Sökresultat:
2982 Uppsatser om Fortsatt anställning - Sida 21 av 199
Jag minns vad du lÀste...: höglÀsning som alternativ
litteraturundervisning pÄ gymnasiet
Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde höglÀsning som undervisningsmetod. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀter, observationer samt loggböcker. VÄrt resultat visade att flertalet elever uppskattade vÄr höglÀsning och mycket tyder pÄ att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra Àr att denna metod pÄ ett naturligt sÀtt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket frÀmjar ett fortsatt intresse för Àmnet..
Vi kan inte blunda för öronen lÀngre : En fallstudie om ljud som kommunikationsmedium i utstÀllningen Drömmens syster
Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.
Lika lo?n fo?r lika arbete? : En studie av argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt i Svensk La?raretidning a?r 1906
Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.
Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?
Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer.
Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.
IFRS 3 Business Combinations - Internationells skillnader i implementeringen
Bakgrund och Problem: Redovisningen vÀrlden över har i huvidsak förgrenats i tvÄ redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag mÄste tillÀmpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret Àr hÀnförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns dÀrmed att undersöka huruvida lÀnder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan lÀnder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare Àr syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som pÄverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvÀrv och ifall dessa kan tÀnkas pÄverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats dÀr sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar lÄg som grund.
Kreditbedömning av kunskapsföretag
Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.
Utdelning och koncernbidrag inom svenska utbildningskoncerner
Bakgrund och problem: De senaste Ären har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket frÀmst diskuterades i samband med valet 2010, har frÀmst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gÄ med vinst som de dÀrefter fritt kan disponera. Debatten som varit Àr dock starkt pÄverkad av politiska vÀrderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta Àr fÄ. SammanstÀllningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lÀmnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det Àr svÄrt att fÄ en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanstÀllning över i vilken utstrÀckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. SammanstÀllningen rör de valda bolagens tre senaste Ärsredovisningar rÀknat frÄn Ärsslutet 2009.Metod: Detta Àr en deskriptiv studie varav fokus varit pÄ det empiriska materialet.
MÀtning och analys i 3-D för applikationer inom
processindustrin
I denna rapport presenteras en översikt över nÄgra befintliga metoder för mÀtning i 3 dimensioner baserade pÄ bildbehandling och strukturerat ljus. MÀtning via triangulering med laserplan och kamera beskrivs och har implementerats i Visual C++. En kalibreringsprocedur för denna mÀtmetod som med hjÀlp av laserplanet belyser ett referensobjekt beskrivs ocksÄ och har utvecklats i MATLAB. Ett antal olika mÀtningar har sedan utförts med den implementerade mÀt- och kalibreringsmetoden och vissa initiala analyser av mÀtdata i MATLAB har gjorts för att ligga till grund för eventuell fortsatt produktutveckling och forskning..
Före detta grundskoleelevers upplevele av motivationsfaktorer : En fallstudie pÄ Newton Yrkeshögskola
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör anvÀndas för att motivera elever inom Àmnet idrott och hÀlsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspÄverkan lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa upplevs ha haft pÄ populationen.FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att besvara syftet Àr följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att lÀraren i idrott och hÀlsa skulle anvÀnt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken pÄverkan upplever de före detta eleverna att lÀraren i idrott och hÀlsa har haft pÄ deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkÀter besvarats frÄn studerande pÄ Newton yrkeshögskola (NY).
God morgon makthavare : Hur manliga och kvinnliga makthavare framstÀlls i Nyhetsmorgon respektive Gomorron Sverige
Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.
AnsvarskÀnsla och samarbetsförmÄga : Elevers utveckling i fritidshemmet
Denna undersöknings frÀmsta teoretiska utgÄngspunkt Àr att medier pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar mÀnniskors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte sjÀlva har möjligheten att uppleva och blir dÄ ofta vÄr enda kÀlla till information. DÀrför finns ett intresse att undersöka hur medier framstÀller sÄdana situationer och hÀndelser.Undersökningen har begrÀnsats till hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framstÀllt den ebolasituation som pÄgÄtt i VÀstafrika under det senaste Äret. Detta har undersökts med hjÀlp av en kvalitativ analys av innehÄllet, dÀr fokus lagts pÄ att urskilja generella mönster och drag som karaktÀriserar framstÀllningen.Under den valda sökperioden har endast Ätta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvÄmÄnadersperiod. VÀrt att notera Àr det faktum att ebolasituationen enbart framstÀllts utifrÄn ett av de drabbade lÀnderna i VÀstafrika, Liberia.
Akademikers "moment 22" : - En studie som underso?ker rekryterares insta?llning till ho?gskole-Â och universitetsutbildade kandidater utan arbetslivserfarenhet.
The main purpose of recruiting is to find a job candidate who meets the demands of formal and informal competence at the same time as the candidate should be seen as the right person to the right place. Several job advertisements in the areas of finance and administration has at least two years of work experience as a demand before individuals can be seen as an appropriate job-candidate, hence it becomes a sort of ?catch-22? for graduates with no prior work experience. The purpose of this study is to create a better understanding for recruiters? approach and attitude to hiring individuals who only have a university degree.
Vi kan inte blunda för öronen lÀngre : En fallstudie om ljud som kommunikationsmedium i utstÀllningen Drömmens syster
Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.
Att ÄteruppstÄ i rÄdande upplevelseekonomi : En studie av Grand Hotel i GÀvle
Syfte: Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur ett nytt företag kan pÄbörja sin marknadsföring i sociala medier samt bidra till innovationsspridning. Sociala medier Àr nÄgot som pÄ senare tid har vÀxt kraftigt och potentialen för företags marknadsföring Àr stora.Metod: VÄr studie utgÄr frÄn en abduktiv kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer som sedan har analyserats.Resultat och slutsats: Hotellindustrin i GÀvle upplever idag en hÄrd konkurrens. Flera hotell konkurrerar om samma antal kunder som tidigare. Detta stÀller stora krav pÄ att hotellen skapar en unik upplevelse som fÄr kunder att Äterkomma.
Vilka faktorer pÄverkar utbyggnaden av landbaserar vindkraft pÄ landsbygden? : lantbrukarens möjligheter att bygga vindkraftverk
Denna studie har som mÄl att klarlÀgga vilka faktorer som Àr de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare pÄ egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmÀrkta förhÄllanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen frÄn vindkraft.Metoden för detta arbete Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och tvÄ lantbrukare som har erfarenhet frÄn investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes frÄn representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas lÀn.