Sök:

Sökresultat:

21466 Uppsatser om Framćtdrivning - Sida 19 av 1432

GPS och Maskinstyrning: Framtagning av modeller i projektering

Detta examensprojekt Àr en fördjupning i anvÀndandet av tekniken maskinstyrning i ett tidigare skede i projekten som utförs av LKAB. Det innebÀr att man redan i projekteringen gör fÀrdigt modeller för eventuella schakter och fyll som sedan kan anvÀndas av entreprenörerna vid anlÀggning. Idag görs modellerna av entreprenören först nÀr de fÄr handlingen till arbetet som skall utföras och dÄ Àr det oftast tidsnöd för att fÄ igÄng arbetet och det blir hög press pÄ mÀtansvarig att ta fram modeller för maskiner som sedan skall börja fylla eller schakta.Detta projekt granskar och intervjuar personer i branschen om det skulle finnas nÄgon nytta med att ta fram modeller redan i projekteringsfasen..

Autotving : Utveckling av en ny typ av enhandstving

DÄ hantverkare jobbar ensamma behövs ofta en extra arm. Dagens enhandstvingar Àr inte optimala att hantera med endast en hand. I detta projekt har dÀrför ett underlag för en ny typ av enhandstving arbetats fram. Arbetet avgrÀnsades till princip- och primÀrkonstruktion.Resultatet Àr en tving som i mycket liknar tvingarna pÄ marknaden idag. Skillnaden Àr att de bÄda kÀftarna dras ihop med hjÀlp av gummiband innan den slutliga förspÀnningen sker.

"...det gÀller att kunna knepen" datorstöd för kunskapsutbyte och lÀrande inom ett tekniskt arbetslag

Denna rapport behandlar en fÀltstudie genomförd pÄ en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning pÄ konceptuell nivÄ arbetas fram. Metoder och synsÀtt för fÀltstudien beskrivs samt relationer till forskningsomrÄden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en Äldrande personalkÄr dÀr kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt pÄ önskelistan hos personalen.

Naturfibrer, flÀtningar och formsprÄk : Att ta fram en fÄtölj i flÀtad naturfiber med fokus pÄ materialval och flÀtningsteknik

Det hÀr examensarbetet handlar om olika flÀtningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hÄllbar kombination som gÄr att anvÀnda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltsÄ abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögrÀs. Till detta har jag valt att jÀmföra olika typer av glesa flÀtningar, dels pÄ grund av att mÄnga sittmöbler idag Àr tÀtt flÀtade, och att jag vill hitta ett annat uttryck Àn det. Dels för att glesa flÀtningar innebÀr en mindre materialÄtgÄng och ger möbeln en lÀtt och luftig karaktÀr.Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, dÀr jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fÄtölj i flÀtad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gÄ vidare med hampa, sjögrÀs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flÀtningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjÀrt.Till sist har jag kommit fram till att mÄnga fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och sÄ Àven mÄnga olika flÀtningar.

A/B-testning av Mikrotransaktioner

Mikrotransaktioner Àr en stor del av dagens internethandel. Det anvÀnds flitigt pÄ bÄde websidor och i datorspel. Denna rapport tar upp hur ett företag eller en privatperson kan, genom A/B-testning, testa vilken transaktionstyp som Àr bÀst för just deras applikation. Problemet Àr att det finns mÄnga olika transaktionstyper att vÀlja mellan och att det inte finns nÄgot bra sÀtt att fÄ fram vilket som Àr det bÀsta för just din applikation. För att försöka hitta den optimala transaktionstypen utnyttjades en testapplikation med olika transaktionstyper.

Ekologisk trÀningskonfektion

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Motivation till ett rökfritt liv : En undersökning om vad som motiverar en grupp svenska ungdomar till att sluta röka

Att sluta röka Àr inte en lika lÀtt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för varför rökare vill lÀgga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrÄn en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 Är. För att fÄ en ytterligare fördjupad förstÄelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förÀndringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var pÄverkade av inre eller yttre motivation.

PresentationsgrÀnssnitt för statistik och historik

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gjordes för ÅF, som Ă€r ett teknikkonsultföretag. MĂ„let med examensarbetet var att ta fram förslag pĂ„ grafiska representationer för att presentera statistik och historik för en av ÅF egentutvecklad compliance-programvara vid namn EASY. Examensarbetet bestod av tre delar:* Att lĂ€ra sig EASY, hur det Ă€r uppbyggt och utvecklingsverktyget som anvĂ€nds.* Att ta fram förslag pĂ„ statistik och historik att presentera och göra en analys av vilka grafiska representationer som Ă€r lĂ€mpliga.* Att göra en demonstrationssida som visar vĂ„ra förslag.I rapporten beskriver vi EASY, analysen av vilka grafiska representationer som valts ut och det slutliga resultatet av arbetet som Ă€r en demonstrationssida dĂ€r de grafiska representationer Ă€r upplagda..

Vargen kommer! : En etisk analys av synen pÄ djurens moraliska stÀllning

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera den grÀnsdragning som görs mellen mÀnniska och djur ifrÄga om hur man rÀknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som bestÄr av de individer man anser förtjÀnar moralisk hÀnsyn. Eftersom den vanligaste synen pÄ den moraliska gemenskapen Àr att den bestÄr av mÀnniskor, medan djur stÄr utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag gÄr dÀrmed igenom hur man kan vÀrdera liv och vad som förvÀntas av en individ för att hon ska fÄ rÀknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar sÀrskilt förmÄgors betydelse och fÄr fram att dessa inte rÀcker till som kriterium för att nÄgon ska fÄ rÀknas moraliskt.

Sociala fÀrdigheter stÄr högt i kurs - En kvalitativ studie om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan

Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Tryggheten i skolan ? sambandet mellan trygghet och inlÀrning

I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten pÄverkar inlÀrningen och hur gruppens inlÀrning pÄverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten Àr grundlÀggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bÀttre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssÀtt dÀr eleverna kÀnner sig trygga, vi behöver hjÀlpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlÀrning inte ska pÄverkas av att de Àr otrygga. Vi har kommit fram till att inlÀrningen pÄverkas om man inte Àr trygg i sig sjÀlv..

Dags att vÀnda blad för monarkins fasad : Putsarbeten pÄ Stockholms slott

Restaureringsarbetet av den gotlÀndska sandstenen pÄ Stockholms slott har pÄbörjats under vÄren 2011. I den första etappen Àr det sandstenen pÄ norra LogÄrdsflygelns norra och östra fasad som restaureras och detta kommer medföra skador pÄ de putsade ytorna. Innan arbetena startade var putsen i gott skick med tanke pÄ sin Älder Àven om en del ballast var framtvÀttad i ytan.I och med de skador som kommer att uppstÄ har det blivit aktuellt att ta fram ett putsbruk för lagning. Lagningsbruket som vi tagit fram genom detta examensarbete stÀmmer med den befintliga putsen i kulör, struktur, Äldringsegenskaper, Äldringsgrad och tekniska egenskaper.För framtagningen av lagningsbruket har vi studerat de tvÄ originalrecept som anvÀnts vid putsningen av fasaden. Vi har Àven utfört laborationer med de material som ersÀtter originalmaterialen dÄ de inte i dag finns pÄ marknaden.Under laborationerna har vi genom siktning bestÀmt den befintliga putsens ballasttyp, fraktioner och fördelning.

Arbetsterapeutisk fallprevention för Àldre individer: En litteraturöversikt

Syftet med denna studie var att utifrÄn en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska fallpreventioner för Àldre individer och bedöma de inkluderade studiernas vetenskapliga bevisvÀrde. En litteratursökning utfördes med i förhand utvalda sökord och sökordskombinationer i olika databaser. UtifrÄn abstrakten valde författarna att inkludera de studier som uppfyllde de pÄ förhand uppsatta inklusionskriterierna. De studier som inkluderats lÀstes igenom av bÄda författarna upprepade gÄnger och analyserades för att fÄ fram studiernas vetenskapliga bevisvÀrde och en sammanstÀllning av vilka arbetsterapeutiska fallpreventioner som utförts. Dataanalysen resulterade i tre olika huvudgrupper av de utförda interventionerna i förhÄllande till Kielhofners (2008) indelning pÄ miljö- och individnivÄ.

EnergikartlÀggning enligt ISO 50001 : En kartlÀggning av en industrianlÀggning för betong

Den hĂ€r rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete pĂ„ energiingenjörsprogrammet pĂ„ Högskolan i Halmstad under vĂ„ren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB FĂ€rdig Betong samt ÅF Infrastructure AB i Göteborg.Syftet med projektet Ă€r att undersöka energibesparingspotentialen hos AB FĂ€rdig Betongs produktionsanlĂ€ggning pĂ„ Ringön i Göteborg.Projektet har inneburit en energikartlĂ€ggning av en industriell produktionsanlĂ€ggning för lösbetong. UtgĂ„ngspunkt för energikartlĂ€ggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med mĂ„lsĂ€ttningen att ta fram en teknisk energikartlĂ€ggningsrapport i enlighet med standarden.AnlĂ€ggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mĂ€tningar har genomförts för att ta fram indata som berĂ€kningsunderlag. Genom berĂ€kningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram.Den totala energibesparingspotentialen för anlĂ€ggningen innebĂ€r en besparing pĂ„ 223 MWh av anlĂ€ggningens totala energianvĂ€ndning pĂ„ 857 MWh Ă„r 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %.AllmĂ€nna slutsatser Ă€r bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvĂ€rmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer lĂ„ngsiktigt energiperspektiv behövs i anlĂ€ggningen.Energibesparingsmöjligheterna för anlĂ€ggningen Ă€r mycket goda och investeringskostnaderna Ă€r i allmĂ€nhet lĂ„ga..

Verklighetsbaserad matematikinlÀrning ur ett lokalt
perspektiv

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->