SammanfattningOlika fälttest är flitigt använda för att utvärdera Fotbollsspelares fysiska uthållighet, däribland Yo-Yo Intermittent Recovery Level 1 (Yo-Yo IR1) och Coopers löptest. Ytterst lite är dock känt om Coopertestets lämplighet som mätmetod i en sport med intermittent arbete som Fotboll. Syftet med denna studie var att undersöka prestation i Coopertestet i förhållande till Yo-Yo IR1 testet hos Fotbollsspelare på olika tävlingsnivåer. Under försäsongen testades 19 manliga Fotbollsspelare (23 ± 4 år, 181 ± 9 cm, 77 ± 9 kg) från svensk division 1 (hög-nivå, n=5), division 3 (mellan-nivå, n=6) och division 5 (låg-nivå, n=8). Coopertestet består av oavbruten löpning så långt som möjligt under 12 minuter på löparbana.

AimThe aim of the study was to develop a method for the survey of play movement demands and temporal patterns in order to enable a descriptive study of the defensive players in American Football. The overall aim was to  improve the understanding of how American Football is played to create opportunities for enhancement of current or developing new training methods to better suit football.MethodFifty plays from a Division 3 college football game on video from 2005 was divided into sequences of action for one player each from the defensive line, linebackers and defensive backs and analyzed with the video analyzing software cSwing. Every players sequence of action was recorded in a spreadsheet and noted on a scaled football field where distances were measured and together with time stamps from cSwing velocity was calculated.ResultsUsing this method it was possible to describe the play movement demands and temporal patterns which was the main task of the study. The defensive end worked on an average 4.61 seconds per play, the distance was 12.4 meters and average speed 2.5 m×s-1. The linebacker worked on an average 4.35 s per play, 13.7 m and at a mean speed of 3.0 m×s-1.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja..

Den här kandidatuppsatsen handlar om vilka skillnader som finns i medierapporteringen om Fotbollsmatcher i Sveriges högsta division för män respektive kvinnor, Allsvenskan och Damallsvenskan, och hur den maskulinitetsnorm som omgärdar idrotten tar sig uttryck i Sveriges två största kvällstidningars referat om matcherna.De frågeställningar som besvaras i denna uppsats är:Vad finns det för skillnader mellan matchreferaten av herr- respektive damallsvenskan i Sveriges två största kvällstidningar under säsongen 2011 när det gäller placering, utrymme, reporterroll och val av bild, rubrik och bildtext?Hur manifesterades maskulinitetsnormen i artiklarna om damernas respektive herrarnas matcher?Undersökningen är av kvalitativ karaktär, då syftet är att belägga och förstå den maskulinitetsnorm som omgärdar svensk Fotboll och kvällstidningarnas rapportering om den. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan rapporteringen om Allsvenskan och Damallsvenskan ? bland annat att liknande företeelser bedöms olika, och att olika företeelser framhävs, beroende på om de förekommer i ett referat av en herr- eller en dammatch.För att förstå och tolka undersökningens resultat, och delvis också för att utforma undersökningen, används framförallt de teorier som Nathalie Koivula presenterar i doktorsavhandlingen Gender in sport. Även Håkan Larssons teorier om Queer idrott och Kim Elvin-Nowak och Helené Thomssons teorier ur Att göra kön har en essentiell roll i denna uppsats.

Många Fotbollslag har ambitioner att spela i den högsta divisionen där de kan konkurrera med landets bästa Fotbollslag. Många Fotbollslag som IK Sirius har haft svårt att nå toppen då de saknar resurser för att etablera sig bland de bästa Fotbollslagen. Eftersom IK Sirius spelar två divisioner under högsta serien Allsvenskan får de inte samma uppmärksamhet från fans, media, sponsorer etc. Av den anledningen har de svårt att samla in resurser som krävs för att kunna konkurrera med de bästa Fotbollslagen. Syftet med uppsatsen är att analysera vad ett Fotbollslag som IK Sirius behöver göra för att lyckas ta sig upp till Allsvenskan. Huvudfokuset ligger på IK Sirius varumärke och vilka metoder de kan använda sig av för att stärka sin position i samhället.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

SammanfattningDenna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings HockeyClub (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebär en kombination av herr- ochdamidrott. Samarbetet är unikt och de båda föreningarna har ett gemensamt varumärke och tillstor del samma management.Syftet med denna uppsats är att få förståelse för det gemensamma varumärket i samband medsponsring och identifiera de värden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrånnågra av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt även hur andra nationellastorsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det.Resultatet av studien är ämnat att vara av intresse för LHC/LFC och målet är att kunna gedem ny kunskap i området och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görsgenom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nioföretagen är fem nuvarande sponsorer och fyra är nationella storföretag som verkar generelltinom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagsläget.

