Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad eleverna pÄ gymnasiet anser vara viktigast att lÀra sig inom historieÀmnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har förÀldrar med förgymnasial utbildning, förÀldrar med gymnasial utbildning och förÀldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och tvÄ samhÀllsvetenskapliga klasser. En jÀmförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen frÄn 1995 och Sture LÄngströms undersökning frÄn 2000. Resultaten frÄn min undersökning och de andra pekar pÄ att eleverna anser att det Àr viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

ABSTRACTDet talas om livslÄngt lÀrande och att kunna lÀsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhÀlle vi ska leva och verka i. FrÄgan kan stÀllas om vad det livslÄnga lÀrandet innebÀr och vad som krÀvs av skola och samhÀlle. BÄde internationella och nationella undersökningar visar att lÀs- och skrivkunskaper hos elever som gÄr i svensk skola Àr i en nedÄtgÄende spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera pÄ varför det Àr sÄ och vad som mÄste göras för att vÀnda spiralen uppÄt sÄ att det ökar igen.Genom den hÀr kvalitativa undersökningen har mÄlet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lÀrande i relation till Àmnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlÀttar och som Àr en framkomlig vÀg till lÀs och skrivinlÀrning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser pÄ pedagogen, arbetssÀttet, miljön, material och kamraterna.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Syftet med mitt arbete var att undersöka attityder till hemlÀxor. Detta ur bÄde lÀrares och elevers perspektiv. I min bakgrund har jag anvÀnt mig av forskningslitteratur som be-handlar hemlÀxor bÄde i allmÀnhet samt ur ett lÀrar- respektive elevperspektiv. Under-sökningen genomfördes med pedagoger verksamma i Ärskurs 4 samt deras elever i samma Ärskurs. Till min undersökning valde jag att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna konstruerades i nÀra anslutning till de tre attitydkomponenterna den kognitiva, affektiva och handlingsbenÀgna delen.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Att undersöka möjligheterna att Ästadkomma elevdemokratisering genom ett elevrÄd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans vÀrdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rÀttigheter att bli hörda, att organisera sig och att pÄverka sin vardag. Det Äligger lÀraren att och föra över demokratiska vÀrderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. ElevrÄdet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsÄr. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgÄngspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för flersprÄkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrÄn ett lÀrarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. VÄr analys utgÄr ifrÄn följande forskningsfrÄgor:- Hur framtrÀder sambandet mellan skolprestation och flersprÄkighet i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder lÀrares arbete med och uppfattningar om flersprÄkiga elever i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder flersprÄkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?Vi anvÀnder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar pÄ vÄra frÄgor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flersprÄkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trÀtt fram kan sammanfattas som att de flersprÄkiga eleverna inte presterar pÄ samma nivÄ som de ensprÄkiga, svenska eleverna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lÀrmiljö i arabiska som Modernt sprÄk. Med lÀrmiljön avsÄgs faktorer sÄsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och lÀromedel. Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstasprÄk Àr arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som lÄg tidigt pÄ dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen dÄ tidsbegrÀnsade skolprojekt inkrÀktade pÄ tiden. En timmes lektion i veckan var tillrÀckligt tyckte de flesta eleverna, men tvÄ av dem hade gÀrna sett att de fÄtt tvÄ lektioner per vecka för att kunna lÀra sig mer. NÀr det gÀllde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgÄng till utrustning.

BAKGRUND: Efter 25 Är som lÀrare inom vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var frÄn ?katederhÄllet? och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehÄller dels en enkÀtundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas sjÀlvbild, sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och livskvalitet pÄverkades av studierna pÄ Komvux och om det fanns nÄgra könsskillnader i resultaten.METOD:Studien Àr genomförd pÄ kommunala vuxenutbildningen i BorÄs. Undersökningen Àr utförd genom en kvantitativ metod.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och analysera nÄgra uppfattningar av den skrivna textens utformning i ÄtgÀrdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och tvÄ lÀrare som alla företrÀder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade ÄtgÀrdsprogram, tre frÄn vardera skola.Resultatet utifrÄn intervjuutsagorna visar att det förekommer bÄde likheter och skillnader nÀr det gÀller respondenternas uppfattningar om hur och för vem ÄtgÀrdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhÄller vikten av att bÄde elev och vÄrdnadshavare nÀrvarar nÀr ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i frÄga om yrkesansvar för rektorer respektive lÀrare.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar pÄ att undervisningen inte Àr till belÄtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehÄll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolÄren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kÀnnas meningsfull för eleverna Àr av intresse i studien. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med enkÀter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.