Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet.

Uppsatsen utgår från en, av mig genomförd, utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa. Relationen mellan coach och arbetslös klient visade sig ur många avseenden vara positiv för den arbetslösa. Jag fann det dock begränsade att enbart studera relationen ur detta perspektiv. Jag valde således att studera relationen ur ett kritiskt perspektiv med fokus på relationen mellan coach och klient.Syftet med uppsatsen är: att med utgångspunkt i en genomförd utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa, kritiskt granska ett coachingförfarande med avseende på coachklientrelationens påverkan på klientens lärande.Mats Alvessons kritiska teori har används som metodologisk utgångspunkt och utifrån det som framkommit ur dessa kritiska tolkningar har en teoretisk referensram kopplats som använts som främsta analysredskap. Analysen har gjorts främst på de intervjuer som genomfördes med coacherna under utvärderingen av projektet.De tolkningar som gjorts av materialet visade att ojämlikheter i vissa fall uppkommit mellan coach och klient.

Syfte: Syftet med studien är att studera en brukarenkät riktad till vårdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebära utifrån begreppet ?en skola för alla?.Två frågeställningar är centrala i studien:- Hur är brukarenkäten uppbyggd?- Vilka diskurser framträder i brukarenkätens konstruktion?Teori: Den franske filosofen Foucault utgår från att diskurserna skapar de subjekt vi är. Enligt Foucault kan kunskap till omvärlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om världen är alltid kulturell och historiskt präglad. Kunskap fås genom något som utövas tillsammans, med språket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något.

In the 1920s the law against vagrancy had been unaltered since it?s introduction in 1885. During that period, Sweden had undergone great social and political transformation in the wake of industrialisation, urbanisation and democratisation. The political landscape had changed and the social sciences were organising knowledge in new ways. The public opinion realised the need for a review of the vagrant law that better corresponded to the modern times.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur internetanvändares medvetenhet, uppfattningar och attityder kring övervakning på internet ser ut. Övervakning i  form av insamling och kartläggning av data, genom cookies. Metod och material: En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa djupintervjuer har genomförts. Huvudresultat: Internetanvändare är medvetna om insamlingen, men inte om kartläggningen, av data på internet. Respondenterna och intervjupersonerna uppfattade och associerade cookies med personifierad annonsering, men reflekterade sällan över det.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av särskilt stöd i matematik, motivation och framgångsfaktorer.Tanken är att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. Forskningsfrågorna är: ? Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller hur man talar om matematik? ? Vilka områden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frågor med denna utgångspunkt.

Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden.

En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av legitimitet..

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare ? IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values.I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge.I have found that fostering into a ?Swedish? view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent..

Den här uppsatsen analyserar svensk storstadspress representationer av alkoholforskning. I synnerhet finns ett intresse för att analysera hur dessa representationer konstruerar alkoholkonsumtion, framförallt alkoholberoende, som en sjukdom. Här använder vi oss om de teorier om medikalisering som Peter Conrad och andra utvecklat med inspiration från framförallt Michel Foucault. Med hjälp av de diskursanalytiska verktyg som utvecklats av bland andra Norman Fairclough, Vivien Burr och Roger Fowler sluter vi oss till att det språk som tidningarna använder när alkoholforskning diskuteras reproducerar en bild av alkoholberoende som maktlösa och anonyma, och förstärker och döljer maktskillnader mellan forskare och beroende..

The purpose of this essay is to examine the everyday beliefs about mental illness surrounding the disease and how these are expressed and affects the sick life and identity. The focus is on the sick perspective, where a concept of norms, normalization and taboo forms a basis in the use of materials, which here consists of qualitative interviews and Internet forums. This is analyzed and then discussed with the help from structuralism and poststructuralism approach, where I mainly refer to the social anthropologist Mary Douglas, ethnologist Lars-Eric Jönsson and philosopher Michael Foucault. In the discussion vented even historical aspects of the subject and how these might have followed in our time and how beliefs about mental illness is created and maintained by the norms within a society / culture including the sick..

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001).

We have made a qualitative study where we have chosen to interview a number of respondents consisting of ophthalmologists, eye nurses and patients. The purpose of the study was to examine employees' perceptions of patient-related status and treatment and quality, and meaningful participation in the work. The conducted interviews, we then sat in relation to how patients experienced the visit to the eye clinic and their perception of accessibility and hospitality. The result is then compared against the policy of the Title use of internally and we have also tried to explain what is happening with the help of various theorists. Theorist that we made use of is Maslow, Foucault, Deming (TQM) and Herzberg.

This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.

2004, the SSR, Akademikerförbundet, made a study on the threats and violence as a social secretary in the municipal social services are exposed in their occupation of the "social secretary of threats and violence at work" (T-110192), conducted by Temo ab. We have chosen to use the study on a smaller scale and then made contact with five municipalities in the middle of Sweden to investigate social secretaries experiences of threats and violence. Using the cross-sectional design and a convenience sample, we have gained access to data from 56 people. From a sociological perspective, we have chosen to use Norbert Elias theory of universal configuration and interdependence, and Michel Foucault?s theories concerning power search explanation for the existence of threats and violent situations in the contact between social workers and their clients..