En av samhällets viktigaste frågor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrågor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila bränslen och bygg- och fastighetssektorn står idag för 40% av världens energianvändning. De CO2-emissioner som förbränning av fossila bränslen genererar påverkar jordens växthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvändningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt på jorden. Sverige har satt som mål att minska energianvändningen med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i jämförelse med värden från år 1995.

Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet.

Denna undersökning syftar till att studera Kinas allt tilltagande engagemang i Afrika, genom att titta på utbytet med Zimbabwe som ett empiriskt fall. Kinas växande industri har fått landet att söka förbindelser för att säkra det kontinuerliga flöde av råvaror som måste till för att trygga behovet. Zimbabwe besitter liksom många delar av den afrikanska kontinenten ansenliga mängder outnyttjade naturresurser, vilka lockat till sig den asiatiska jätten och som etablerat sig med stor framgång. Vad man måste fråga sig är vad denna handelsrelation innebär för Zimbabwe. För att besvara detta utgår vi från världssystemanalysen, genom vilken stater kan klassificeras och ställas i relation till varandra i syfte att undersöka utbytets jämnhet d.v.s.

Vad som skapar och påverkar ekonomisk tillväxt har alltid varit en central fråga inom nationalekonomin och ett område som gett upphov till många skilda teorier och modeller. Tidigare forskning av bland annat Sachs & Warner (1995) och Gylfason (2001) visar att länder som har rikligt med naturresurser i allmänhet har sämre ekonomisk tillväxt. Förklaringarna som ges är att dessa länder ofta har svagare samhällsinstitutioner och lider av hög korruption. Denna studie har därför undersökt sambandet mellan ekonomisk tillväxt, korruption och naturtillgångar för att utreda hur dessa variabler påverkar varandra.Resultaten visar att korruption har en signifikant negativ effekt på ekonomisk tillväxt vilket är i linje med tidigare studier (Poirson, 1998; Rama, 1993). Naturtillgångar effekt fastslås som signifikant positivt.

Hållbar utveckling är ett globalt ämne som handlar om långsiktigt bevarande avjordens resurser. Det rådande produktions och konsumtionsmönstret leder till storamängder avfall vilket inte är hållbart. Ett väl fungerande system för källsortering påhushållsnivå är nödvändigt då det ökar återanvändning och materialåtervinning vilketleder till mindre och hållbar hushållning av naturresurser. En väl fungerandekällsortering kräver dock viktiga kunskaper, lagar och regler samt information ochinteraktion mellan olika aktörer. Den tekniska förvaltningen i Mölndals kommunupplever mindre källsortering i Störtfjällsgatan jämfört med området Smörräntegatantrots att båda områden har samma uppsamlingssystem.Syftet med denna fallstudie har därför varit att kartlägga de hinder och möjlighetersom styr processen för källsortering i bostadsområden.

Fossila bränslen är ändliga resurser och FMV menar i sin Tekniska Prognos 2013 att Försvarsmakten redan nu bör planera för en omställning till alternativa tekniker till dagens förbränningsmotor. Den teknik som verkar mest lämplig som interimslösning mellan framtidens vision om ren eldrift och förbränningsmotorn är elhybridteknik. Uppsatsen undersöker hur Försvarsmaktens logistikfunktion påverkas om bandvagnssystemet skulle övergå till seriehybridteknik. Uppsatsens ansats är kvalitativ med en kombination av textstudier, intervjuer samt ett frågeformulär som besvaras av totalt tre personer fördelat på Amf1, FMTS och I19 där samtliga innehar mångårig erfarenhet av bandvagnssystemet. Formulären kompletteras med intervjuer med dessa personer samt personer på BAE Systems som bidrar med teknisk expertis.

Detta kandidatarbete är skrivet våren 2010 inom planering på institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet är en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrågan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska användandet av fossila energibärare. I arbetet framkommer det att kommunens syn på lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig åt mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en säkerhetsfråga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

I den pågående miljödebatten i Sverige har koldioxidutsläpp och dess miljöpåverkan kommit alltmer i fokus och förbränning av fossila bränslen i ex bensin är en av de största utsläppskällorna. Ett sätt att begränsa utsläppen av koldioxid är att belägga bensinkonsumtion med en skatt. En faktor som bör tas i beaktande vid beskattning är vilka välfärdsförluster som kommer att orsakas av skatten. Denna uppsats undersöker huruvida det kan ha uppstått skillnader i välfärdsförlust i Lidingö och Piteå kommuner som följd av en skatteökning på bensin under perioden 1995-2001. Denna skillnad i välfärdsförlust definieras som hur hårt skatten kan slå ekonomiskt i respektive kommun.

Syftet är att undersöka de flytande biobränslen som dominerar på den svenska marknaden för drivmedelsproduktion samt belysa miljöpåverkan av biooljeanvändningen.Syftet med examensarbetet uppnåddes genom insamling av relevant information via litteratursökningar samt kontakt med lämpliga företag, leverantörer och föreningar.I detta examensarbete kom det fram att alla biooljor inte är hållbara och koldioxidneutrala. Vissa biooljor leder till ökat utsläpp av växthusgaser till atmosfären samt negativ påverkan av den biologiska mångfalden.Tallolja är en bioolja som ökar i andel på den svenska marknaden, SunPines fabrik är avsedd att producera 100 000 m3 talldiesel varje år. Rapsolja är den mest dominerande biooljan för drivmedelsproduktion på den svenska marknaden. En ökad import av biooljor till EU kommer inte ge exportländerna möjlighet att minska sin fossila oljeanvändning. Användningen av biooljor och biodrivmedel kanske minskar utsläppen av växthusgaser på lokal och regional nivå, men kommer även att bidra till ett ökat koldioxidutsläpp i exportländerna av biooljor och därmed har det globala problemet inte lösts.

Stockholm har inför 2050 satt upp ett mål om att bli koldioxidfritt. I strävan mot detta söker man utvinna energi med förnybara metoder och ett alternativ för elproduktion inom stadskärnan skulle kunna vara solceller. Solceller är en teknik som genom sammanfogande av halvledarmaterial och den fotoelektrisk effekt genererar el ur solinstrålning.Avhandlingen studerar dagens solceller, med verkningsgrader uppemot 20 % och deras potential att täcka den mindre del av Stockholms elbehov som idag härstammar från fossila bränslen. Genom att se till en uppskattad befintlig takyta i Stockholms kommun och jämföra den med ytan som baserat på solcellernas potential behövs för att täcka behovet, konstateras att endast en liten del av detta kommer kunna täckas. För att solceller skall vara aktuella inom storskalig elproduktion, krävs att de är ekonomiskt lönsamma och att det i dagens läge är praktiskt genomförbart att montera dem inom stadskärnan.

Sedan Riksantikvarieämbetets rikstäckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapsläget för en rad fornlämningstyper förändrats, särskilt tydligt är detta för agrara lämningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjälp av en detaljkartering av en del av ett sedan tidigare känt fornlämningsområde i Södra Rörums socken, Skåne. En för kulturmiljövården ny inventeringsmetod, linjetaxering, har testats på samma fornlämningsområde. Linjetaxering har inte använts i större utsträckning inom arkeologi och kulturgeografi men är vanligt förekommande inom t.ex. biologi.

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhällsdebatter kring vilket bränsle som är mest passande. Trots att fossila bränslen dominerar som fordonsbränsle, har debatten om alternativa bränslen pågått under en längre tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen är fokuserad på el och biogas som alternativa bränslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.