Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ varför mÀnniskor fotograferar nÀr de Àr pÄ fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra mÀnniskor? För att uppnÄ syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: ?Vad betyder egentligen festbilder för mÀnniskor ur ett socialt perspektiv??Metoden som valts Àr fokusgrupper.

Den hĂ€r rapporten beskriver ett examensarbete som fördjupat sig i rummet som informationsbĂ€rare. Studieobjektet var gĂ„rdsplanen till en nyförvaltad fastighet som ska skifta funktion frĂ„n Ă€ldreboende till företagslokaler och lĂ€genhetsboende. Arbetet skedde i samarbete med utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB och var förlagt i Östergarn pĂ„ östra Gotland. MĂ„let var att skapa en attraktiv och lĂ€ttorienterad miljö i anslutning till fastigheten. För att nĂ„ mĂ„let har teorier om bland annat miljöpsykologi, fĂ€rglĂ€ra och rumsdesign samt kvalitativa observationer, analyser och intervju anvĂ€nts.Resultatet blev ett förslag som innebĂ€r att den framförliggande gĂ„rdsplanen till fastigheten förĂ€ndras.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberÀttelsens och berÀttandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det Àr en metodologisk studie med strÀvan att fokusera pÄ livsberÀttelse, bÄde som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats pÄ min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberÀttelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgÄngspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvÀrldbegreppet, social konstruktionism, livsberÀttelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberÀttelse berÀttas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berÀttelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berÀttaren lever i..

Syftet med vÄr undersökning var att studera barns sociala vÀrld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua Ätta barn frÄn en andra/tredjeklass, vi intervjuade Àven klassens pedagog. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt omrÄde visar att det Àr viktigt att fÄ vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid gÄr Ät till att skapa och underhÄlla relationer. Det Àr Àven viktigt att skolgÄrdsmiljön Àr varierad och inspirerande och att barnen leker pÄ olika sÀtt i olika miljöer.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

I en tid dÀr allt fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder har syftet med denna studie varit att undersöka mÀnniskors grÀnsdragningar i det urbana och framför allt vilka grÀnsteknologier som omgÀrdar det egna bostadsomrÄdet. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har Charles Tillys (2004) teori om bestÀndig ojÀmlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgÄngspunkter. Det fall som studerats Àr TÀby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har grÀnsdragningar i kommunen med hjÀlp av Blakely & Snyders (1997) teori om Gated Communities jÀmförts med inhÀgnade bostadsomrÄdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation pÄ plats vilket lett fram till resultatet att det finns bÄde enande och Ätskiljande faktorer som omgÀrdar TÀby. Fysiska grÀnser har visat sig vara det geografiska avstÄndet och upplÄtelseformer och socialt har viljan av att bo nÀra familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster bÄde skapas och upprÀtthÄlls.

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för mÀnniskor och deras relation till musik, lÄttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker frÄn fyra olika studieomrÄden, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever pÄ samma omrÄde och att de under fritiden kommer i kontakt med, bÄde med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras dÀrför pÄ dessa akademikers förhÄllande till och anvÀndning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning anvÀnds för att förtydliga begrepp, jÀmföra likheter och skillnader med akademikernas svar..

Att produktion sker med hÀnsyn till mÀnniska och natur Àr viktigt för möbelföretaget KLONG. Detta har gett till följd att en ny kollektion av möbler utvecklats med fokus pÄ knock-down. Vilket innebÀr att produkten Àr anpassad och konstruerad pÄ ett sÄdant sÀtt att möbeln gÄr att plocka isÀr och sammansÀttningen av produkten kan ske sÄ nÀra slutkonsument som möjligt.Dessa produktionsförÀndringar fÄr inte pÄverka produkten negativt sÄ den förlorar sin identitet, möbelns formsprÄk ska uttrycka KLONG.Mitt arbete avser ett projekt dÀr utemöbler har utvecklats Ät KLONG utifrÄn krav pÄ bl.a. produktion, distribution och funktion.Projektet pÄbörjades genom att utföra en grundlig analys av KLONG och deras produkter. DÀrefter utvecklades via designprocessen en flexibel knock-down möbel som via sin design förmedlar KLONG samt uppfyller sin funktion och innehar miljösmart distribution och tillverkning. .

