Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt framförallt i vĂ€stvĂ€rlden. Barn som blivit överviktiga i tidig Ă„lder har tecken pĂ„ sjukdom i mĂ„nga organ och har större risk att förbli överviktiga och sjuka som Ă€ldre. Fetma hos barn pĂ„verkar livskvaliteten. Syfte: UtifrĂ„n aktuell forskning undersöka om sjuksköterskan kan hjĂ€lpa överviktiga barn och deras familjer. Metod: Uppsatsen Ă€r en litteraturöversikt med bĂ„de kvalitativa och kvantitativa artiklar som frĂ€mst söktes i databaserna Cinahl och Medline.

Undersökningen syftar till att fÄ svar pÄ frÄgor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, pÄ kommunal nivÄ i Malmö stad. Med fokus pÄ den fysiska planeringens roll stÀller jag följande frÄgestÀllningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel frÄn Malmö stad? hur hanterar man uteliggare pÄ kommunal nivÄ, med exempel frÄn Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer pÄ kommunal nivÄ för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel frÄn Malmö stad? Genom litteraturstudier, som stÄr för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frÄgestÀllningarna frÄn olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med SkÄnes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhÄll (Gatukontoret) i Malmö stad, stÄr tillsammans med observationer för undersökningens exempel frÄn Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Denna uppsats Àr en studie i huruvida spelfilmer kan sÀgas vara en pedagogisk metod eller underhÄllning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att ur bÄde pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frÄgan om film gynnar lÀrande och undervisning i religionsÀmnet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört bÄde en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer bland pedagoger och enkÀt bland elever. Vi har utgÄtt ifrÄn följande teman: attityd, förvÀntan, motivation, filmens tillÀmpning samt filmens fördelar och nackdelar.

Kvalificerade aktier i fĂ„mansföretag skall enligt bestĂ€mmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i bĂ„de inkomstslaget kapital och tjĂ€nst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlĂ„telse kan en företagsĂ€gare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlĂ„telser utgör skatteflykt vilket vĂ€cker frĂ„gan om nĂ€r ett generationsskifte av ett fĂ„mansföretag genom upprepad intern aktieöverlĂ„telse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen bestĂ„r av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit mĂ„ste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillĂ€mplig.

Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ aktiekursens reaktion pÄ annonsering av förvÀrv. Delsyftet Àr att se hur aktiekursen pÄverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen.Teori Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillÀmpas Àr den effektiva marknadshypotesen och signalteorin.Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvÀrv frÄn den svenska och amerikanska teknologibranschen. FörvÀrven granskas frÄn tre olikt lÄnga eventfönster och Àger rum efter finanskrisen 2008.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesförberedande gymnasieprogram?.

Mellan Ă„ren 1999-2001 satsade Sveriges regering sammanlagt 300 miljoner i ett projekt som kallades Anhörig 300. Pengarna skulle anvĂ€ndas av Sveriges kommuner som i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationer skulle arbeta för att utveckla stödet till anhörigvĂ„rdare. Avsikten med projektet var att uppnĂ„ en höjning av kvaliteten i stöd som kommunerna erbjuder anhörigvĂ„rdare. Älvsbyns kommun har fĂ„tt cirka 350 000 kronor beviljade frĂ„n Anhörig 300-projektet. I februari Ă„r 2006 startade Älvsbyn ett anhörigprojekt med mĂ„l att stödja anhörigvĂ„rdare.

Idag kan man hitta hĂ„rdrocksskivor i mĂ„nga butiker som ÅhlĂ©ns och COOP Forum. Dessutom kan man bestĂ€lla skivor över nĂ€tet frĂ„n företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt frĂ„n skivbolag.För hĂ„rdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hĂ„rdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmĂ€rksamhet och köpkraft. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns en hĂ„rdrocksestetik som omslagsartister bör anvĂ€nda för att nĂ„ hĂ„rdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i sĂ„ fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartlĂ€ggning enligt informationsdesignĂ€mnets principer.MĂ„lgruppen för arbetet Ă€r de som tar fram omslag till konsumentgruppen.Konsumentgruppen Ă€r de som köper hĂ„rdrocksskivor. Min metod bör kunna tillĂ€mpas pĂ„ andra omrĂ„den/mĂ„lgrupper/konsumentgrupper.Min frĂ„gestĂ€llning lyder: Finns det en hĂ„rdrocksestetik som omslagsartister mĂ„ste anvĂ€nda för att nĂ„ hĂ„rdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i sĂ„ fall beskrivas?I denna uppsats ser jag pĂ„ hĂ„rdrocken som en enda genre och avgrĂ€nsar min undersökning till cd-omslagens framsidor.

Ordbetydelsedisambiguering, att bestÀmma vilken betydelse av ett ord som gÀller i ett givet sammanhang, Àr en av sprÄkteknologins huvudutmaningar. Medan ordklasstaggning och informationssökning har nÄtt mycket anvÀndbara nivÄer Àr det fortfarande lÄngt kvar innan vi har hittat en metod som pÄ ett tillförlitligt sÀtt kan hjÀlpa oss att automatiskt ordbetydelsedisambi- guera digital text. I denna uppsats undersöker jag vilka metoder för ordbetydelsedisambiguering som finns, hur de fungerar, samt demonstrerar hur en praktisk implementation av en sÄdan metod gÄr till..