This essay examines if there is any difference how the two biggest tabloids in Sweden, Aftonbladet and Expressen is portraying the Swedish national football team for both woman and men. The purpose is to compare and see if there is any difference regarding what gender you have. We have also examined what gender the authors for the articles have. We have used a quantitative content analysis to get our results. In conclusion, there is a big difference in medial space regarding what gender you have.

Syfte och frågeställningarArbetet belyser området runt marknadsrättigheter för Svensk ishockey och Svensk Fotboll. Utvecklingen har medfört att rättigheternas värdet ökat enormt de senaste 15 åren vilket bidragit till att rättigheter idag är en stor business. Den svenska rättighetsmarknaden liknar den europeiska som under de senast åren brottats med ett flertal problem som lägre intäkter för rättigheterna, konkurrens mellan TV-bolag som köpt rättigheter men inte har råd att betala m.m. Finns det likheter mellan det europeiska och den svenska rättighetsmarknaden som inte än har visat några tendenser på att minska intäktsmässigt, finns det möjlighet att förutse hur den svenska rättighetsmarknaden kommer att se ut i framtiden och vilka är faktorerna som påverkar de svenska rättighetsavtalen?MetodJag har valt att göra arbetet utifrån de aktörer som idag är aktiva på marknaden vid rättighetsförhandlingar och avtal.

Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har på senare år inom främst Fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affärsdrivande företag där alltstörre fokus läggs mot ekonomin. Det sportsliga är dock kärnverksamheten och ett problemsom uppstår vid styrningen är att elitidrottsföreningarna måste beakta både ekonomiska ochsportsliga mål för att nå framgång.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och förstå hur ekonomiska och sportsligamålsättningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nå ett helhetsresultat. Dessutom är ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa målsättningar för att öka effektiviteten imålstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på elitidrottsklubbar i Sverige inom Fotboll ochishockey. Vidare är studien baserad på herridrott samt att uppsatsen är inriktad mot enstrategisk nivå, nämligen ledningen.Metod: Studien grundar sig på åtta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrån sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras.Det empiriska materialet har främst analyserats utifrån existerande teorier om kort och långmålformulering för att kunna dra slutsatser angående elitidrottsföreningarnas målkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mål.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga målen är primära och deekonomiska målen är sekundära i en elitidrottsförening, där målkongruensen mellan dessa ärtämligen svag.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur framstående juniorFotbollsspelare, i karriärövergången mellan junior- och seniorverksamhet, psykologiskt självreglerar. Självreglering består av koncepten planering, monitorering, ansträngning, self-efficacy, reflektion och utvärdering som delas in i tre cykliska faser: förberedelsefasen, prestationsfasen och reflektionsfasen. De frågeställningar som skall hjälpa att besvara syftet är: (1) Hur förbereder sig en juniorFotbollsspelare inför ett träningspass? (2)  Hur tänker, känner och agerar en juniorFotbollsspelare i relation till självregleringens prestationsfas? (3) Hur reflekterar och utvärderar en juniorFotbollsspelare sin prestation efter ett träningspass?MetodStudien innehåller en blandmetodik, där en enkätundersökning användes för att urskilja goda informatörer för tillhandahållandet av för syftet relevant information. Urvalet var 20 stycken juniorFotbollsspelare födda mellan 1995-1996 från två olika föreningar, där tre spelare ur varje förening sedermera intervjuades.

SyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång.FrågeställningarHur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas?På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken?Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach?Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de?Vilka är framgångsfaktorerna?MetodUndersökningen är genomförd i tre steg:1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll.2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga.3.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att utvärdera hur en Fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver Fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar:* Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella?* Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid?* Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik?Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i Fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013).

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett Fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara Fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket Fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö..