Syftet med uppsatsen är att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnå ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om interoperabilitet samt analyserats med hjälp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen så talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frånundersökningen som indikerar att det råder olika uppfattningar om synen på enstakainteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen på, framgångsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förändring och ?ökat joint tänkande?, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthållighet med de ingåendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhåll samt reservdelar.Skillnaderna gällde i både fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer..

Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Preem Petroleum AB i Stockholm (Preem), som är ett oljebolag med två raffinaderier samt har en stor distribution och försäljning inom Sverige. Preem köper in råolja som raffineras till olika petroleumprodukter med höga miljökrav vid de två raffinaderierna i Göteborg och Lysekil, Preem Raffinaderi AB and Scanraff AB. Preem säljer en del av sina raffinerade produkter till andra oljebolag, både inom Sverige och till export. Inom Sverige distribuerar Preem till både egna och andras depåer runt om i landet, mestadels med båt. Ifrån depåerna distribueras Preem sina raffinerade oljeprodukter dels till sin bensinstationskedja dels direkt till slutkund, vilket sker både med egna eller inhyrda tankbilar.

Studien syftar till att undersöka hur börsutvecklingen ser ut för svenska riskkapitalbackade företag i jämförelse med icke backade företag i samband med en börsintroduktion och närmare om det finns det några skillnader i underprissättning samt aktieprestation på kort respektive lång sikt.Studien är en totalundersökning av svenska börsintroduktioner på OMX och NGM under tidsperioden 2001-2007 där databasen består av 51 observationer. Undersökningen innefattar test av medelvärden mellan de två grupperna, enkla regressioner med riskkapital som oberoende variabel, indexjusterade regressioner samt multipla regressioner där sju stycken kontrollvariabler inkluderas. Resultaten visar att skillnaderna i medelvärde för underprissättning mellan de två grupperna är signifikanta. I de multipla regressionerna är dock riskkapitalbolagens inverkan på underprissättning och prestationer på kort respektive lång sikt inte statistiskt säkerställda, men indikerar att riskkapitalbackade företag presterar sämre än icke backade företag..

Med ökat miljömedvetande från transportbolag har även ökad uppföljning på förarnas körbeteende kommit mer och mer. Man försöker förbättra förarnas beteende för att minska förbrukningen av drivmedel. När det gäller kollektivtrafiken påverkar förarnas körbeteende inte enbart förbrukningen utan även passagerarnas komfort. För att förbättra komforten har önskemål om möjligheter till uppföljning uppkommit.Denna rapport beskriver framtagningen av en accelerationsmeter för bussar. Systemet kan mäta och lagra g-krafter från en accelerationssensor som sedan ska skickas till en dator i fordonet.

Då dagens industrialiserade samhälle är i behov av att minska sitt beroende av fossila bränslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett område där denna typ av forskning har bedrivits länge är transportsektorn, där biodiesel och bioetanol är exempel på förnybara bränslen utvunna från växter.Alger odlas sedan länge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av värdefulla ämnen såsom proteiner och pigment. På senare tid har det dock även bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframställning. Vissa arter av alger är mycket rika på oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel såsom biodiesel och bioetanol framställas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion från alger skulle kunna utformas på en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.

Den negativa miljöpåverkan från förbrukning av fossila bränslen ökar kravet på förnyelsebara energikällor. Biobränsle är ett speciellt lovande alternativ. Detta projekt vill visa på möjligheten att använda gas från biobränsleförgasning som förbränns utan synliga flammor i glassmältugnar. Med bättre teknik är det möjligt både att upprätthålla produktionen och reducera kväveoxidutsläppen med ekonomiska fördelar. Biobränslena bidrar inte till växthuseffekten.

Då miljö är ett ämne som får större och större utrymme i politiken, medier och våra dagliga liv så blir det en viktig aspekt som företagen måste ta hänsyn till. Transporternas utsläpp av växthusgaser utgör en tydlig miljöpåverkan och regeringen har därför satt upp mål om att utsläppen ska minskas med minst 40 % fram till år 2020. Syftet med undersökningen är att undersöka hur transportföretagen arbetar med miljömål för att minska utsläppen av växthusgaser, vilka arbetssätt de använder sig av och vilka effekter de kunnat urskilja. För att kunna ta reda på hur de resonerar kring och arbetar med att minska utsläppen har vi gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer hos åtta stora transportföretag som verkar inom Sverige. Vår teoretiska referensram från tidigare forskning och litteratur infattade Den logistiska målmixen, Resursflöde, Grön Marknadsföring och TQEM. Studien visade att företagen är medvetna om regeringens mål men arbetar utifrån sina egna. För att minska ner på utsläppen av växthusgaser arbetar de främst med effektivare logistik, ecodriving och till viss del alternativa drivmedel. För att möjliggöra fortsatta förbättringar så kommer det behövas ytterligare stöd i infrastrukturen..