Teater VÀstmanland har pÄ senaste tiden inte kunnat fylla sinaförestÀllningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tÀnkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i VÀsterÄs som en potentiell kundgrupp för Teater VÀstmanland.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ ifall företag i VÀsterÄs Àrpotentiella kunder för vÄr uppdragsgivare Teater VÀstmanland. Vi ska ta reda pÄ orsakerna till varför företagen inte besöker teatern nÀrföretagen arrangerar personaltillstÀllningar, samt vad som skulle kunna fÄ dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i VÀsterÄs via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka anvÀndningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primÀra materialet för undersökningen Àr dÀrför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens dÀr "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den frÀmsta funktionen hos "ju" i denna sekvens Àr att skapa gemenskap och engagemang..

Patienter med diskbrÄck i lÀndryggen Àr en vanlig patientkategori som behandlas av fysioterapeuter. Symtomgivande diskbrÄck kan vara fysiskt och psykiskt pÄfrestande för patienter. Initialt behandlas de flesta konservativt med bland annat traktion och trÀning. Verkningsmekanism för dessa behandligar, effekt pÄ patientens symptom och evidensgrad Àr oklara. Det Àr viktigt att sammanstÀlla och vÀrdera behandlingsmetoder som anvÀnds av fysioterapeuter i klinisk praxis.Syftet med denna litteraturöversikt var att granska det vetenskapliga underlaget för traktions- och trÀningsbehandlingars effektivitet pÄ smÀrta, funktion och diskbrÄckets storlek vid lÀndryggsdiskbrÄck.Litteratursökningarna genomfördes i följande databaser: PubMed, Ebsco host, SweMed, Cochrane Collaboration och Scopus.

Syftet med denna studie Àr att förmedla insikt i hur funktionÀrsledarna kan leda föratt fÄ ideellt arbetande funktionÀrer att kÀnna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionÀrer Àr ovÀrderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstÄr under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionÀrerna som menar att de arbetar under orimliga förhÄllanden och för-bises av deras funktionÀrsledare.I denna studie framkommer det att det rÄder olika syn pÄ relationen mellan funk-tionÀrsledare och funktionÀrer. FunktionÀrer anser att funktionÀrsledare Àr förstressade och inte kan delegera och funktionÀrsledaren anser, i sin tur, att funktion-Àrerna inte har nÄgot intresse för att arbeta under festivalen dÄ de endast Àr ute efteren gratis biljett.Studien visar att det rÄder en omedvetenhet kring funktionÀrsledares ledarroll ochpÄ grund av det uppstÄr det ett bristfÀlligt ledarskap. FunktionÀrsledare bör, för attkunna reducera funktionÀrers missnöje, förstÄ funktionÀrers grundlÀggande driv-kraft till att arbeta pÄ festivalen; att deras arbete ska fÄ visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionÀr Àr att fÄ vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporÀra funktionÀrsledare 1 och temporÀra,ideella funktionÀrer2 ser pÄ ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vÀnder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporÀra ledare som arbetar med temporÀra,ideella funktionÀrer..

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgÄtt utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. FrÄgestÀllningarna handlade om att jÀmföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvÀrden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvÀrvade extremitetsskador och mellan kvinnor och mÀn. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delomrÄde Fysisk funktion och smÀrta i relation till övriga delomrÄden och övergripande domÀner samt samband mellan SF-36 sjÀlvskattning i relation till kön, Älder, typ av skada, ortstorlek, sysselsÀttningsgrad eller civilstÄnd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 mÀn, förvÀrvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). LivskvalitetformulÀret Short Form 36 (SF-36) och frÄgeformulÀr om demografisk data anvÀndes.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personalavdelningen i större svenska organisationer Àr organiserad och vilken deras viktigaste funktion Àr idag.TeoriFör att kunna analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt en teoretisk grund bestÄende av organisationsteori och HRM-teori (Human Resource Management). Dessa teorier har vi anvÀnt för att förstÄ organiseringen av personalavdelningen och dess funktion. Organisering och tröghet kan förstÄs som organisationes sÀtt att söka stabilitet och att Äterskapa tidigare mönster. Detta betyder inte att förÀnding inte sker men att det skapas motstÄnd mot den i organisationen. HRM-teori ser personalen som en resurs som man kan förÀndra genom mÄlstyrning.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgÄr frÄn sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, dÀr vi frÀmst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill fÄ en djupare förstÄelse för deras arbetssituation, har vi valt att Àven undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vÄr undersökning. DÀrefter inleds den teoretiska referensramen, dÀr vi framstÀller de teorier som hjÀlpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer.