Title: Nu är det dags för Fotboll 2.0 I En studie om hur Fotbollsklubbar i allsvenskanarbetar med relationsmarknadsföring med hjälp av sociala medier.Short explanation of the titleWe chose the title ?Nu är det dags for Fotboll2.0?because it relates to the socialhabits that occurs between individuals within society today. People are moreinteractive online than before due to the development of Web 2,0 and social medias.Main purposeThe main purpose of this thesis is to describe how professional football clubs usesocial media tools to establish, maintain and develop relationships with costumerswithin the field of sports.MethodologyThe thesis is based on a qualitative research with an inductive approach to make itpossible to create a depth within the research. In addition, we have a hermeneuticperspective to build an understanding for the hard labour that is put in action byworkers in the football clubs only for the reasons of making relationships possibleand strengthening bonds by using social media tools. We have gathered theempirical information trough interviews with main leaders within chosenorganizations that use social media tools on an every day basis.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs Fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en Fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av Fotbollsakademier? Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela Fotboll.

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svenskpress 15 juni-19 juli 2013. Fokus är även att utgöra hur nyheten har vinklats och hur dennavinkling tagit sig form, samt en jämförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik,p.g.a. nyhetens koppling till sport.Till min teoretiska ram har jag främst använt mig av tre medieforskares verk ? Anna RoosvallsUtrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i svenska medieroch Kai Hafez The Myth of Media Globalization ? som sammanfattningsvis berörnyhetsvärdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering.Uppsatsen använder sig av först en kvantitativ innehållsanalys, därefter en kvalitativdiskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar från sport- och övrig journalistik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott Fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i Fotboll.

I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:Hur påverkas börsnoterade Fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en Fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag.

Fysisk aktivitet har visats ha en positiv inverkan på barns- och ungdomars mentala hälsa och självkänsla. Fotboll är Sveriges mest populära idrott med många aktiva utövare. I denna studie har samband mellan unga Fotbollsspelares globala självkänsla, upplevda Fotbollskompetens, en tränares upplevda kompetens hos spelarna samt spelarnas Fotbollsidentitet undersökts. Studien är gjord på ett Fotbollsgymnasium och totalt deltog 53 Fotbollsspelare i åldern 16-19 år. Eleverna besvarade en enkät som berörde fem olika områden som människor kan använda för att beskriva sig själva.

Denna uppsats kommer att studera Fotbollssupporterkulturen och Fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har Fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas Fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är Fotbollssupportrar.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Fotboll är en högintensiv idrott med stor risk för skador på främst nedre extremitet. Skaderisken är som störst under försäsongen, då främst i form av överbelastningsskador. Medial tibial stress syndrome (MTSS) är en relativt vanlig överbelastningsskada. MTSS definieras som smärta längs den posteriomediala tibia kanten som uppstår under aktivitet och ömmar vid palpation. De flesta sjukgymnastiska åtgärder som används mot MTSS idag saknar evidens.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan Fotbollsspelare och Fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars Fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav ställer spelare på ledare? - Vilka krav ställer ledare på spelare? - Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom Fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska Fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med Fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitFotboll ska arrangeras..

Svensson, O. (2007), En studie av Fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad.Ur ett sociologiskt perspektiv framstår Fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhällsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln ? Where the action is, menar försvinner när alltmer av risktagande kringgärdas av förbud.

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att Fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att Fotbollen under 1970?80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att Fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats.