Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen.

Enligt vår uppfattning är diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat ämne, både på grund av ämnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet är även att undersöka vad som styr lärares val av metod och innehåll i undervisningen.För att undersöka detta använder vi oss av en kvalitativ strategi där empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslärare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar på att praktiska och teoretiska metoder inte får lika stort utrymme i undervisningen. Vi har även funnit att det förekommer faktorer som styr lärarnas val av metod och innehåll i undervisningen och att vissa faktorer påverkar mer än andra.Slutsatser vi har kommit fram till är bland annat att det finns en mening med att använda varierade undervisningsmetoder. Att lärarnas syn på ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsämnet i vår studie inte skiljer sig anmärkningsvärt från vad lärare ansåg om detta i en Nationell utvärdering som gjordes för tio år sedan..

Tidigare forskning visar att det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Syftet med arbetet är att illustrera och utvärdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar på de naturliga talen från 0-20. Jag är montessorilärare och arbetar i en montessoriskola. Därför var det intressant att studera undervisningen på en montessoriskola. Den nationella läroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: ?   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer ? filmning av eleverna ? förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.

Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: ?   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer ? filmning av eleverna ? förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den?MetodFör att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Syftet med studien är att undersöka tio lärares inställning till laborativ matematik och om den skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp de undervisar.Under vår tid som lärarstudenter har vi reflekterat över att det vi lär och läser inte alltid stämmer överrens med det vi möter i verkligheten. När det gäller ämnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett läromedel. Vi har även sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir äldre. För att få reda på om våra erfarenheter stämde läste vi litteratur med fokus på laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens användning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare år..