Det här är en studie i om bilder i dataspel kan förändra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har ändrats i varje test är förhållandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktär i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test där de fick lyssna på ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrågade hur många ljudkällor de kunde höra.

Titel: Livräddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet är att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehållet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel använder företaget främst det retoriska perspektivet logos vilket innebär att författaren använder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nå läsaren. Innehållet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern är och vilka användningsområden den kan användas inom medan företaget som står bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan då Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumärke än företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovärdighet är också återkommande för Safe at Seas då de arbetar mycket med expertutlåtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovärdighet som författaren tillskriver sig själv.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna använda och förstå ämnesspecifika ord och begrepp, vilket poängteras i Lgr11. I mitt arbete som lärare i bild, slöjd och engelska på en skola i Sverige träffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, både nyanlända och de som har levt i Sverige ett par år. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlärare kan arbeta språkinriktat i ämnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska påverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pågick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera består av tre lektioner om fyrtio minuter.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

Innan vi påbörjade vår lärarutbildning har vi båda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 år tid,som assistent, obehörig lärare och förälder. Vår erfarenhet från både verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlärare undervisar elever i grundskolan såväl som grundsärskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit något oprecisa och i realiteten har en ämneslärarexamen givit tillräcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska ämne- na i grundsärskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krävs ämneslärarutbildning samt speciallärarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsärskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlärare i grundsärskolan uppfylls av ytterst få, om ens av någon, i dagsläget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi låter vandra genom en ämnesområdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlärare i deras möte med grundsärskolan.

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre.

I de allra flesta länder regleras redovisningen på ett eller annat sätt. Det finns dock ingenting som visar på vilket sätt som är mest lämpligt när det gäller att framföra en rättvisande bild av en verksamhets ekonomiska situation till dess intressenter. Om en situation är komplex vilket kännetecknas av svårigheter att få en helhetsbild av situationen och osäkerhet råder då situationen är svårhanterlig och riktlinjer, rekommendationer samt praxis saknas kan en rättvisande bild bli svårt att förmedla. Stadsomvandlingen av Kiruna är en komplex situation då främst för att det i Sverige aldrig hanterats en liknande situation men också på grund av att situationen bland annat berör många olika områden. En fallstudie där syfte är att beskriva och analysera utmaningarna inom kommunal redovisning i komplexa situationer genomfördes.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

BAKGRUND:1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild ochbildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kringbarns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fåttkunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerarkring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett tillfem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigtpågående process i vardagen på förskolan.

Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra:För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen.Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet.Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit.Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter..

Roy Andersson är en internationellt hyllad regissör som genom användning av en stilistiskt, särpräglad bildestetik vunnit stort erkännande bland både kritiker och publik. Denna uppsats behandlar människo- och rumsgestaltning, samt granskning användningen av den komplexa bilden i ?En kärlekshistoria? (1970), ?Giliap? (1975) och ?Sånger från andra våningen? (2000). Med utgångspunkt från en hermeneutisk metod och auteurteori utförs analyser av dessa filmer..

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskämnet för grundskolans senare år och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive ämne. kursplanerna för bild- och svenskämnet hämtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jämfördes. Utifrån den information som framlästs ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskämnet för grundskolans senare år. Det används bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att få elever att komma i kontakt med känslor och som grund för reflektion samt ett spännande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.