men har svÄrt att veta om deras marknadskommunikation fÄr nÄgot genomslag eller inte. Denna uppsats behandlar de delar av marknadsföringen som butiker kan ta hjÀlp utav för att bÀttre veta hur de kan fördela sina marknadsföringsmedel. Syftet med detta arbete var att beskriva hur butiker med hjÀlp av utformning av mediebudget och medieschemaplanering bÀttre kan fördela sina reklampengar och vidare försÀkra sig om att dessa investeringar i sin marknadskommunikation uppmÀrksammas av mÄlgruppen och i slutÀndan resulterar i en ökad försÀljning. Vi hade Àven som syfte att upprÀtta en egen mediebudget och ett eget medieschema.
Vad kvinnor vill ha - Hur tÀnker kvinnor eller inte tÀnker vid shopping
Shopping har genom tiderna alltid varit en kvinnlig syssla. Det var shoppingen som fick hemmafrun ut ur hemmet. Men tiderna förÀndras och i dag anvÀnds shopping som en social aktivitet mÀnniskor emellan. Dagens utbuds och informationsöverskott har lett till större förvirring bland konsumenterna. Ingen behöver sjÀlv lÀngre söka upp informationen, den kommer till dig.
En eventstudie om aktiemarknadens acceptans av Big bath
Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.
Homosexuella mÀns kroppsuppfattning
Bakgrund: Under mÄnga Är har kvinnors kroppsideal kopplats ihop med smala modeller och kÀndisar inom reklam och media. Problemet har nu blivit vanligare bland mÀn ocksÄ. MÀnnen blir nu matade med vÀltrÀnade, avklÀdda manskroppar i samma utstrÀckning som kvinnorna blir matade med det kvinnliga kroppsidealet. Maskuliniteten har bÄde sexualiserats och feminiserats. MÀnnens ideal har under senare Är blivit mer inriktat pÄ muskler, v-form och platt mage med lite kroppsfett.
Kommun 2.0 : En studie av Uppsala kommun och Tierps kommuns anvÀndande av sociala medier
Title: Brand evolving in identity shaping TV commercial ? a quantitative study of Gevalias commercial movies over time. (VarumÀrkesutveckling i identitetsskapande tv-reklam ? en kvantitativ studie av Gevalias reklamfilmer över tid) Number of pages: 35 Author: Julia Garellick Lindborg Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communications studies C Period: Autumn of 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose: The purpose of the study has been to investigate in what ways the concept of success is constructed in Gevalia?s TV commercials with the theme ?unexpected visit?. Eight identity evolving variables have been chosen to measure variations in the pattern of the unexpected visit in order to understand the essence of time.
AvdragsrÀtten för sponsring vid PR- och marknadsföringsutgifter
Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.
En undersökning om ARU-certifikatet pÄ reklambyrÄer i Malmö
För att fĂ„ lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyrĂ„er Ă€r det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) Ă€r en certifiering som bland annat innebĂ€r en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstĂ€mpel. De personer som gĂ„tt ARU-utbildningen kĂ€nner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och fĂ„r den rĂ€tta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet pĂ„ en reklambyrĂ„. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyrĂ„er som arbetar med reklam pĂ„ ett professionellt sĂ€tt. ĂndĂ„ Ă€r det endast tio av dem som Ă€r ARU-certifierade.
FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för arbetet Àr: pÄ vilket sÀtt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrÄ i Malmö? Varför Àr inte fler reklambyrÄer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det Àr endast tio reklambyrÄer som Àr ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det Àr bÀttre att ha ett ARU-certifikat.
För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod genomförts.