Sedan några år tillbaka ha en ökad resistensutveckling hos flera av hästens parasiter mot antiparasitära medel konstaterats över hela världen. Då inga nya preparat finns att tillgå förespråkas restriktivitet med de preparat som idag fungerar och finns på marknaden. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har under perioden hösten 2005 till hösten 2008 haft ett övervakningsprogram för större hästbesättningar där provtagning skett vår och/eller höst för blodmask, spolmask och i vissa fall även bandmask. Avmaskning har sedan skett i besättningen enligt en riktad selektiv strategi och bara hästar med 200 EPG eller mer har avmaskats. Examensarbetet syftar till att utvärdera delar av detta övervakningsprogram samt jämföra avmaskningen övervakningsprogrammet med tidigare utförd rutinavmaskning.

Träd har alltid använts inom jordbruket och de senaste åren har de spelat en viktig roll i miljö- och klimatforskningen. Att integrera träd i jordbruket kan ha en mängd fördelar, såsom förbättrad jordstruktur och ökad avkastning. Östafrika är en av regionerna där man använder och forskar inom agroforestry. Delar av regionen har problem med svår torka, varför vattentillgången är en begränsande faktor inom jordbruket. Risken finns att trädens konkurrens med grödorna inte väger upp de fördelar som ett agroforestrysystem kan medföra.

Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten.Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län.

Grågåsen är en av de arter, bland de stora växtätande fåglarna, som orsakar skador inom jordbruket varje år. För att effektivt kunna bedriva ett skadeförebyggande arbete och därmed mildra konflikterna krävs kunskap om gässens ekologi. För att kunna förutsäga betestryck och styra gässen i landskapet är kunskaper om vad som styr gässens val av födosöksplatser viktiga. Denna studie, som genomförts vid Kvismaren i Närke och Hornborgasjön i Västergötland, fokuserade på att undersöka betydelsen av faktorer som kan påverka gässens åkerval. De faktorer som studerades var 1) avstånd till övernattningsplats, 2) fältets storlek och avstånd till skogskant, 3) mänsklig störning och 4) odlad gröda.

Severe acute respiratory syndrome (SARS) är den epidemi som 2003 spred sig från Guangdong provinsen i Kina till 26 länder runt om i världen. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS är ett utmärkt exempel på hur en dödlig sjukdom kan komma från ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjälp av vårt globaliserade samhälle. Viruset utsöndras med luftvägssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omständigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krävs direktkontakt eller nära kontakt mellan smittbärare och frisk individ för att sprida viruset vidare.

Several thousand years of human impact on the landscape in the form of cultivation is the reason to many nature- and culture values in the agricultural landscape today. Intensification and rationalization has led to vast monocultures and has forced many farms to close down. These trends have increased in the last years and constitute great threats to the values of the cultivation landscape. The purpose with the environmental objective A varied agricultural landscape is to protect these values. The environmental action plan of the municipality of Lund (LundaEko) 2006-2012 is built on the 16 national environmental objectives. The purpose with this paper is to put together material that the municipality of Lund can use in their work with modifying the local intermediate goals for the environmental objective A varied cultural landscape. The overall issue for this paper is ?What has happened with the state of the cultivation landscape in the municipality of Lund since LundaEko was approved in 2006?? The paper seeks to portrait the current conditions of the following fields: meadows and pastures, organic farming, exploitation threats to agricultural land, landscape elements with cultural values and species that are threatened.

I detta kandidatarbete undersöks förutsättningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i Stadsträdgården, Uppsala. Att värna om de ekosystemtjänster som biologisk mångfald medför ökar vår livskvalitet och ger staden ett hållbart klimat. En ekologisk utgångspunkt kan även medföra upplevelsemässiga och pedagogiska värden för parkens besökare samt en ökad förståelse för naturliga processer. Dock är Stadsträdgården Uppsalas finpark och ett välbesökt utflyktsmål för stadens invånare. Eftersom parkens säregna karaktär i detta avseende är viktig att bevara ligger uppsatsens fokus på att undersöka hur ett ökat främjande av arters livsmiljöer kan ske utan att påverka parkens karaktärer och sociala värden.

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.Syfte och frågeställningarSyftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.

Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera på varför. Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den enskilt viktigaste förmågan vi har. När det kritiska tänkandet försvinner och ersätts med jakt på större ekonomiska vinster och ointresse är branschen ute på hal is. Därför anser jag att det extra viktigt att själv försöka ta reda på varför växter fungerar, utvecklar och etablerar sig så olika beroende på växtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar på ett bra sätt sambandet mellan växtens konkurrenssförmåga och dess växtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex.

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker.

Salmonellos hos småfåglar har blivit ett ökande problem de senaste åren och studier har visat att det är den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall bland småfåglar. Salmonellos hos katter är ovanligt men utbrott har satts i samband med infektion hos småfåglar. Denna litteraturstudie tar upp vilka serotyper av Salmonella spp. som finns hos småfåglar respektive katter, hur bakterien sprids mellan småfåglar, och från småfåglar till katter samt vad som kännetecknar bakterien. Den serotyp som sprids mellan småfåglar och orsakar infektion är Salmonella Typhimurium och de fagtyper som dominerar är DT40 och DT56. S.

Djurskyddslagstiftning syftar till att säkerställa en god djurvälfärd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som är utsedd att se till att bestämmelserna följs. Alla djur i fångenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven på minimistandarden för djurhållning. Därutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste åren ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas ännu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hålls och föds upp för hobby och ullproduktion. Därför har det i det här arbetet presenterats ett förslag på sådana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen är gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Med hjälp av en enkät fick förvaltningar runt om i landet svara på frågor gällande växtsortimentet som används för sommarplantering på gravrabatterna. En svarsfrekvens på 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med både kyrkogårdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förståelse för sortimentet. En fråga som ställdes i både enkät och intervjuer var om det fanns något intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan fråga handlade om viktiga egenskaper som växten bör ha för att passa på kyrkogården. En tillbakablick till 1940-talet visade att de växter som användes under denna tid återfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga då men är så också i dagens utbud och användning. Större delen av förvaltningarna är intresserade av förnyelse men tycker det är svårt att hitta bra växter som kan jämföras med dagens sortiment.

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas.