The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

Syftet med uppsatsen är att studera hur LVM-utredningar är skrivna utifrån ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framställer klienterna och om klienterna får komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i Västsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat våra frågeställningar och vårt syfte genom att granska utredningarna. Vi har också utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhämtat material från.

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på ? i relation till andra diskurser.

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Aldrig förr har media haft en sådan central roll i människors liv och idag ägnas ett stort in-tresse för hälsofrågor. Media är en känd plattform för näringslära, och information om kost och näring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgänglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har på senare år varit stor och hälsomagasin särskilt har en stor influens på människors hälso- och kostvanor. Därför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som näringsämne framställs i hälsomagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som näringsämne och fettrika livsmedel framställs i ett hälsomagasin.

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och år: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen.

Synen på och lagstiftningen kring sexköp har länge skapat diskussioner om fenomenet, både i relation till säljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har även skapat diskussion internationellt där den har blivit både hyllad och avvisad utifrån olika perspektiv och synsätt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrån olika perspektiv och hur det återspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jämförelse av två brukarorganisationer med olika perspektiv på prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i Samhället (PRIS). Studien utförs med hjälp av diskursanalys utifrån socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nämligen olika och får olika betydelser beroende på hur det konstrueras av samhället och hur det tolkas av samhällets genusordning.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEY´S ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt.

Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hållbar utveckling, och ger perspektiv på hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar även miljödidaktiska perspektiv på hållbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras även internationella influenser av begreppens innebörd och mening.

Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.

The aim of this essay is to show if and how group identities are being constructed in maindocuments from three political parties in the Swedish parliament, focusing on class, genderand ethnic identities. The three parties who?s documents are being analyzed are theModerate Party, the Sweden Democrats and the Left Party. The conclusion of the essay isthat the Moderate Party is so focused on the individual that they are not promoting groupidentity based on class, gender or ethnicity. The Sweden Democrats are mostly discussing,and therefore creating a discourse of, cultural identity, where Swedish, Nordic, Europeanand Western culture are being created as the ?us?, and others are being created as ?them?.They are also promoting difference between men and women, therefore dividing the sexesin groups.