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Denna rapport består av information och data som har samlats in i syfte att kunna presentera en genomförbar konvertering av linfärjan Toras framdrivningssystem, som idag utgörs av dieselelektrisk drift, till bränslecellsdrift. Den bränslecell som behandlas i rapporten är PEMFC och är en bränslecellstyp som drivs av ren vätgas. Resultaten tjänar som en informationskälla för en potentiell konvertering och presenteras för Trafikverket, som ett alternativ i linje med Sveriges regerings mål att reducera mängden CO2 utsläpp på en nationell nivå. Informationen i rapporten har insamlats via mail- och telefonkontakt samt ett besök på Tora på plats i Stockholm. Ett genomförande av konverteringen är fullt möjligt men mer kostsamt än dieseldrift i dagsläget med avseende på höga bränsle- och inköpskostnader utav bränsleceller.

The aim of this report is to give a picture of how attitudes and behaviours of owners of environment cars look like and how they can be influenced. The alignment lies on environmental cars which run on biogas and ethanol which both are renewable fuels. The starting point is to sort out if it is environmental thinking that controls the choice and use of an environmental car. The feeling is that there are many other factors that can be more controlling, for example the price and the quality of the car. The result of the questionnaire survey which is the foundation of the report shows however that those who buy an environmental car do it mostly because of environmental reasons.

Rapsmetylester (RME), även kallat biodiesel, är ett biobränsle som produceras av rapsolja. Trots att RME är förnybart är växthusgasutsläppen i ett livscykelperspektiv inte försumbara, eftersom odlingen av raps ger upphov till utsläpp. Jordbruket är en av Sveriges största källor till klimatpåverkande gaser. Utsläppen sker framförallt i form av den högpotenta äxthusgasenlustgas som härrör från produktion och användning av gödsel, men även utsläpp som beror på användning av fossila bränslen är signifikanta. År 2009 antogs EU-direktivet 2009/28/EG, som bland annat syftade till att säkerställa de förnybara bränslenas klimatprestanda, det så kallade förnybartdirektivet.

Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping..

Ethanol fuel is a biofuel, which been widely reported in the public debate and on the fuel market the last years. Ethanol is sold as both E85 and as a five percent admixture of all petrol sold in Sweden. Research studies on ethanol fuel often focus on environmental issues surrounding the production and utilization of ethanol as a fuel, and omits the private and business aspects of the subject. The purpose of this study is to illustrate the economics of ethanol as a fuel. How the Swedish market for ethanol is and how it evolved over time and what the future prospects are.

The Swedish government has set up the overall goal that no net emissions of greenhouse gases can occur after 2050. A sub-target has been developed for road transports which states that the use of fossil fuels must be reduced with 80% to 2030 in order to be completely abolished to 2050. A public inquiry mapping how this can be achieved was handed in to the government late in 2013. The use of alternative fuels for road transport, both biofuels and electricity, is expected to give the biggest contribution to the reduction of the use of fossil fuels. The inquiry sets up a number of goals for how much the use of alternative fuels must increase to 2030 in order to reach the overall goal and which instruments that are needed in order to do so.The aim of this thesis is to evaluate how these goals can be reached and what the most likely obstacles that may hinder the reaching of these goals may be.

Det finns många möjliga sätt på vilka koldioxidutsläppen från fossila bränslen kan reduceras. I den här rapporten undersöks ett av de möjliga alternativen. Idag finns 284 bussar drivna av naturgas i Mumbai, naturgasen i sin tur ger upphov till koldioxidutsläpp. I denna rapport undersöks om ett byte av dessa naturgasbussar (CNG-bussar) till 285 stycken hybridbussar, skulle kunna reducera koldioxidutsläppen från denna sektor. De 285 nya hybridbussar som skulle behövas för att täcka upp Mumbais transportbehov antas drivna av Siemens ELFA system med regenerativ bromsning.