Det finns fyra hörnpelare för gott Äldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsÀttning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad Àldre individer upplever bidrar till den egna hÀlsan och vÀlbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 Är. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ?kÀnsla av att ha tillgÄng till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som Àldre?: ?leva i en bra fysisk miljö?, ?kÀnsla av meningsfullhet? och ?kÀnsla av oberoende?.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad i den hÀstunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohÀlsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hÀstunderstödda terapin kan öka vÀlmÄende hos barn med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ metod tillÀmpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hÀstunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien frÄn tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hÀsten-, miljön- och terapeuten fyller i den hÀstunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

CivilsamhÀllet, bestÄende av en mÀngd ideella organisationer med social inriktning, Àr idag ett högst aktuellt forskningsomrÄde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna Àr en del av civilsamhÀllet och en vÀxande rörelse, sedan den första sÄg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hÀlsa skiljer sig anmÀrkningsvÀrt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvÀr och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket Àr nÄgra anledningar till tjejjourernas existens. Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser pÄ tjejjourers funktion och villkor.

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rĂ„dgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstĂ„r. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefĂ€r lika mĂ„ngaberĂ€knas ha sjukdomen oupptĂ€ckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela vĂ€rlden just nu. Ökningen kommer att fĂ„ stora hĂ€lsoekonomiska konsekvenserför olika lĂ€nders sjukvĂ„rd och samhĂ€llen. DĂ„ diabetes Ă€r en kronisk livslĂ„ng sjukdom krĂ€vsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pĂ„gĂ„ende utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrĂ„n aktuell forskning mellan Ă„ren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rĂ„dgivande funktion angĂ„ende egenvĂ„rd i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsĂ„r förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanstĂ€lldes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvĂ„rd inte Ă€r patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillrĂ€ckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens..

Abstrakt Tidigare har det gjorts Ätskillig forskning kring varför mÀnniskor vÀljer vÀgar som innebÀr destruktiva levnadssÀtt sÄsom missbruk och kriminalitet. VÄrt intresse vÀcktes dÄ vi insÄg att den forskning som gjorts kring vÀgen ut ur dessa destruktiva levnadsvanor Àr tunn. Vi ville genom vÄr studie undersöka vilka faktorer som pÄverkar och motiverar mÀnniskan till att lÀmna missbruk och kriminalitet bakom sig och undvika Äterfall. UtifrÄn Ebaughs modell kring exitprocesser med de stadier en individ genomgÄr dÄ hon bestÀmmer sig för att bryta upp med sina levnadsvanor har vi analyserat det material vi samlat in för att fÄ vÄr frÄgestÀllning besvarad:Vilka förhÄllanden bidrar till att individer avbryter missbruk och kriminalitet och kan undvika att Äterfalla i detta beteende? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har vi genom en kvalitativ studie intervjuat personer inom organisationen KRIS.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att dÀrigenom ocksÄ föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runinterpunktion framÄt. Undersökningens material bestÄr av runstensinskrifter frÄn danskt omrÄde och frÄn Götaland. Till viss del beskrivs interpunktionens form med hjÀlp av termer och metod lÄnade frÄn grafonomin. Studiet av interpunktionens funktion begrÀnsar sig frÀmst till en syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mÄn de syntaktiska grÀnsernas nivÄer bestÀmmer hur interpunktionen anvÀnds. Till viss del berörs Àven andra funktioner, till exempel textavgrÀnsning, med utgÄngspunkt i innehÄllet.

Inledning: Humor, glÀdje och skratt har varit lika framtrÀdande i det mÀnskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sÀgas om psykoterapin. UppmÀrksamheten pÄ humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begrÀnsad.FrÄgestÀllningar: Vilken betydelse har humor nÀr den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie Àr kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrÄn en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en kÀnsla av gemenskap, erbjuda förhÄllningssÀtt till döden samt skÀnka insikt.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

Detta Àr ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frÄgan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestÀmma och hur tÀnker barnens förÀldrar om utformningen?Syftet med undersökningen Àr att belysa barns rum hemma. Med utgÄngspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och pÄ sÄ sÀtt kan ocksÄ en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlÀngningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och lÄter barn vara medskapare av miljö. Det Àr viktigt att betona att det bara Àr en barnrumsdiskurs bland mÄnga.

Distriktssköterskan ska frĂ€mja hĂ€lsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. NĂ€stan alla barn i Sverige besöker BVC med sina förĂ€ldrar och en viktig del av barnhĂ€lsovĂ„rdens arbete Ă€r förĂ€ldrastöd. BVC nĂ„r inte alltid bĂ„da förĂ€ldrarna. Även om familjebilden idag Ă€r i förĂ€ndring dĂ€r pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling sĂ„ Ă€r det fortfarande frĂ€mst mammor som tar del av förĂ€ldrastödet pĂ„ BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förvĂ€ntningar pĂ„ och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom Ă€mnet behövs för att kunna stödja pappor i deras förĂ€ldraroll.

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Teater VÀstmanland har pÄ senaste tiden inte kunnat fylla sinaförestÀllningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tÀnkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i VÀsterÄs som en potentiell kundgrupp för Teater VÀstmanland.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ ifall företag i VÀsterÄs Àrpotentiella kunder för vÄr uppdragsgivare Teater VÀstmanland. Vi ska ta reda pÄ orsakerna till varför företagen inte besöker teatern nÀrföretagen arrangerar personaltillstÀllningar, samt vad som skulle kunna fÄ dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i VÀsterÄs via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.