Sök:

Sökresultat:

21481 Uppsatser om Framćtblickande riskpremie - Sida 21 av 1433

Sociala fÀrdigheter stÄr högt i kurs - En kvalitativ studie om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan

Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Tryggheten i skolan ? sambandet mellan trygghet och inlÀrning

I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten pÄverkar inlÀrningen och hur gruppens inlÀrning pÄverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten Àr grundlÀggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bÀttre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssÀtt dÀr eleverna kÀnner sig trygga, vi behöver hjÀlpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlÀrning inte ska pÄverkas av att de Àr otrygga. Vi har kommit fram till att inlÀrningen pÄverkas om man inte Àr trygg i sig sjÀlv..

Dags att vÀnda blad för monarkins fasad : Putsarbeten pÄ Stockholms slott

Restaureringsarbetet av den gotlÀndska sandstenen pÄ Stockholms slott har pÄbörjats under vÄren 2011. I den första etappen Àr det sandstenen pÄ norra LogÄrdsflygelns norra och östra fasad som restaureras och detta kommer medföra skador pÄ de putsade ytorna. Innan arbetena startade var putsen i gott skick med tanke pÄ sin Älder Àven om en del ballast var framtvÀttad i ytan.I och med de skador som kommer att uppstÄ har det blivit aktuellt att ta fram ett putsbruk för lagning. Lagningsbruket som vi tagit fram genom detta examensarbete stÀmmer med den befintliga putsen i kulör, struktur, Äldringsegenskaper, Äldringsgrad och tekniska egenskaper.För framtagningen av lagningsbruket har vi studerat de tvÄ originalrecept som anvÀnts vid putsningen av fasaden. Vi har Àven utfört laborationer med de material som ersÀtter originalmaterialen dÄ de inte i dag finns pÄ marknaden.Under laborationerna har vi genom siktning bestÀmt den befintliga putsens ballasttyp, fraktioner och fördelning.

Arbetsterapeutisk fallprevention för Àldre individer: En litteraturöversikt

Syftet med denna studie var att utifrÄn en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska fallpreventioner för Àldre individer och bedöma de inkluderade studiernas vetenskapliga bevisvÀrde. En litteratursökning utfördes med i förhand utvalda sökord och sökordskombinationer i olika databaser. UtifrÄn abstrakten valde författarna att inkludera de studier som uppfyllde de pÄ förhand uppsatta inklusionskriterierna. De studier som inkluderats lÀstes igenom av bÄda författarna upprepade gÄnger och analyserades för att fÄ fram studiernas vetenskapliga bevisvÀrde och en sammanstÀllning av vilka arbetsterapeutiska fallpreventioner som utförts. Dataanalysen resulterade i tre olika huvudgrupper av de utförda interventionerna i förhÄllande till Kielhofners (2008) indelning pÄ miljö- och individnivÄ.

EnergikartlÀggning enligt ISO 50001 : En kartlÀggning av en industrianlÀggning för betong

Den hĂ€r rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete pĂ„ energiingenjörsprogrammet pĂ„ Högskolan i Halmstad under vĂ„ren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB FĂ€rdig Betong samt ÅF Infrastructure AB i Göteborg.Syftet med projektet Ă€r att undersöka energibesparingspotentialen hos AB FĂ€rdig Betongs produktionsanlĂ€ggning pĂ„ Ringön i Göteborg.Projektet har inneburit en energikartlĂ€ggning av en industriell produktionsanlĂ€ggning för lösbetong. UtgĂ„ngspunkt för energikartlĂ€ggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med mĂ„lsĂ€ttningen att ta fram en teknisk energikartlĂ€ggningsrapport i enlighet med standarden.AnlĂ€ggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mĂ€tningar har genomförts för att ta fram indata som berĂ€kningsunderlag. Genom berĂ€kningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram.Den totala energibesparingspotentialen för anlĂ€ggningen innebĂ€r en besparing pĂ„ 223 MWh av anlĂ€ggningens totala energianvĂ€ndning pĂ„ 857 MWh Ă„r 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %.AllmĂ€nna slutsatser Ă€r bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvĂ€rmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer lĂ„ngsiktigt energiperspektiv behövs i anlĂ€ggningen.Energibesparingsmöjligheterna för anlĂ€ggningen Ă€r mycket goda och investeringskostnaderna Ă€r i allmĂ€nhet lĂ„ga..

Verklighetsbaserad matematikinlÀrning ur ett lokalt
perspektiv

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

FriskvÄrd - en lönsam satsning : En studie av FRAM-kursen

Arbetsmiljön och sÀttet vi arbetar pÄ har kommit att förÀndras drastiskt med ökade sjukskrivningar och arbetsskador som följd. Produktiviteten hos en anstÀlld Àr beroende av hur han eller hon mÄr fysiskt och psykiskt. För att rÄda bot pÄ dessa allvarliga problem satsar de flesta företag pÄ nÄgon typ av friskvÄrd. Den hÀr uppsatsen handlar om en kurs som ges av SolstahÀlsan AB och som heter FRAM-kurs. FRAM stÄr för att förebygga, rehabilitera, aktivera och mÄlstyra.

Handledningens effekter : pedagogers reflektioner pÄ grupphandledning

I denna rapport undersöks pÄ vilka sÀtt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfÀllena har givit dem. Vi har Àven undersökt vad det Àr i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vÄr undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen Àr fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagoger kÀnner en stark mÄ bra-kÀnsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfÀllen.

Metodstudier vid mobiltelefonanvÀndning - En metodstudie med hemmet som anvÀndningsomrÄde

Mobiltelefoner Àr nÄgot som nÀstan alla har tillgÄng till idag. Samtidigt ökar helatiden anvÀndningsomrÄdena pÄ just mobiltelefoner. Nya modeller kommer stÀndigtoch i takt med detta ökar Àven funktionaliteten av dem. Det Àr idag möjligt attutföra en rad andra saker Àn att endast ringa och skicka SMS med hjÀlp av sinmobiltelefon. Olika personer anvÀnder sina telefoner pÄ olika sÀtt, olika mycketoch till olika saker och detta har studerats pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Kampen om historien : levande eller statlig historia i skolan?

Syftet med uppsatsen Àr dels att försöka se vilka frÄgor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fÄtt av regeringen se hur olika historielÀrare ser pÄ informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig pÄ att genom anvÀndandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och skolans vÀrld, mellan forskare pÄ vÄra universitet och historielÀrare ute pÄ vÄra skolor och det utifrÄn den debatt som uppstÄtt kring Forum för levande historias senaste uppdrag ? att belysa och informera om brott mot mÀnskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, Àr att utifrÄn mitt undersöknings-material kan det pÄvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och grund- och gymnasieskolan. PÄ frÄgan om man kan hÀrleda de olika inblandades agerande utifrÄn olika historiebruk, sÄ tror jag ocksÄ att jag har fÄtt fram att sÄ Àr fallet..

Hur bemöter pedagoger högpresterande barn i En skola för
alla

Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Ekologisk mat som ett verktyg

UtgÄngspunkten för vÄrt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat anvÀnds som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar Àmnets betydelse pÄ flera plan. I skolans verksamhet Àr det tÀnkt att Àmnet ska kunna anvÀndas för tolkning av de lokala och globala förhÄllandena i vÀrlden. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. PÄ fÀltet intervjuar vi verksamma lÀrare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur Àr.

Animation av frÀsverktyg

Arbetet inleddes med ett möte med Evonova dÀr projektet diskuterades. Företagets inledandetankegÄngar och idéer kring produkten framgick och arbetet pÄbörjades.Under arbetets gÄng följdes Fredy Olssons anvisningar i hur en teknisk rapport ska se ut. Alltinleddes med en brainstorm och kundundersökning. Kundundersökningens resultat mynnadeut i en kravprofil, till denna tillkom Àven Evonovas krav och önskningar. KravprofilenanvÀndes nÀr vi sÄllade ut lösningar frÄn brainstormen.Vidare anvÀnde vi oss av idéerna vi fÄtt fram och arbetade fram CATIA-modeller pÄ möjligaförslag.

KvalitetssÀkring vid upphandling av svetsatgods

Företaget Eco-Log Àr ett förhÄllandevis litet företag som tillverkar skördare och skotare. För attkunna hÄlla konkurrensmÀssiga priser har de lagt ut svetsningen pÄ underentreprenad och Àgnarsig sÄledes endast Ät konstruktion, montering och försÀljning av sina maskiner. PÄ senare tid harde upplevt att kvalitén hos ingÄende material hos svetsade detaljer har varierat pÄ ettorovÀckande sÀtt och ville sÄledes skÀrpa upp kvalitén till den högre nivÄn.Om man vÀljer att lÀgga ut svetsningen pÄ entreprenad Àr det viktigt att man utför en del ÄtgÀrderför att sÀkerstÀlla att man behÄller den kvalitet svetsfogarna krÀver. NÀr man dessutom vÀljer attlÀgga ut tillverkning pÄ lÄglönelÀnder Àr det Àn viktigare att tillverkningsunderlaget inte lÀmnarutrymme till fri tolkning som kan ge bristande kvalité som följd.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram inköpsrutiner som sÀkerstÀller att man fÄr den kvalitéman behöver, trots att tillverkningen sker externt.En provstruktur togs fram för att bedöma hur vÀl en underleverantör klarar att leverera ettacceptabelt resultat. DÀrtill vidareutvecklades en checklista med kontrollfrÄgor som antyder omsvetsverkstaden har den utrustning och ordning som krÀvs för att bedriva kvalitativ svetsning.Slutligen togs ett betygssystem fram som möjliggör att utvÀrdera olika underleverantörer iförhÄllande till varandra, baserat pÄ Eco Logs tidigare erfarenhet av dessa leverantörer..

En beslutstödsmodell för övergÄng till Visual Basic 2005 - Vilka faktorer pÄverkar valet?

Uppsatsen behandlar det problem som organisationer har stött pÄ nÀr de vill uppgradera sin utvecklingsmiljö och sin produkt till Visual Basic.NET. Uppsatsen identifierar vilka faktorer det Àr som pÄverkar valet av en övergÄng, positiva respektive negativa. Faktorerna ger organisationer en bÀttre inblick i problemet och hjÀlper dem att avgöra huruvida de ska göra en övergÄng eller ej. För att arbeta fram vÄra faktorer har vi valt att anvÀnda oss av ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt, som mynnar ut i en kvalitativ uppsats. Faktorerna bildar en modell över vad som pÄverkar valet av övergÄng samt hur.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->